Till sist
Aktuella utmaningar för advokatkåren
Nr 7 2023 Årgång 89I augusti 2023 var jag med på ett möte i Oslo benämnt The Nordic-Baltic Presidential Meeting. Det är ett årligt återkommande möte där advokatsamfunden i de nordiska länderna och Baltikum träffas för att diskutera aktuella frågor. Det kunde konstateras att de olika advokatsamfunden har en hel del gemensamma problem och utmaningar. Ett viktigt problemområde är att unga jurister väljer att lämna kåren eller till och med att inte ens överväga advokatyrket. Det kan konstateras att man i vart fall i Sverige, Island och Finland upplever samma trend, nämligen att för många yngre väljer bort advokatyrket för andra professioner. Detta gäller inte minst de yngre kvinnorna som påbörjar en yrkesmässig bana på advokatbyrå för att sedan lämna denna för att bli bolagsjurister eller att uppta eller återuppta andra karriärer i offentlig sektor. En viktig faktor för att bryta den negativa trenden kan vara att förbättra möjligheterna till anständig ”work/life balance” och ett mer aktivt arbete i jämställdhetsfrågor. Några säkra lösningar på problemet kunde vi inte komma fram till på mötet, men vi var eniga om att det var angeläget att fortlöpande följa utvecklingen. En självständig och oberoende advokatkår behöver advokatbyråer som främjar en god arbetsmiljö för alla. Förändring av arbetsmiljön måste börja inifrån på advokatbyråerna men uppmuntras av advokatsamfundet.
Gemensamt för samtliga deltagande länder på Oslomötet var att advokaterna var av uppfattningen att ersättningen för offentliga biträden från statens sida behöver ökas. En otillräcklig nivå på ersättningen riskerar rättssäkerheten och möjligheten att tillhandahålla juridisk rådgivning till allmänheten i alla delar av respektive land. Det är naturligtvis också av betydelse för attraktiviteten att bli advokat med humanjuridisk inriktning att ersättningsnivåerna ligger på en sådan nivå att det går att försörja sig på en rimlig nivå.
I Norge genomfördes en strejk under 2021 med anledning av att advokaterna i Norge ansåg att ersättningsnivåerna var för låga. Strejken ledde till en överenskommelse mellan norska advokatföreningen och justitiedepartementet om hur man skulle implementera ny modell för det årliga fastställandet av timkostnadsnormen. Man upprättade en särskild nämnd för ändamålet. Nämnden hade ingen beslutande funktion, utan den var endast rådgivande i förhållande till regeringen. I ett första förslag från nämnden i november 2022 föreslogs att taxan skulle höjas med 23 procent. Regeringen beslutade sedermera att taxan skulle höjas med 5,2 procent med början från den 1 juli 2023.
Även i Estland har man under 2022 försökt förmå justitiedepartementet att öka ersättningsnivåerna för rättshjälpen. Försöken var resultatlösa och som en följd av detta så beslutade de flesta advokater som sysslade med denna typ av ärenden att inte ta på sig nya ärenden. Endast 19 advokater av cirka 100 fortsatte att tillhandahålla tjänster inom ramen för rättshjälpen. Striden för högre taxor ledde till att regeringen i Estland i februari 2023 beslutade att höja rättshjälpsavgiften med cirka 30 procent. De estländska advokaterna var naturligtvis glada över höjningen men konstaterade samtidigt att den troligtvis inte är tillräcklig. Man konstaterade att tillgången till högkvalitativ och tillgänglig juridisk rådgivning inom ramen för rättshjälpssystemet inte tidigare varit en självklar del av ”the rule of law”.
Det är naturligtvis av stor vikt för rättsstaten att det finns en oberoende advokatkår som är tillgänglig för alla, även dem som inte har råd att betala advokatkostnaden själva. En anständig ersättningsnivå är nödvändig för att attrahera dugliga människor till advokatyrket inom de sektorer som är beroende av ersättningen som staten erbjuder för tillhandahållna tjänster. Även om man i Norge inte i år nådde särskilt långt med att få upp ersättningsnivåerna till den skäliga nivån, är det min övertygelse att den modellen är att föredra framför den i Sverige tillämpade modellen där staten ensidigt bestämmer nivån på timkostnadsnormen efter justering med index. Det återstår att övertyga beslutsfattarna om den stora betydelse som en rimlig timkostnadsnorm har för tillgången till advokater i framtiden. Det vore beklagligt om även advokaterna i Sverige skulle behöva strejka för att denna insikt ska nå fram till beslutsfattarna.
Petter Hetta
Vice ordförande
Sveriges advokatsamfund