Om Lagrådet

Av rapporten framgår bland annat att 23,5 procent av lagförslagen som remitterades till Lagrådet under perioden fick kritik. En del av kritiken är så pass allvarlig att den i praktiken måste betraktas som ett underkännande, och i sammanlagt 4,8 procent av yttrandena valde Lagrådet antingen att avstyrka hela eller delar av lagförslaget eller konstaterade att hela eller delar av förslaget inte kunde ligga till grund för lagstiftning. Svenskt Näringsliv konstaterar att ”trots att samtliga regeringar under 2000-talet betonat vikten av rättssäkerhet syns inga tecken på långsiktiga förbättringar av kvaliteten på svensk lagstiftning”.

Svenskt Näringslivs rapport är angelägen eftersom den belyser det konstitutionella regelverkets betydelse, inte bara för företagande, utan för hela vår demokratiska rättsstat. Särskilt allvarligt är att granskningen visar att det är ofta som beredningskravet inte uppfyllts. Rapporten konstaterar att det snarare är regel än undantag att regeringens lagförslag brister i förhållande till flera av rättssäkerhetens centrala dimensioner.

Rapporten föreslår vissa förändringar som kan ses som ett komplement till de ståndpunkter som Advokatsamfundet framhållit i sitt rättsstatliga program, som anger dels att det är viktigt att remissinstanserna alltid ges rimlig tid för att avge yttrande och dels att det bör åligga regeringen att tydligt redovisa sina rättsliga överväganden i de fall där den frångår Lagrådets synpunkter. I det rättsstatliga programmet föreslås också att regeringen bör motivera när det inte anses nödvändigt överhuvudtaget att inhämta Lagrådets yttrande över ett lagstiftningsärende.

För att belysa Lagrådets viktiga roll och arbete har vi ett särskilt fokus på Lagrådets uppgift i lagstiftningsprocessen i detta nummer av tidskriften. Lagrådets roll i den svenska lagstiftningsprocessen har för allmänheten, men även för många jurister, varit ganska undanskymd. Lagrådets betydelse har i bästa fall tagits för given, i sämsta fall varit okänd. Jag tror att en ökad förståelse och kunskap om Lagrådets arbete har betydelse för vår demokrati. Särskilt i tider av minskad respekt för rättsstatliga principer och hur våra lagar förhåller sig till grundlagar, EU- och Europarätten och rättsordningen i övrigt. En riksdagsledamot jag träffade för cirka ett år sedan uttryckte, apropå en diskussion om riksdagen bör stifta lagar trots allvarlig kritik från Lagrådet, att ”det är vi som bestämmer så varför ska vi ta hänsyn till synpunkter som vi anser är irrelevanta”. Det visar på en mycket bristande respekt för rättsstaten. Självklart har vi en grundprincip om folkstyre och riksdagen har sista ordet, men vår lagstiftande församling måste fatta beslut som är förenliga med våra grundlagar och rättssäkerhetsprinciper. Om inte, riskerar vi inte bara vår rättsstatliga demokrati, utan det kan också få oacceptabla och oöverblickbara konsekvenser för personer i enskilda ärenden.

Läs därför gärna reportaget i detta nummer om Lagrådets arbete.

Mia Edwall Insulander
Generalsekreterare
Sveriges advokatsamfund
Mia.Edwall.Insulander@advokatsamfundet.se