Rättssäkerhet viktigare än rättvisa

Sabina Saidi har arbetat med brottmål i över 15 år. Hon efterlyser hårdare krav på de advokater som förordnas till försvarare och målsägandebiträden, särskilt i stora och svåra brottmål.

Flera av Stockholms tingsrätter har under de senaste åren gått över från att använda Advokatsamfundets listor till egna listsystem. Det senaste exemplet är en av landets mest brottmålstunga domstolar, Södertörns tingsrätt. Sedan den 1 september 2022 tillämpas där ett digitalt system, som automatiskt förordnar försvarare, målsägandebiträden och andra biträden i turordning.

Sabina Saidi är kritisk mot systemet, eftersom det inte tar hänsyn till advokaternas erfarenhet och kompetens.

– Vi brottmålsadvokater, som bara arbetar med brottmål, likställs med sådana som jobbar med helt annat och med helt oerfarna advokater. Vi ser varje dag exempel på att domstolarna förordnar oerfarna advokater för extremt allvarlig brottslighet. Men också att man förordnar personer som kanske har år i yrket, men inte jobbar med brottmål, säger hon.

Lagmannen vid Södertörns tingsrätt, Eva-Lena Norgren, delar inte bilden att oerfarna advokater får allt för svåra uppdrag.

– Det framgår av våra riktlinjer att i mål som avser allvarlig, ovanlig eller komplicerad brottslighet bör advokat med särskild erfarenhet inom området förordnas som offentlig försvarare, säger hon.

Undantaget gäller exempelvis mål med frihetsberövande, mål som rör brott som har mer än två år i straffskalan, sexualbrottsmål och ekobrottmål.

– För egen del tycker jag att våra riktlinjer beaktar viktiga undantag från den automatiska fördelningen av uppdrag. I stället för att förordna den som står näst på tur, väljer vi i sådana fall någon som uppfyller de särskilda erfarenhetskraven, säger Eva-Lena Norgren.

Efterfrågades av advokater

Men Sabina Saidi tycker inte att riktlinjerna verkar följas. Hon säger sig ha talat med domstolshandläggare som uppger att de har instruktioner att följa listorna och därför inte vågar frångå dem. Dessutom saknas det, enligt Sabina Saidi, tydliga kriterier för hur biträden egentligen utses, när tingsrätten frångår listorna.

– Den ansvariga på tingsrätten som jag talat med uppger att det är personkännedom som gäller. Samtidigt uppger handläggarna att det nu är så många på listorna att personkännedom är en omöjlighet, och att de inte har någon information om personen som kommer upp på listan, inte ens vilket år hen blev advokat eller om hen har erfarenhet av brottmål, säger hon.

Själv har Sabina Saidi sagt ifrån när en nybliven advokat på hennes byrå erbjöds ett förordnande i ett synnerligen grovt vapenbrott. Uppdraget gick då vidare till annan byrå. Omvänt har de fem delägarna på hennes byrå, som alla är specialiserade på brottmål sedan många år, under tiden med det nya listsystemet inte fått ett enda uppdrag där tingsrätten frångått listan, påpekar Sabina Saidi.

Enligt Eva-Lena Norgren är förklaringen till att advokaterna får få mål dock framför allt den hårda konkurrensen om uppdragen. Förra året fick tingsrätten in omkring 9 200 brottmål. I en stor del av dessa hade ingen inte rätt att få ett offentligt biträde. I mål som rör allvarligare brottslighet har den misstänkte ofta önskemål om en specifik försvarare, förklarar hon.

– I de målen som återstår använder vi förordnandesystemet. I listan över offentliga försvarare konkurrerar drygt 400 advokater om förordnandeuppdragen. En konsekvens kan bli att vissa advokater upplever sig inte få tillräckligt många uppdrag, säger Eva-Lena Norgren.

Sabina Saidi efterlyser en uppvärdering av yrket som brottmålsadvokat. Men hon befarar att om dagens utveckling fortsätter, kommer förutsättningarna för att driva specialistbyråer som också kan utbilda nya brottmålsadvokater att minska ordentligt. En anledning är just att domstolarna håller hårt på sina listor, vilket gör att advokatbyråerna inte kan fördela ut uppdrag efter kompetens och lämplighet.

– Just nu ser vi inga sådana förutsättningar att lära upp. Det premieras inte att anställa och gå den långa vägen och lära av äldre. Vi får färre mål att fördela och kan inte styra upplärningen eller fördela mål efter erfarenhet och kompetens. I stället får de unga ibland mera komplicerade och erfarenhetskrävande mål än vi själva.

Eva-Lena Norgren påpekar att det med dagens system är domstolen och inte advokatbyråer som bedömer vem som är lämplig för ett visst uppdrag.

– Vi övergick till vårt nya förordandesystem bland annat för att det säkerställer en ökad transparens i fördelningen av uppdragen. Det var något som var starkt efterfrågat bland advokater, säger Eva-Lena Norgren.

Handlar om rättssäkerhet

Vad kan då göras för att säkra att de biträden som förordnas också är lämpliga för och klarar av uppdragen? Det är ju knappast rimligt att domstolarna ska ha ingående kännedom om tusen advokater och jurister, konstaterar Sabina Saidi.

– När det var färre byråer som tidigare fick uppdragen fanns det ju en mycket större möjlighet för domstolarna att ha personkännedom. Detta är i dag inte möjligt, säger hon.

Ett sätt att komma åt problematiken skulle kunna vara att domstolarna tar hjälp av Advokatsamfundets listor och de meritmarkeringar som sedan några år finns där, påpekar Sabina Saidi.

Ett annat alternativ, enligt Sabina Saidi, skulle kunna vara att upprätta olika listor för olika svåra brott, kanske baserat på vilka advokater som har ett, två eller tre kugghjul i samfundets matrikel.

I slutänden handlar frågan om vem som förordnas om rättssäkerhet, snarare än rättvisa advokater emellan, anser Sabina Saidi.

– Staten ger dig inte vad den lovar: en lämplig advokat som kan försvara dig och tillvarata dina rättigheter. Staten går in med åklagare och polis och då måste du som tilltalad ha den bäst lämpade vid din sida. Det gäller för målsäganden också, att biträdet finns där som ett stöd, som har kunskap och kan hjälpa brottsoffret genom en utredning och process.

Eva-Lena Norgren utesluter inte att listsystemet kan förbättras i framtiden.

– Förordnandesystemet är nytt och började gälla den 1 september 2022. Inför starten har vi anpassat våra riktlinjer och haft utbildning för medarbetarna. Vi har tydliga riktlinjer för hur man ska göra vid tveksamhet när man förordnar. Med ett nytt förordnandesystem kommer det förmodligen att uppstå ett behov av förbättringar, säger hon.

Södertörns tingsrätt har löpande så kallade dialogmöten med åklagare, försvarare och målsägandebiträden. Här kommer frågan om förordnanden att diskuteras.

– Vid nästa möte har vi redan planerat att lyfta frågan, säger hon och tillägger att nästa dialogmöte är planerat att hållas under våren 2023.