Lagrådet avråder från kronvittnen
Nr 2 2022 Årgång 88Det är ytterst tveksamt om nyttan med att införa ett kronvittnessystem överväger problemen, anser Lagrådet, som ser betydande rättssäkerhetsproblem med förslagen. Samtidigt konstaterar man att frågan i slutänden får avgöras politiskt.
Trots kritik från bland andra Advokatsamfundet valde regeringen att gå vidare med förslaget om att den som medverkar i utredningen av någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff, alltså en form av kronvittnessystem. Lagrådsremissen innehöll dessutom förslag på skärpta straff för övergrepp i rättssak och grova fall av mened och skyddande av brottsling.
Lagrådet, som nu yttrat sig över förslagen, avråder från införandet av ett system med kronvittnen, och konstaterar att förslaget ”väcker flera frågor från såväl rättssäkerhets- som rättstillämpningssynpunkt”.
Bland de problem som pekas ut finns frågan om hur bunden domstolen ska vara av åklagarens påföljdsförslag samt hur domstolen ska få ett tillräckligt underlag för att fastställa påföljden. Även risken för att en försvarare inte får tillräckligt underlag för att kunna bistå sin klient om kronvittnesförslaget genomförs diskuteras. Lagrådet anser också att brottsofferperspektivet hade förtjänat en mer utförlig diskussion, och hänvisar där till Advokatsamfundets remissvar.
”Sammantaget framstår det för Lagrådet som ytterst tveksamt om fördelarna med att införa ett kronvittnessystem överväger nackdelarna. Lagrådet vill därför avråda från ett genomförande av förslaget”, skriver Lagrådet sammanfattningsvis. Samtidigt konstaterar man att frågan om ett kronvittnessystem ska införas ”til syvende og sidst” får avgöras politiskt.
Lagrådet ifrågasätter också att regeringen motiverar de föreslagna straffskärpningarna med effektivitet, snarare än proportionalitet och ekvivalens.
Förslagen i lagrådsremissen presenterades ursprungligen i en utredning i maj 2021, och fick hård kritik från bland andra Advokatsamfundet. Advokatsamfundet avstyrkte i sitt remissvar såväl kronvittnesförslaget som den föreslagna höjningen av minimistraffet för mened och övergrepp i rättssak av normalgraden.
Samfundet pekade bland annat på riskerna för falska angivelser och att starkare individer i ett nätverk försöker uppnå fördelar på bekostnad av svagare individer. Advokatsamfundet ansåg också att uppgifter som lämnats av misstänkta under en förundersökning måste tillmätas ett lågt bevisvärde. Ett annat problem, enligt samfundet, är att de föreslagna reglerna kan innebära att lika fall behandlas olika i rätten, och att de minskar förutsebarheten. För brottsoffer skulle ett system med kronvittnen dessutom ”riskera att upplevas som direkt stötande”, skrev Advokatsamfundet.