EU får stoppa utbetalningar till Polen och Ungern
Nr 2 2022 Årgång 88EU har rätt att frysa utbetalning av EU-pengar och att stoppa godkännandet av ett eller flera program som finansieras genom EU:s budget när en medlemsstat brister i respekt för rättsstatens principer. Det fastslog EU-domstolen i februari.
Förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten vid överträdelser av rättsstatens principer i medlemsstaterna antogs av rådet och EU-parlamentet den
16 december 2020. Förordningen ger EU möjlighet att agera mot medlemsstater som man anser brutit mot grundläggande rättsstatliga principer.
Ungern och Polen, som båda hotats med indragna utbetalningar från EU, ville dock få förordningen ogiltigförklarad, och väckte varsin talan vid EU-domstolen. De båda länderna gjorde bland annat gällande att förordningen saknar rättslig grund i EU- och FEU-fördragen, att förfarandet enligt artikel 7 FEU kringgåtts, att unionen överskridit sina befogenheter och att rättssäkerhetsprincipen åsidosatts.
EU-domstolen har nu alltså avslagit Ungerns och Polens talan. Enligt domstolen har EU-kommissionen rätt att stoppa EU-medel till medlemsländer för att skydda EU-budgeten. ”Denna mekanism har antagits på en adekvat rättslig grund och är förenlig med det förfarande som föreskrivs i artikel 7 FEU, och framför allt ryms den inom gränserna för de befogenheter som unionen har tilldelats och uppfyller kraven enligt rättssäkerhetsprincipen”, skriver EU-domstolen i ett pressmeddelande om domarna. Besluten fattades i plenum, alltså av samtliga domare i domstolen.
EU-domstolens ställningstagande har väckt starka reaktioner i Polen och Ungern. Bland annat anklagade en polsk regeringsföreträdare EU för att försöka svälta Polen och Ungern finansiellt.
Många svenska EU-parlamentariker hälsade EU-domstolens utslag med glädje. Sveriges regering var också en av de tio som intervenerade i målet och talade för villkorsmekanismen.