Hård advokatkritik mot ersättningen i terroristmål

Efter en huvudförhandling som pågick under tre månader prutade Stockholms tingsrätt ersättningen till flera målsägandebiträden i det så kallade Akilovmålet med hänvisning till att det inte varit nödvändigt för målsägandebiträdena att närvara under samtliga dagar av huvudförhandlingen. Även ersättning för inläsning av målet sänktes, såväl för måls­ägandebiträdena som för försvararna, eftersom det inte varit skäligt att lägga så mycket tid på inläsning som advokaterna gjort enligt tingsrätten.

Ersättningsbesluten överklagades av samtliga inblandade advokater.

Inför Svea hovrätts beslut i ersättningsfrågan lämnade Advokatsamfundet ett yttrande till hovrätten om målsägandebiträdenas ersättningsanspråk. Samfundet hävdade där att ett måls­ägandebiträde som är kallat till förhandlingen och bedömer att närvaro är påkallad också måste ha rätt till ersättning för denna tid.

Svea hovrätt har dock inte tagit intryck av Advokatsamfundets invändningar, utan fastställer i stort sett helt tingsrättens beslut i ersättningsfrågan. Hovrätten tillåter dock att målsägandebiträdenas anspråk överklagas, eftersom det finns särskilda skäl för detta.

Flera av de inblandade advokaterna är kritiska mot beslutet. Advokat Mari Schaub, ett av måls­ägandebiträdena i målet, känner uppgivenhet inför hovrättens beslut.

– Jag har å mina klienters vägnar biträtt åtalet och yrkat ersättning för skador dels för kränkning i rätten, dels hos försäkringsbolag. För att förstå det målet handlar om måste jag gå igenom allt material, säger hon, och fortsätter:

– Jag måste och vill ha kontroll och kunskap om de mål jag är inblandad i och kan inte överlämna mitt ansvar till någon annan. Jag ska som advokat sköta mitt uppdrag med nit och flit. Det har jag gjort.

Att, som Stockholms tingsrätt gjort, boka upp en lång rad förhandlingsdagar som blockerar annat arbete, kalla advokaterna, och sedan inte ge betalt för arbetet, det är att ta brödet ur munnen på humanjuristerna, anser Mari Schaub.

Advokat Thomas Bodström, målsägandebiträde i rättegången, är starkt kritisk mot hanteringen av frågan.

– Beslutet är märkligt, särskilt som man inte alls går in på frågan om vad som är god advokatsed och om det är förenligt med den att advokater arbetar gratis, säger han, och tillägger att tingsrätten, om den var bekymrad för kostnaderna, snarare borde ha begränsat antalet målsägandebiträden i målet.

– Ytterst drabbar det här klienterna, eftersom de får ett sämre stöd. Dessutom blir det i princip omöjligt för enmansbyråer att ta uppdrag som målsägandebiträden på dessa villkor, konstaterar Bodström.

Även advokat Johan Eriksson, som tillsammans med advokat Robin Söder företrädde den misstänkte Akilov, riktar kritik mot hovrättens beslut.

– Jag och Robin har fått en klumpsumma på sammanlagt 500 timmar för inläsningen. Det anses vara en rimlig inläsningstid för målsägandebiträden, som bara har en zon i utredningen som är aktuell, medan vi har hela förundersökningen. Det är konstigt och inte förenligt med att sköta uppdraget som försvarare, säger han, och tillägger att de båda advokaterna har kunnat dela upp inläsningen av vissa delar, medan andra har varit nödvändiga för båda försvararna att ha kunskap om.

Även tiden för massmediekontakter är alltför snålt tilltagen, anser Johan Eriksson, som också är mycket frågande inför att hovrätten öppnat för måls­ägandebiträdena att kunna överklaga beslutet, men inte för försvararna.

– Jag har nog aldrig varit med om att vissa får överklaga men inte andra, säger han.

Thomas Bodström berättar att målsägandebiträdena planerar att driva frågan vidare, både rättsligt och opinionsmässigt. Eventuellt kommer Johan Eriksson och Robin Söder att, trots hovrättens formulering, försöka gå vidare och kräva en ny prövning av ersättningsfrågan.

Advokatsamfundets yttrande

I sitt yttrande till Svea hovrätt hänvisade Advokatsamfundet till Högsta domstolens beslut den 5 mars 2010 i mål nr Ö 3554-08. Där fann HD att om hovrätten tillåter ett stort antal vittnesförhör med personer som försvararen har åberopat, i stället för att avvisa förhören, kan hovrätten inte lägga det förhållande att förhören genomförs till grund för att sätta ned ersättningen för arbetet till försvararen. På motsvarande sätt kan rimligen inte den omständigheten att advokaten efter kallelse infinner sig till huvudförhandling ligga till grund för nedsättning av arvodesyrkandet.

Advokatsamfundet anförde också att domstolen knappast kan ha till uppgift att avgöra vilket material ett målsägandebiträde behöver ta del av. Utgångspunkten måste i stället vara att målsägandebiträdet tar del av det material som han eller hon bedömer behövs, för att på bästa sätt tillvarata klientens intressen.

Ulrika Öster