Nya regler skapar osäkerhet

Från den första juli i år förordnas målsägandebiträden endast till dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Det innebär att hovrätterna nu måste ha beredskap för att snabbt förordna målsägandebiträden på nytt, i de fall när det behövs i hovrättsprocessen.

Svea hovrätt har tagit hjälp av advokater och åklagare för att hitta former för hur de nya reglerna ska tillämpas och hur den nödvändiga kommunikationen ska skötas. I oktober bjöd hovrätten in till ett andra möte för dialog mellan domstol, advokater och åklagare om de nya reglerna.

– Det var ett bra och konstruktivt möte, och vi fick en hel del kloka synpunkter från advokaterna. Det är värdefullt att få höra vilka funderingar som finns, eftersom det kan ge en signal om var problemen ligger, säger hovrättspresident Anders Perklev, som är nöjd med mötet.

De nya reglerna ställer framför allt krav på en välfungerande kommunikation mellan domstolen, åklagaren och målsäganden, och – om klagotiden ännu inte löpt ut – det målsägandebiträde som fortfarande är förordnat.

– Vi diskuterade hur kommunikationen ska gå till rent praktiskt och vilka kontakter som ska tas, berättar Ander Perklev.

Svea hovrätt arbetar nu på en intern promemoria som ska fungera som ett stöd för de domare som ska fatta beslut om att förordna måls­ägandebiträden.

Advokat Elisabet Audell, som var med på det senaste mötet, och advokat Lena Feuk, som deltog vid båda dialogmötena, upplevde båda dialogen med domstol och åklagare som givande.

Elisabet Audell är nöjd med de riktlinjer som Svea hovrätt tagit fram för att enklare och snabbare kunna hantera olika typer av ärenden och situationer. Däremot ser både hon och Lena Feuk själva lagändringen som problematisk.

– För oss advokater är det oerhört märkligt att uppdraget tar slut innan ärendet är slutgiltigt prövat, säger Audell.

Lena Feuk tycker sig också märka att även åklagarna är bekymrade inför den nya situationen. I de fall då det inte finns något måls­ägandebiträde i hovrätten faller det nu på åklagaren att även företräda målsäganden.

– Det blir konstigt, eftersom åklagarna arbetar utifrån en objektivitetsprincip, påpekar Feuk.

För åklagarna kan de nya reglerna komma att innebära en hel del merarbete, när de ska företräda målsäganden. Men även målsägandebiträdena kan få mer att göra, befarar Lena Feuk. Dels genom att mycket information måste överföras till åklagaren inför hovrättsprocessen. Dels för att målsäganden behöver mycket kontakt och samtal för att förstå den fortsatta gången av ärendet, som kanske får hanteras utan biträde.

Rent praktiskt innebär de nya reglerna också att målsägandebiträden måste se över sina fullmakter, så att de blir tidsbegränsade att gälla lika länge som förordnandet gäller, förklarar Lena Feuk. Annars riskerar advokaten att hamna i en situation där hon fortfarande är ombud för målsäganden, men inte har något förordnande som måls­ägandebiträde, och alltså inte får någon ersättning. Det blir anledning både för målsäganden och för målsägandebiträdet att, efter att såväl förordnandet som fullmakten löpt ut, ta ett samtal där ställning tas till om advokaten är beredd och kan, eller inte, stötta målsäganden som enbart ombud utan nytt förordnande och därmed utan ersättning i hovrättsprocessen.

Hovrätterna har ännu prövat ganska få begäranden om måls­ägandebiträden. Framtiden får utvisa exakt vad som i praktiken kommer att krävas för ett förordnande, konstaterar advokaterna.

Men även om lagändringen i många enklare mål troligen inte ­kommer att innebära så stora skillnader, befarar såväl Lena Feuk som Elisabet Audell att den nya ordningen kan skapa osäkerhet hos redan stressade måls­ägande, som får sämre information och svårare att få svar på sina frågor. Förmodligen kommer många målsägande att ringa till sina tidigare måls­ägandebiträden för att få hjälp att förstå vad som händer under hovrättsprocessen.

– Jag tror att det i praktiken kommer att bli så att vi advokater, i alla fall i vissa speciella fall, kommer att fortsätta att hjälpa målsäganden med att svara på frågor och kanske till och med uppträda i hovrätten utan att få ersättning för det, konstaterar Elisabet Audell.

Nya regler i lag (1988:609) om målsägandebiträde

De nya reglerna för förordnande av målsägandebiträde finns i 1 § i lag (1988:609) om målsägandebiträde. I 1 a § framgår när ett målsägandebiträde ska förordnas i hovrätten: ”Om åklagaren eller den tilltalade har överklagat domen i ansvarsdelen, ska ett målsägandebiträde förordnas i högre rätt under de förutsättningar som anges i 1 §.

Vid bedömningen av om målsäganden har behov av ett målsägandebiträde i högre rätt ska det även beaktas
1. om målsäganden ska höras,
2. vad som ska prövas i fråga om enskilt anspråk, och
3. om det finns något annat särskilt skäl. Lag (2018:535).”

Nya regler om målsägandebiträden

Från och med den 1 juli i år gäller nya regler för förordnandet av måls­ägandebiträden i allmän domstol. Enligt de nya reglerna gäller förordnandet av ett målsägandebiträde till dess att tiden för att överklaga tingsrättens dom har löpt ut. Ett målsägandebiträde kan dock förordnas även i hovrätten om det finns behov av det.

Bakgrunden är reformen En modernare rättegång, som anses ha minskat behovet av målsägandebiträde i hovrätten, bland annat på grund av att målsäganden numer sällan deltar personligen i huvudförhandlingen i hovrätten.

Ulrika Öster