Tryckfrihets-förordningen – en 250-årsjubilar under press
Publicister, journalister, jurister och andra experter är eniga om att den 250-åriga lagstiftningen står sig bra, men att det finns en del små skavanker och allvarliga problem. En utmaning i dag är det utbredda näthat som journalister och publicister utsätts för. Självcensur riskerar att begränsa den seriösa samhällsdebatten.
Ladda ner tidningenPigg men inte ohotad jubilar
Trots att samhället förändrats i grunden så gäller flera av principerna i 1766 års tryckfrihetsförordning ännu i dag. Det är en pigg och relativt kry 250-årsjubilar kan det noteras. Men allt är långt ifrån sol och en evigt blå himmel.
Ett teknikskifte som påverkar tryckfriheten är internets födelse. Internets framväxt har lett till en symbios mellan de tryckta medierna och nätet, på gott och ont. Nättroll och näthat är ord som vi fått lära oss under senare år. Ett hat som drabbar dem som arbetar både med tryckta medier och nätpublikationer och som har lett till självcensur. De återkommande kränkningarna av privatpersoner som publicerar kränkande uppgifter om personer på internet leder till krav på stärkt integritetsskydd och inskränkningar i TF.
0ch riktas blicken utanför Sveriges gränser tonar en mörk bild fram där pressfriheten utmanas runt om i världen. Värst är det i Eritrea och Nordkorea. Men avsevärda inskränkningar har även skett i flera europeiska länder på senare tid.
Chefredaktör