Lögnen som ingrediens i den goda rättskulturen
Nr 6 2010 Årgång 76I Advokaten nr 5/2010 sägs i ledaren bland annat att ”lagmannen i Gotlands tingsrätt på allvar hävdar att det inte är nödvändigt med muntlig inställelse till huvudförhandling och att advokater som insisterar på detta inte ska få ersättning”.
Jag har aldrig sagt, skrivit eller ens tänkt något sådant eller något som kan liknas vid det som påstås.
För övrigt har jag svårt att förstå vad som menas med det ledarskribenten har hittat på att jag har sagt/skrivit. ”Muntlig inställelse” – vad är det? Och vad är det man ska ”insistera på” för att inte få ersättning? Rena rappakaljan har lögnaktigt lagts i min mun.
I en ledare som handlar om betydelsen av en god rättskultur är det aningen olyckligt, för att uttrycka sig milt, att på detta sätt använda sig av ett uppdiktat exempel på mindre god, eller dålig, rättskultur. Det fanns när ledaren skrevs tyvärr tillräckligt många sanna exempel att tillgå. Numera finns det ytterligare ett, dessutom ett flagrant sådant, nämligen ledaren i Advokaten nr 5 för 2010!