”Spjutspetsen på sanktionssystemet har brutits”
Nr 7 2008 Årgång 74Målen i EG-domstolen handlade dels om Al-Barakaat i Stockholm, dels om en saudisk affärsman. Båda hade fått sina tillgångar frysta efter beslut av FN eftersom pengarna påstods ha använts till att stödja terrorism. Men de anklagade gavs inte någon möjlighet att försvara sig.
EG-domstolen, som lämnade sin dom i slutet av augusti, är kritisk till att det inte givits någon möjlighet för Al-Barakaat och den saudiske mannen att bemöta anklagelserna. Domstolen ogiltigförklarar därför EU:s förordning om frysning av tillgångar för terroristmisstänkta.
Den miljon kronor som Al-Barakaat fått frysta återfår de dock inte direkt. Nu har parterna tre månader på sig att yttra sig. Sedan ska EU göra en ny prövning för att avgöra vad som ska ske med pengarna.
Advokat Thomas Olsson, som företrätt Al-Barakaat och de tre somaliasvenskar som har koppling till nätverket, välkomnar domen.
– Det är oerhört glädjande att EG-domstolen har fastställt att de grundläggande fri- och rättigheterna även gäller när man använder sig av den här typen av sanktionslistor och åtgärder för att bekämpa terrorismen, säger han.
Olsson säger att han blev glatt överraskad av att domstolen lyckades stå emot det stora politiska tryck som funnits från FN, USA, Europeiska rådet och EU-kommissionen.
– Domen innebär i princip att spjutspetsen på sanktionssystemet har tagits bort. Nu finns bara sanktionerna inom ramen för FN:s system, och de är inte bindande för enskilda rättssubjekt eller individer. FN:s resolutioner binder endast stater, säger Thomas Olsson.
Han konstaterar att EG-domstolen har värnat det som ska skyddas mot terrorismen. Nämligen den demokratiska rättsstaten. Därför är det en principiellt viktig dom.
– Det är bara att gratulera de mänskliga rättigheterna när de 60-årsjubilerar. Domen visar att de har en substantiell funktion att fylla. Domen är viktig ur ett konstitutionellt perspektiv eftersom den säger att enskilda medlemsstater inom EU inte kan använda EU:s regelsystem för att kringgå sina egna konstitutioner och de mänskliga rättigheterna. På så sätt innebär EG-domstolens avgörande att man har garanterat de mänskliga rättigheterna även på EU-nivå. Då har de mänskliga rättigheterna tillmätts en central betydelse i de västerländska demokratierna i varje fall. Bättre present än så kan inte de mänskliga rättigheterna få.
Enligt Olsson kan domen innebära en vändpunkt för den här typen av åtgärder som sker med hjälp av olika listor. Det finns även andra typer av listor, till exempel beträffande vilka som får flyga.
– Kanske ser vi en vändpunkt där förnuftet börjar smyga sig in i kampen mot terrorismen. Kanske börjar man fråga sig om man verkligen vidtagit åtgärder som syftar till att bekämpa terrorismen, säger han.