Disciplinärende 15 2008

Bakgrund
Y-stad tingsrätt har genom skrivelse till Advokatsamfundet i enlighet med 12 kap. 6 § RB anmält att advokaten A avvisats som ombud genom beslut i protokoll den 28 januari 2008 i mål T. A har trots att han kallats till huvudförhandling samt erhållit besked om att huvudförhandlingen inte ställts in, uteblivit från huvudförhandlingen och meddelat detta endast genom e-post till sin huvudman kvällen före huvudförhandlingen. Han får härigenom anses ha visat sig uppenbart olämplig för uppdraget. Förhindret bestod i att han i stället närvarade vid en huvudförhandling vid X-stad tingsrätt i egenskap av offentlig försvarare i ett brottmål.

Advokatens yttrande
I ett infordrat yttrande, daterat den 20 februari 2008, har A anfört i huvudsak följande. Den 13 december 2007 förordnades han av X-stad tingsrätt som offentlig försvare till en anhållen person. Stora utredningsresurser lades ned av polisen varför utredningen gick framåt med ovanlig fart. Åtalet omfattade 93 åtalspunkter. X-stad tingsrätt satte ut målet till fyra dagars huvudförhandling med start den 28 januari 2008.

Den 3 september 2005 erhöll han i uppdrag att vara ombud i ett tvistemål vid Y-stad tingsrätt. En viss skriftväxling ägde rum fram till den 15 juni 2006 och därefter hölls en muntlig förberedelse. En viss ytterligare skriftväxling ägde rum fram till den 28 februari 2007 varefter motparten inkom med en skrivelse den 28 november 2007. Kallelse utfärdades därefter till den 28 januari 2008. När han hade fått reda på att kollision mellan de två målen uppstått ringde han upp Y-stad tingsrätt och förklarade den uppkomna situationen. Y-stad tingsrätt beslutade, trots kontakt med X-stad tingsrätt, att inte ställa in huvudförhandlingen. Han har därefter haft muntlig kontakt med sin huvudman i tvistemålet om att han inte kunde komma till utsatt huvudförhandling och han gav slutligen instruktioner per e-mail om hur huvudmannen skulle förfara i hans utevaro.

Han har i sin förtvivlan varit i kontakt med Advokatsamfundet, jurister på Domstolsverket, JK samt JO och förklarat sin situation. Ingen ville vidtaga någon åtgärd i det enskilda fallet. I båda fallen var materialet omfattande och det fanns ett förtroendefullt förhållande till båda klienterna. Han insåg att hur han än gjorde skulle resultatet bli att en av förhandlingarna ställdes in och att den tingsrätt som drabbades inte skulle bli glad. Skälen för hans ställningstagande blev fyra. Det första var att den ekonomiska skadan skulle sammanlagt bli störst om han inte infann sig i X-stad tingsrätt. Det andra skälet var att det måste vara svårare att få tid till en ny rättegång för rätten, åklagaren och fem försvarare i brottmålet än rätten och två ombud i tvistemålet. Det tredje skälet var att i tvistemålet kompenserades uppskovet med avgörandet med ränta om motparten vann medan ett uppskov i brottmålet skulle innebära att fem personer var frihetsberövade ytterligare tid. Det fjärde och sista skälet var att RB prioriterar mål med häktade genom sina fatalietider för huvudförhandling i domstolarna. Genom att lagstiftaren med rätta valt att ålägga domstolarna att prioritera brottmål med häktade innebär det att även advokaterna skall prioritera denna målkategori vid kollision. På grund av ovanstående blev beslutet att infinna sig till huvudförhandlingen i X-stad tingsrätt. Det är hans fasta övertygelse att detta beslut blev det minst dåliga även om han beklagar den uppkomna situationen.

Enligt hans egen erfarenhet och enligt uppgift från kollegor har det blivit vanligare i västra Sverige att domstolarna vid kollisioner för advokater nästan regelmässigt kräver att man sätter annan i sitt ställe. Det upplevs så att om man inte gör det så kommer man inte i fråga för offentliga försvar. Detta strider enligt hans uppfattning mot förtroendeförhållandet mellan advokat och klient.
A har beretts tillfälle att slutföra sin talan. Han har inkommit med skrivelse av den 5 maj 2008 vari han åberopar vad som framförts i hans tidigare skrift och endast avslutningsvis framför att han uppriktigt beklagar den uppkomna situationen.

Nämndens bedömning och beslut
Förhandlingen i tvistemålet har utgjort hinder för A att inställa sig i brottmålet. Detta har han varit skyldig att reservationslöst meddela när brottmålet skulle sättas ut. Genom att inte göra så har A handlat i strid med god advokatsed.
Nämnden tilldelar därför A erinran enligt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.

Lundmark (referent), Ruben och Åström var av skiljaktig mening beträffande det slut som skulle meddelas på sätt framgår av följande.

Nämndens bedömning och beslut
Förhandlingen i tvistemålet har utgjort hinder för A att inställa sig i brottmålet. Detta skulle han ha meddelat när brottmålet sattes ut och såsom saken utvecklade sig ha tillsett att annan kunde sättas i hans ställe. Det senare genom att – om inte det kunnat anordnas på annat sätt – ha begärt sitt entledigande från försvararuppdraget.
Med beaktande av vad A anfört om domstolars i västra Sverige numera vanligt förekommande förhållningssätt till vad som uppfattas ytterst röra rätten till det fria advokatvalet anser vi detta såsom uttalande tillräckligt.