Noggrann utredning krävs för att undvika byråsmitta

Rörligheten inom advokatvärlden blir allt större. Bara för några decennier sedan stannade nästan alla kvar på den advokatbyrå där de startat karriärerna som biträdande jurister. Så är det inte längre. I stället konkurrerar advokatbyråerna om talangerna, och den jurist eller advokat som inte trivs eller längtar efter miljöombyte tvekar sällan att byta arbetsplats.

Med ökad rörlighet uppkommer också allt oftare frågan om intressekonflikter och hur de kan förebyggas när en jurist eller advokat byter byrå. Här finns mycket att tänka på, konstaterar advokat Lena Frånstedt Lofalk, tidigare ordförande i Advokatsamfundets disciplinnämnd och lärare på de obligatoriska advokatexamenskurserna.

– Om man ska byta byrå är det viktigt att noggrant utreda eventuella intressekonflikter så att man inte trampar fel, säger Lena Frånstedt Lofalk.

Hur ser då reglerna ut vid byråbyten? Grundregeln är att alla på en advokatbyrå smittas av en intressekonflikt genom det så kallade byråjävet, konstaterar Lena Frånstedt Lofalk. Undantag finns då jävet är personligt. Men dessutom finns vid byte av arbetsplats sedan drygt 15 år en specialregel som träder in.

– Då fastslog disciplinnämnden i ett avgörande att du bara smittar din nya byrå med den kunskap du faktiskt har, inte med all information som finns tillgänglig på din gamla byrå men som du själv inte har kännedom om, säger Lena Frånstedt Lofalk.

Den här regeln dokumenterades sedan i punkt 3.5 i Vägledande regler om god advokatsed.

Kunskap ska dock inte tolkas som att det bara handlar om ärenden där man debiterat timmar. Lena Frånstedt Lofalk pekar på att det kan räcka med att man varit med och ”bollat” en frågeställning i ärendet och på det sättet fått förtrolig information. 

Så snart en rekrytering påbörjas måste den nya byrån  försöka identifiera vilka eventuella intressekonflikter en kandidat kan ge upphov till, konstaterar Lena Frånstedt Lofalk. I praktiken kan en rekrytering komma att avbrytas, om det visar sig att den tänkta kollegan eller biträdande juristen för med sig en intressekonflikt som skulle tvinga byrån att frånträda ett befintligt  uppdrag.

– Det handlar i första hand om att ta hänsyn till klientens intressen, att klienten inte ska behöva byta till en ny byrå, kanske med stort besvär och fördröjning i ärendet som följd, påpekar Lena Frånstedt Lofalk, som tillägger att den nya byrån förstås också har ett eget intresse av att inte behöva lämna ifrån sig ärenden som man arbetar med. 

Samtidigt kan det vara svårt att i förväg upptäcka eventuella intressekonflikter, eftersom tystnadsplikten sätter hinder i vägen. Den jurist som rekryteras får ju inte avslöja vilka klienter och ärenden som han eller hon arbetar med eftersom det skulle vara ett brott mot tystnadsplikten. 

Det har dock, enligt Lena Frånstedt Lofalk, utvecklats några handfasta tips när det gäller hur den nya byrån kan agera i en rekryteringssituation. Dels att fråga den tillträdande juristen om han eller hon arbetar i något ärende där den nya byrån finns på andra sidan. Dels att fråga de egna  medarbetarna om de hanterar något ärende där den nya juristen finns på andra sidan.

– På så sätt kan man komma rätt långt utan att tystnadsplikten eftersätts, konstaterar Lena Frånstedt Lofalk.

När den nya juristen väl är på plats gäller det att följa upp och få in all relevant information i det egna systemet för att kunna göra framtida konfliktkontroller, förklarar Lena Frånstedt Lofalk.

– När personen börjar på byrån vilar ett stort ansvar på den nya medarbetaren att faktiskt tanka ur sig den information som i framtiden jävar ut den nya byrån, säger hon, och tillägger att ärenden som den nya medarbetaren arbetat med före byråbytet i princip ska behandlas som om de hade utförts vid den nya byrån.

Men tystnadsplikten då? Ja, här verkar det finnas en missuppfattning på många håll, säger Lena Frånstedt Lofalk.

– Det är inte ett brott mot tystnadsplikten att förmedla den information som den nya byrån måste ha tillgång till för att kunna göra sin konfliktprövning. Tvärtom har såväl den nya byrån som den nya medarbetaren en skyldighet att se till att detta görs och föra in informationen  i den nya byråns klient- och motpartsregister. Informationen omfattas därefter av tystnadsplikt hos både den gamla och den nya byrån.

Tillträdesdatumet har alltså stor betydelse för hur information kan och ska överföras. Men även avtalsdatumet för en planerad byrå­övergång spelar roll, konstaterar Lena Frånstedt Lofalk. Hon hänvisar till ett opublicerat beslut av disciplinnämnden från tidigare i år, där en advokat tilldelades en erinran.

I beslutet fann nämnden att en advokat i Mellansverige åsidosatt sina plikter som advokat sedan han lämnat sin advokatbyrå för att tillsammans med andra advokater starta en ny advokatbyrå. Bland de blivande kollegorna fanns också ett motpartsombud i en pågående tvist, vilket advokaten uppgav att han inte känt till. Enligt disciplinnämnden ålåg det dock advokaten att omsorgsfullt utreda vilka jurister som skulle komma att ingå i den nya verksamheten, så att eventuella intressekonflikter kunde identifieras. Redan från den dag avtal om övergång träffades ska alltså jävsreglerna iakttas.

Lena Frånstedt Lofalk betonar att reglerna om byråsmitta generellt gäller för kunskap som fortfarande kan ha betydelse i ett ärende, och inte automatiskt för evig tid. Med ett undantag: sakjäv, alltså den regel som säger att byråer eller advokater inte får hantera båda sidor  i samma sak.

– Där finns ingen tidsgräns. Där prövar man inte ens om informationen har betydelse. Man får aldrig dyka upp på andra sidan i samma sak som byrån en gång har hanterat, säger Lena Frånstedt Lofalk.

Den nya byrån, som nyrekryterat, har en rejäl hemläxa att göra, liksom den jurist eller advokat som byter arbetsplats. Men även den gamla byrån måste fortsätta att kontrollera eventuella intressekonflikter.

– Den information som en gång kommit innanför väggarna på den gamla byrån finns kvar där även om personen som arbetat med ärendet har lämnat byrån. Så det jävar ju även ut den gamla byrån för framtiden, säger Lena Frånstedt Lofalk.

Reglerna om byråsmitta och in­tressekonflikter vid byrå­övergångar kan tyckas vara komplexa. Lena Frånstedt Lofalk tror dock att särskilt större advokatbyråer har en stor rekryteringsvana och rutiner för dessa situationer. Den som är osäker rekommenderar hon att kontakta Advokatsamfundet för att ”bolla” frågorna.