Egyptiska MR-advokater
Överlevare som kämpar mot regimen
Nr 5 2021 Årgång 87I år har det gått tio år sedan revolutionen i Egypten. Då, 2011, såg landets människorättsadvokater hur dörren för rättssäkerhet och demokrati öppnades. Den stängdes dock snabbt igen. Nu är situationen värre än någonsin för egyptiska människorättsadvokater.
I början av maj 2016 stoppades människorättsadvokaten Malek Adly av några män på en gata i Egyptens huvudstad Kairo. De var från säkerhetstjänsten.
– Jag arresterades och satt fängslad i fyra månader. Enda anledningen var att jag är människorättsadvokat, säger Malek Adly.
Vi träffas i sammanträdesrummet på rättsorganisationen ECESR (Egyptian Center for Economic and Social Rights) i centrala Kairo, där Malek är chef. Han är långt ifrån den ende egyptiske advokaten som har råkat illa ut på senare år. Sexton människorättsadvokater sitter fängslade i Egypten – ett land som för tio år sedan gick genom en revolution som ledde till diktatorn Hosni Mubaraks fall.
– Det fanns många utmaningar för människorättsadvokater före revolutionen, men nu är vår situation värre än någonsin, säger Malek.
Ett par hundra meter från ECESR:s lokaler ligger Tahrirtorget – epicentret för protesterna under revolutionen som utbröt den 25 januari 2011. Malek var en av hundratusentals egyptier som demonstrerade där dygnet runt under parollen ”bröd, frihet och social rättvisa”. Den 11 februari avsattes Mubarak av armén efter 30 år vid makten. En militärledd övergångsregering tillsattes i väntan på parlaments- och presidentval. Malek, som har arbetat som advokat sedan 2002, var övertygad om att dörren till en demokratisk rättsstat hade öppnats. Det gamla gardet av politiserade domare och åklagare trängdes undan av jurister som hade rättssäkerheten som kompass. Många människorättsövergrepp, som hade begåtts av den gamla regimen, hamnade i domstol.
– Det var en bra tid. Det fanns utrymme för oss att arbeta med full energi, säger Malek.
Terrorister
De följande valen resulterade i att Muhammad Mursi, från islamistpartiet Muslimska brödraskapet, blev president sommaren 2012. Det ledde till massiva protester mot hans styre, något som armén använde som förevändning för att störta honom den 3 juli 2013. Muslimska brödraskapet förbjöds. Dess medlemmar massarresterades.
– Efter den 3 juli blev situationen värre än vad vi hade kunnat föreställa oss, men det berodde inte på militärkuppen, säger Malek.
Han menar att Muslimska brödraskapets politik gick stick i stäv med demokrati och mänskliga rättigheter. Därför föddes en ny folkrörelse som gjorde en ny revolution.
På ECESR var man övertygade om att den nya militärledda regeringen skulle öppna de demokratiska plattformarna igen. Det motsatta skedde. Sommaren 2014 blev den före detta försvarsministern Abd al-Fattah al-Sisi president. Året därpå antogs en rigorös antiterrorlagstiftning med mycket vaga och tvetydiga definitioner av terrorism. Egyptens Supreme State Security Prosecution (SSSP), en särskild gren av åklagarmyndigheten som utreder hot mot den nationella säkerheten, har fått massvis av internationell kritik för att rutinmässigt missbruka terrorlagarna.
– Vem som helst kan numera bli definierad som terrorist, säger Malek.
Advokater försvarar advokater
SSSP har bland annat breddat definitionen av terrorism till att innefatta inlägg på sociala medier, kritik av regeringen och deltagande i fredliga demonstrationer. När Malek arresterades, i maj 2016, hade han några dagar tidigare deltagit i en demonstration mot ett regeringsbeslut om att skänka två egyptiska öar till Saudiarabien.
– Jag anklagades för att ha förolämpat presidenten, för att vara ledare för en terroristgrupp, för att ha attackerat ett polisbefäl och för att sprida falska nyheter, säger han.
Malek släpptes efter fyra månader när fallet lades ned.
– Fyra månaders fängelse är ingenting jämfört med kollegor som sitter fängslade i två år, tre år eller mer och som inte får lika mycket uppmärksamhet och solidaritet som jag fick, säger han.
Inledningsvis användes terrorlagstiftningen framför allt mot medlemmar från Muslimska brödraskapet och skäligen misstänkta terrorister. Därefter, säger Malek, började den användas mot sekulariserade oppositionella och sedan mot journalister, bloggare, människorättsaktivister, människorättsadvokater och andra med invändningar mot rådande ordning.
– Tidigare jobbade vi framför allt med att företräda personer som hade fått sina ekonomiska och sociala rättigheter kränkta. Nu jobbar vi alltmer med att försvara människorättsaktivister, särskilt människorättsadvokater. Vi har alltså blivit advokater som försvarar advokater, säger Malek.
Schizofrent rättssystem
I april 2017 infördes undantagstillstånd som sedan dess har förnyats var tredje månad. Det ger säkerhetsapparaten rätt att ”vidta nödvändiga åtgärder för att konfrontera faror och finansiering av terrorism samt att garantera säkerheten i hela landet”. Undantagslagarna, som bland annat ger rätt till administrativ internering, har stegvis integrerats i straffrättsprocesser, antiterrorlagstiftningen och strafflagen. Malek kallar det egyptiska rättssystemet för ”schizofrent” med två sidor. Den ena sidan handskas med ”vanliga” brott som stöld, narkotikabrott med mera.
– I detta system jobbar domare och åklagare utifrån rättssäkerhet i ordinära domstolar. Men sedan har vi ett parallellt system utan rättssäkerhet, säger han.
Även i detta system ser det utåt sett ut som att de juridiska spelreglerna följs. En misstänkt person grips, anhålls, häktas efter häktningsförhandlingar och har rätt till advokat.
– Men i realiteten har det ingen betydelse eftersom vi har med spöken att göra. Dessa spöken står över alla juridiska och konstitutionella lagar, säger han.
Han syftar på att någon som inte är närvarande i domstolen redan har beslutat utgången.
– Det är inte ett juridiskt beslut, men det uttalas av juridiska personer som domare eller åklagare, säger han.
Ingen rättssäkerhet
Det rättsliga försvaret gör varken från eller till.
– Det finns ingen rättssäkerhet. Föreställ dig att du som advokat försvarar en oskyldig person i en säkerhets- eller militärdomstol. Det finns inga bevis mot den anklagade – eller något som pekar på att han eller hon är skyldig till något. Trots detta beslutar domstolen att fängsla personen om och om igen, säger han.
Politiska fall leder sällan till rättegång, men enligt lagen får en misstänkt person hållas häktad i två år. När häktningstiden har löpt ut har SSSP satt i system att anklaga honom eller henne för ett nytt brott.
– Så även om jag lyckas få fram en frigivningsorder så anklagas min klient genast för ett nytt brott och fängslas igen, suckar Malek.
Terrorism är ett problem i Egypten. Malek har inga invändningar mot att det hamnar under en särskild lagstiftning.
– Men den ska endast användas mot terrorister. Och under riktiga lagar, inte under ”ingenting” som nu. Och även i dessa fall ska de anklagades rättigheter respekteras, säger han.
I politiska fall kan inte advokaterna utöva sin yrkesroll, men de kan dokumentera rättsliga övergrepp inför framtiden.
– Vi tror att räkenskapens tid kommer. Det är bara en tidsfråga, säger han.
Falsk information
Enligt Malek blir de egyptiska människorättsadvokaterna allt färre. En del fängslas, andra vågar inte fortsätta jobba och vissa flyr utomlands. Många har svårt att försörja sig under rådande omständigheter. Malek är en av få advokater som ställer upp på intervju. Och det var först efter att den USA-baserade organisationen The Tahrir Institute for Middle East Policy hade sammanfört oss. En kvinnlig advokat var till en början villig att låta sig intervjuas, men ångrade sig sedan. Det är förbjudet att sprida falsk information, och denna lag används mot såväl journalister och bloggare som mot personer som uttalar sig i intervjuer. Han vill dock inte medverka på bild.
– De människorättsadvokater som har synts för mycket kan inte arbeta längre, förklarar han.
Malek ser inga möjligheter att komma till rätta med rättsosäkerheten via det egyptiska rättssystemet. Han utesluter även möjligheter att gå vidare till internationella rättsinstanser. Det skulle vara samma sak som att ”avrätta sig själv”.
– Vi ser oss som överlevare som kan spela roll. Ibland är det en enkel roll, men ibland är det en viktig roll som kan hjälpa offer för människoövergrepp, säger han.
Säkerhetstjänsten ger råd
I en annan del av Kairo huserar Arabiska nätverket för information om mänskliga rättigheter (ANHRI) som grundades 2004. Man fokuserar på att försvara yttrandefriheten, särskilt pressfriheten. Människorättsadvokaten Gamal Eid är grundare och chef för ANHRI. På hans inrökta kontor sitter foton av fängslade journalister och människorättsaktivister på väggarna.
– En av våra advokater sitter i fängelse. Två andra har slutat jobba här eftersom de är rädda. Och en av våra researchers, en kvinnlig journalist, har också fängslats, säger han.
Under sina 28 år som advokat har Gamal aldrig upplevt värre tider för yttrande- och pressfriheten än nu. Privata mediebolag har förvärvats av olika myndigheter, andra har tvingats slå igen. Nästan alla nyhetsmedier ägs nu av staten, säkerhetstjänsten eller regeringstrogna affärsmän. De fåtal oberoende nyhetsmedier som finns kvar har fått sina webbsidor blockerade. ANHRI känner till 33 fängslade journalister, men de är troligtvis fler.
– För någon vecka sedan fann vi till exempel en ung journalist som hade varit fängslad sedan 2014, säger han.
Samtidigt finns det fall som en del av advokaterna på ANHRI inte vågar ta sig an.
– Folk från säkerhetstjänsten har ringt några av våra advokater och uppmanat dem att inte jobba med vissa fall, säger Gamal.
Risken är överhängande att de anklagas för samma brott som sina klienter, vanligen för att tillhöra en förbjuden terroristgrupp. Gamal berättar även om fall där advokater hålls häktade i över två år utan att anklagas för nya brott.
– Vår advokat Mohamed Ramadan har till exempel varit häktad för samma anklagelse sedan slutet av 2018, säger han.
Medmänskligt stöd
Mohamed Ramadan greps efter en omhäktningsförhandling gällande en av hans klienter. Han anklagades bland annat för att ha gått med i en terroristgrupp och gjort reklam för dess ideologi på sociala medier samt för innehav av publikationer som stödde gruppens mål. Liksom Malek Adly vittnar Gamal om hopplösheten i att försvara klienter i politiska mål.
– Eftersom anklagelserna är fabricerade blir det aldrig några rättegångar. Så i stället straffas de med att hållas häktade, säger han.
Advokaternas roll reduceras till att försöka väcka opinion mot rättsliga övergrepp och att bistå sina klienter med psykologiskt och medmänskligt stöd.
– Jag satt fängslad fyra gånger under Mubaraks regim. Det största problemet var inte att sitta i fängelse, det var att världen utanför glömmer bort dig. Så en del av vårt arbete är att visa att vi finns där och respekterar dem, säger han.
Rådet för de europeiska advokatsamfunden, CCBE, gav sitt årliga människorättspris 2020 till sju fängslade egyptiska människorättsadvokater, däribland Mohamed Ramadan. De fick priset för ”sitt mod, beslutsamhet och engagemang att försvara mänskliga rättigheter”.
– Det ger dem definitivt mer kraft att fortsätta sin kamp för demokrati även i fängelset, säger Gamal.
Han ser inga möjligheter att nå rättvisa via det egyptiska rättssystemet.
– Eftersom det inte finns någon politisk vilja. Lösningen måste vara politisk eftersom regimen inte respekterar det juridiska systemet, avslutar han.
Bengt Sigvardsson