Annonser

”Vi har ett ansvar för att människor har förtroende för rättsväsendet och domstolarna”

Anders Eka, justitieråd och ordförande i Högsta domstolen målade upp en relativt hoppfull bild av den svenska rättsstaten. Den är stark, men inte självklar och måste ständigt värnas. I andra länder är situationen betydligt mer problematisk.

Anders Eka talade under rubriken ”Hur står det till med domstolarnas oberoende – i Sverige och omvärlden?” Eka inledde med att reflektera över hur begreppet ”rättsstat” gjort sitt intåg i svensk debatt först under de senaste decennierna. I den anglosaxiska världen däremot har begreppet rule of law funnits länge, och även tyska jurister har talat om Rechtsstaat sedan lång tid.

När Anders Eka själv studerade juridik på 1980-talet förekom ordet knappt alls. I dag är det centralt i både svensk och europeisk diskussion och har en tydlig rättslig förankring genom EU-fördragets artikel 2, där rättsstaten anges som en av unionens grundläggande värden.

Rättsstatsprincipen rymmer flera kärn­element:

  • Ett oberoende rättsväsende
  • Rätt till effektivt rättsmedel
  • Möjlighet till lagprövning
  • Krav på legalitet
  • Likhet inför lagen
  • Förbud mot godtycklighet
  • Respekt för mänskliga rättigheter

Bland dessa framhöll Eka domstolarnas oberoende som grundfundamentet; utan det faller de övriga.

– Det är inte för domarnas skull vi har oberoende domstolar, betonade han och tillade att de behövs för att den enskilde ska veta att när denne vänder sig till domstolen så kommer inga ovidkommande hänsyn att tas, och för att den fria företagsamheten ska fungera.

– Man ska till och med kunna ha en tvist mot staten och kunna vinna den i domstol, poängterade Eka.

Han beskrev sedan de centrala beståndsdelar som krävs för verkligt oberoende domstolar, bland annat: garantier för oberoendet i det konkreta dömandet, säkra rekryteringssystem, skydd mot politisk styrning i administration och budget, samt robusta regler för domares oavsättlighet.

Anders Eka gav en internationell utblick där han tog upp utvecklingen i länder som Ungern och Polen, där regeringar stegvis underminerat domstolarnas oberoende genom att manipulera utnämningar, sänka pensionsåldrar och inrätta politiskt styrda disciplinkammare mot självständiga domare. Ofta kombineras regeländringar med att domare och andra företrädare för rättsväsendet hängs ut i sociala medier och i andra sammanhang. Han berörde även den problematiska utvecklingen i Slovakien och USA.

Mot denna bakgrund framhöll Eka en ljuspunkt, nämligen det förändringsarbete som pågår i Sverige, framför allt 2020 års grundlagskommittés betänkande om förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. Betänkandet låg till grund för den proposition med förslag till grundlagsändringar som riksdagen nyligen fattat beslut om. Ett andra riksdagsbeslut kan fattas direkt efter nästa val.

I stort innebär förslagen att det ska bli svårare att ändra grundlagarna, och skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende stärks långsiktigt. Det görs dels genom att frågor om domstolar och domare i större utsträckning ska regleras på grundlags- och lagnivå, dels genom att domstolar och domare ska få ett betydande inflytande i de för oberoendet centrala frågorna, till exempel frågor om domstolsadministration samt utnämning av ordinarie domare. Särskilt tog Eka även upp den nya Domstolsstyrelsen som föreslås ersätta dagens Domstolsverket.

Avslutningsvis lyfte Anders Eka betydelsen av att människor har förtroende för domstolsväsendet. I länder där en stor del av medborgarna haft lågt förtroende för domstolarna, bland annat till följd av ineffektivitet och korruption, så har det varit en mylla och grogrund för populistiska krafter som vill minska domstolarnas oberoende.

– Vi som verkar i domstolarna har ett ansvar att se till att människor har förtroende för rättsväsendet och domstolarna den dag det börjar blåsa.