Expertvittnen i rätten
Granska och ifrågasätt sakkunnigutlåtanden
Nr 9 2025 Årgång 91Rollen som sakkunnig är central i många rättsprocesser. Samtidigt kan det vara svårt för experter att inse gränserna för sin sakkunskap. Det påpekade Julia Korkman, docent i rättspsykologi vid Helsingfors universitet och arbetslivsprofessor vid Åbo Akademi.
Många domar i Finland hänvisar till ”allmän livserfarenhet”, som kan leda till felaktiga bedömningar, i stället för till gedigen, nyanserad beteendevetenskaplig forskning.
Forskning visar exempelvis att även traumatiska minnen förändras med tiden, samtidigt som personens övertygelse om minnesbildens riktighet kan bestå eller till och med växa sig starkare. Detta gör expertkunskap nödvändig när domstolar ska värdera muntliga utsagor.
– Till och med för experter kan det vara svårt att i stundens hetta särskilja vad de själva tycker och tänker på basen av sin livserfarenhet och på basen av aktuell forskning, sa Julia Korkman. Hon tillade att det har att göra med hur vårt minne fungerar – det kan vara svårt att skilja källorna till vår kunskap åt och veta ”hur vi vet” något.
Därför är skriftliga utlåtanden värdefulla, för de ger sakkunniga möjlighet att gå igenom vad de baserar sina påståenden på.
Julia Korkman underströk att sakkunniga kan ha olika roller och uppdrag. Att blanda de rollerna, exempelvis när terapeuter förväntas uttala sig om utsagors tillförlitlighet, riskerar att leda till felaktiga slutsatser. Det behöver advokater vara uppmärksamma på.
Julia Korkman nämnde exempel på fall där olika sakkunnigas skilda bedömningar i samma fall har lett till olika rättsliga utfall, till exempel vid minnen som uppstår först i terapi eller i barnförhör där omgivningens påverkan varit betydande.
Genomgångar av rättsfall och forskning visar att brister förekommer, som undermåliga barnförhör, pressande förhör av misstänkta, osäkra ögonvittnesidentifieringar och rättsintyg med allvarliga fel. Studier visar också hur experters bedömningar kan påverkas av ”confirmation bias”, till exempel utifrån vilken information de får före sin analys.
Julia Korkman gav tydliga råd till advokater:
– Formulera ett avgränsat uppdrag, säkerställ att den sakkunniga håller sig inom sitt expertområde och granska hur slutsatserna dragits.
Ett sakkunnigutlåtande bör redovisa uppdrag, material, metod och alternativa hypoteser. Då kan de fungera som ett stöd för rättssäkra beslut.
Sakkunnigutlåtanden
Vad bör utlåtandet innehålla?
- Uppdragsbeskrivning
- Tillgängligt material
- Expertens sakkunskap inom ämnet
- Uppgifter om målet
- Hur bedömningen görs
- Slutsatser
- Litteraturhänvisningar
Hur granska utlåtandet kritiskt?
- Hur har den sakkunniga kommit fram till bedömningen?
- Är slutsatsen baserad på all tillgänglig information?
- Har alternativa scenarier beaktats?
- Har den sakkunniga hållit sig inom sitt expertisområde?
- Har den sakkunniga publicerat inom området de senaste åren?