Efter EU-domstolens begränsande domar
Investeringstvister med Sverige som säte
Nr 9 2025 Årgång 91EU-domstolen har i flera successiva avgöranden slagit fast att skiljeklausuler i EU-interna investeringsavtal strider mot EU-rätten. Advokat Johan Sidklev, Roschier, behandlade läget för Sverige som säte för investeringstvister.
– Effekten är att investeringstvister mellan en EU-medlemsstat och en EU-investerare inte längre får avgöras genom skiljeförfarande. Eftersom Sverige under många år har varit ledande vid den här typen av investeringstvister har det här varit en stor sak för SCC som skiljedomsinstitut och för Sverige som skiljedomsland, sa Johan Sidklev.
Begränsningarna kan delas in i fyra typer.
1. BIT-baserade skiljeförfaranden – Achmea
I Achmea-domen 2018 slog EU-domstolen fast att skiljeklausuler i bilaterala investeringsskyddsavtal (BITs) mellan EU-stater strider mot EU-rätten.
– Skälet är att medlemsstaterna måste säkerställa enhetlig och konsekvent tillämpning av EU-rätten. Ett viktigt led är möjligheten att begära förhandsavgöranden från EU-domstolen om tolkningen, sa Johan Sidklev.
En skiljenämnd kan behöva tolka och tillämpa EU-rätt, men saknar möjlighet att begära förhandsavgöranden.
För Sverige innebar domen ett direkt avbräck. En betydande del av investeringstvister som har avgjorts här har vilat just på BIT-skydd mellan EU-stater.
2. ECT-baserade skiljeförfaranden – Komstroy
Nästa steg kom i Komstroy-domen 2021. Tvisten gällde två icke-EU-stater, Ukraina och Moldavien, och tolkningen av rekvisitet ”investering” i Energy Charter Treaty (ECT). EU-domstolen ansåg sig behörig att pröva frågan, eftersom ECT är en del av EU-rätten och förfarandet hade säte i Paris. Med samma resonemang som i Achmea om möjligheten till förhandsavgöranden slog domstolen fast att ECT-skiljeklausulen inte kan tillämpas mellan en EU-stat och en EU-investerare.
3. Ad hoc-avtal – PL Holdings
PL Holdings-domen 2021 rörde ett SCC-förfarande som Polen inte hade invänt mot i tid. Polens klandertalan ogillades.
– Svea hovrätt drog slutsatsen att parterna genom konkludent handlande hade ingått ett ad hoc-skiljeförfarande identiskt med det i BIT-avtalet, sa Johan Sidklev.
Högsta domstolen hänsköt frågan till EU-domstolen, som upprepade att sådana skiljeklausuler är oförenliga med EU-rätten. Ett sådant ad hoc-avtal skulle i praktiken vara ett kringgående av EU-domstolens tidigare domar. EU-domstolen fann att EU-rätten inte tillåter nationell lag där sådana avtal kan ingås.
4. Verkställighet och frivillig betalning – Micula
Micula-målet 2024 visar att problemen kan fortsätta även sedan investeraren har vunnit i sak. EU-domstolen slog fast att verkställighet eller betalning av en ICSID-skiljedom med stöd av ett BIT inom EU kan utgöra otillåtet statsstöd enligt EU-rätten. Det innebär att även en i övrigt giltig dom kan stoppas på verkställighetsstadiet.
Sverige som säte i framtiden
Trots pressen fortsätter Stockholm att vara ett attraktivt forum internationellt.
– Högsta domstolens dom Blue Gas Holding 2024 visar att tvister mellan EU-stater och investerare utanför EU fortfarande kan avgöras med Sverige som säte, sa Johan Sidklev.
Domar om investeringstvister
- Achmea B.V. mot Republiken Slovakien, EU-domstolens dom den 6 mars 2018, mål C-284/16
- Komstroy mot Moldavien, EU-domstolens dom den 2 september 2021, mål C-741/19
- PL Holdings mot Polen, EU-domstolens dom den 26 oktober 2021, mål C-109/20
- Kommissionen mot Storbritannien (Micula), EU-domstolens dom den 14 mars 2024, mål 516/22
- NJA 2025 s. 554, Blue Gas Holding