Biträdande jurister är centrala för kåren

– Principalansvaret är en av de mest avgörande delarna i advokatrollen. Det handlar om att forma nästa generations advokater i advokatetik, sakkunskap och gott omdöme, säger Jens Kallmin, chef för Advokatsamfundets tillsynsenhet, som genomfört granskningen som ligger bakom rapporten. 

Tillsynsenhetens granskning genomfördes under våren och sommaren i år och omfattade 32 advokatbyråer med olika inriktningar. Bakgrunden till att tillsyns­enheten valde att rikta in sig på principalfrågan är några avgöranden från disciplinnämnden om just brister i handledning och tveksamma anställningsvillkor, liksom signaler från biträdande jurister att de har svårt att förena arbetet med privatlivet, berättar Jens Kallmin.

Finns förbättringar att göra

Resultatet av granskningen är övervägande positivt. Många advokatbyråer har väl utformade rutiner för övervakning och handledning, med strukturerad feedback och utbildning. Majoriteten erbjuder skäliga anställningsvillkor och skälig lön, enligt rapporten.

Men tillsynsenheten har också identifierat brister och områden som kan förbättras. Det rör sig bland annat om anställningsavtal med oskäliga villkor och att dokumentationen av centrala anställningsvillkor varit bristfällig. Det förekommer också att ganska färska, eller helt nyanställda, biträdande jurister arbetar med provisionslön, vilket lett till låga inkomster. 

Här är rekommendationerna i rapporten tydliga: undvik provisionslön för nyanställda biträdande jurister. 

– Som ny biträdande jurist ska man ha en fast lön. Anledningen till det är att provision tidigt i karriären riskerar både etiken och arbetsmiljön, fastslår Jens Kallmin, som utvecklar vilka risker han ser:

– Det kan göra att juristen tar på sig uppdrag som hon eller han inte behärskar och att juristen får en arbetsbörda som man inte ska ha när man är ny i yrket.

Enligt tillsynsenhetens rapport har det på några av de granskade advokatbyråerna förekommit att biträdande jurister arbetat ensamma på kontor utan någon advokat närvarande. Upplägget kan enligt tillsyns­enheten ha gjort det svårt för advokaterna att uppfylla övervaknings- och handledningsplikten. Rekommendationerna i rapporten är därför att arbete på olika kontor helst ska undvikas. 

Jens Kallmin ser risker med distanshandledning, framför allt för nyanställda jurister. 

– Risken är att principalen inte kan ut­öva sitt principalansvar fullt ut, om allt ska ske digitalt. Och just i början av karriären är handledningen en levande process som kräver fysisk närvaro, säger han.

Tillsynsenheten har inte satt upp något absolut förbud mot distanshandledning. Men det är olämpligt, anser Jens Kallmin.

Tillsynsenheten har också tagit ett fall vidare till disciplinnämnden, som förhoppningsvis kan vägleda om vad som gäller. 

Ledarskapet bör prioriteras

Ett område som har kopplingar till många av de granskade delarna är ledarskap på advokatbyråer. Här finns en hel del att förbättra, enligt rapporten. Många byråer saknar interna krav på att advokater med principalansvar ska genomgå särskild utbildning i ledarskap och principalansvar.

– Advokater är ofta förebilder och mentorer, men de är sällan utbildade chefer. Och man kan ju vara en väldigt skicklig jurist men inte kunna tillräckligt om att leda människor, säger Jens Kallmin, som vill lyfta upp ledarskapet och få advokater att se det som en profession och kompetens i sig.

I rapporten sägs att granskningen ”visar på ett behov bland advokater att vidareutbilda sig inom ämnet principalansvar och att tillsammans med kollegor få möjlighet att lyfta svåra frågor kopplade till detta ansvar”. Tillsynsenheten rekommenderar också att samtliga advokater med principalansvar genomför Advokatsamfundets subventionerade kurs ”Principalansvaret i advokatverksamheten” eller någon annan likvärdig utbildning.

Än så länge ställer Advokatsamfundet inga krav på att principaler utbildar sig i ledarskap. Men Jens Kallmin utesluter inte att det kan komma ett sådant framöver.

–  Vi förstår att det, särskilt inom ­humanjuridiken och brottmålssektorn, kan vara svårt med lönsamheten, man arbetar mycket och det är svårt att avsätta tid. Men det är värt att prioritera utbildning om man ska ha anställda jurister, ­säger han.

Satsar på vägledning

Tillsynsenhetens granskning har utmynnat i tre disciplinärenden. Men Jens Kallmin poängterar att de allra flesta byråerna vill göra rätt. 
– Bristerna är inget uttryck för någon systematisk kultur eller ovilja att följa reglerna, utan beror på bristande uppdatering eller kunskap. Därför bedömer vi att vägledning och utbildning är de mest effektiva åtgärderna för att komma till rätta med de här problemen, säger han.

Viss vägledning finns i rapporten, i form av konkreta rekommendationer på flera olika områden (se faktaruta). Tillsynsenheten kommer också att lämna förslag till utbildningar, exempelvis en introduktionskurs i advokatetik, riktad till nyanställda biträdande jurister. 

Rapporten om principalansvaret och biträdande juristers anställningsvillkor innebär inte att tillsynsarbetet på området är avslutat, fastslår Jens Kallmin. Enheten planerar att fortsätta granska hur advokatbyråer sköter principalansvaret.

Vad ska då biträdande jurister göra, om de upplever att de har oskäliga villkor eller inte får tillräcklig handledning? 

– De ska känna att Advokatsamfundet finns som ett stöd för dem också. Att vi arbetar med sådana frågor. De har rätt till skälig lön, en hållbar arbetsmiljö och en närvarande principal, säger Jens Kallmin.

Jens förstår att det kan vara svårt för den som är i början av sin karriär och beroende av goda vitsord att lyfta fram problem på byrån. Han hoppas ändå att tillsynsenhetens arbete ska sänka trösklarna för att prata om vad som kan förbättras, och att biträdande jurister känner att de är viktiga.  

– Biträdande jurister är en central del av advokatkåren, för utan dem blir det inga nya advokater, summerar Jens Kallmin.