Fortsatta satsningar på brottsbekämpning

Budgeten innehåller stora satsningar på de brottsbekämpande myndigheterna och på Kriminalvården. Polisens anslag ökar till år 2026 med nästan 7 procent i förhållande till 2025 års budgetanslag, Åklagarmyndigheten får 3,7 procent mer, medan Kriminalvården tillförs nästan 16 procent mer i anslag. Också domstolarna, som länge efterlyst mer resurser, får en ökning av anslaget med 3,4 procent. 

Även posten rättsliga biträden får mer pengar. Här är dock ökningen blygsamma 2,3 procent, alltså betydligt mindre än vad de brottsbekämpande myndigheterna får. I praktiken finns det dock inget tak för utbetalningarna till rättsliga biträden. Under 2026 och 2027 ska anslaget till rättsliga biträden öka ytterligare något. Detta motiveras med flera olika reformer, framför allt i form av straffskärpningar. 

Regeringen planerar också att från 2027 utöka rätten till målsägandebiträde, vilket motiverar en anslagsökning med drygt 48 miljoner kronor. Ökningen beräknas dock kompenseras av en exakt lika stor besparing inom samma anslagspost, rättliga biträden. Vad det ska sparas på preciseras inte närmare i budgetpropositionen, utan regeringen hänvisar till den pågående utredningen om rättsliga biträden och rättegångskostnader (dir. 2024:39). Utredningen har ännu inte lämnat några förslag. 

Advokatsamfundet har vid upprepade tillfällen kritiserat att anslagen till rättsliga biträden inte följt med i anslagsökningen till brottsbekämpande myndigheter. I förlängningen riskerar eftersläpningen, enligt samfundet, att urholka rättssäkerheten, när enskilda inte längre kan få juridiskt biträde i den utsträckning som de behöver, exempelvis om de misstänks för brott.

Prop. 2025/26:1 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet