Remissarbetet extra viktigt i tider av repression

Den 5 juni överlämnade utredaren och rikspolischefen Petra Lundh sitt betänkande En straffreform till regeringen. I fyra digra luntor presenteras en rad förslag för att reformera straffrätten. Några dagar senare skickades förslagen ut på remiss, bland annat till Advokatsamfundet. (Läs om svaret.)

Uppdraget att leda remissgrupperna fördelas ut på styrelsens ledamöter. Straffreformutredningen föll på advokat Thomas Bodströms lott. Han har ansvarat för över 20 remissvar bara i år, men Petra Lundhs betänkande var det största han hittills hanterat, och kanske även det viktigaste, menar Thomas Bodström. 

– Det här förslaget kommer att leva kvar länge, också efter en eventuell lagstiftning, säger han.

Omfattningen på betänkandet gjorde att remissgruppen förstärktes med en extra författare. Thomas Bodström tog kontakt med gruppen: författarna Mikael Westerlund och Martin Larsson samt opponenten Bengt Ivarsson. Alla i gruppen skapade sig en första bild av förslagen, för att sedan diskutera igenom de principiella frågorna, berättar Bodström. Den inledande diskussionen är viktig för att arbetet ska fokusera på rätt saker, menar han. 

Det största arbetet landade på de båda författarna, brottmålsadvokaterna Mikael Westerlund och Martin Larsson. Larsson berättar att de delade upp betänkandet mellan sig, för att sedan sätta sig under sommaren och läsa och skriva utkast till yttrande. 

– Vi hade ganska mycket kontakt och delade våra respektive utkast mellan oss, säger Larsson. 

När det väl fanns ett gemensamt utkast till yttrande fick ordföranden och opponenten läsa det, innan gruppen möttes för en diskussion. 

Att det finns ett utkast att utgå ifrån ger en bättre diskussion än om alla bara skulle lämna sina synpunkter, anser Martin Larsson. 

– Diskussionerna blir ofta bättre och mer fokuserade på det väsentliga när man har någonting att förhålla sig till, säger han. 

Tar på samfundsglasögonen

Advokat Bengt Ivarsson kom in i gruppen med en god överblick över förslagen, eftersom han deltagit i utredningsarbetet som expert. Erfarenheten från utredningen är till god hjälp i remissarbetet, konstaterar Ivarsson.

– Ofta när man läser en text så finns det saker och ting som liksom står mellan raderna. Där har jag ju en fördel som suttit med utredningen, eftersom jag vet hur resonemangen har gått som har lett fram till en viss skrivning, säger han.

De remitterade förslagen kan vara av väldigt olika omfång, konstaterar Ivarsson, från något tiotal sidor till det aktuella betänkandets närmare 2 000 sidor. I arbetet med den jättelika Straffreformutredningen underlättades Bengt Ivarssons arbete av ett bra utkast från författarna, berättar han.

– Mikael och Martin har skrivit ett fantastiskt bra första utkast. Så jag behövde inte göra så jättemycket när jag har läst igenom det. Jag gjorde några små justeringar som finns med i vårt slutliga förslag. Men har man bra skribenter så underlättar det oerhört mycket, summerar Ivarsson. 

Även Thomas Bodström berömmer de båda författarnas insats, liksom opponentens kommentarer. Bodström hade även han några synpunkter, innan det hela kunde arbetas ihop till ett slutgiltigt förslag för kansliet och presidiet att ta ställning till. 

Thomas Bodströms erfarenhet är att arbetet ofta flyter på bra. Han har skapat rutiner för att hålla ihop arbetet som han tycker fungerar bra. Det gäller också att vara ute i god tid, påpekar han, eftersom det alltid kan dyka upp saker som försenar arbetet. 

Advokater är kända för att ha starka egna viljor och inte vilja bli styrda. Trots det kan remissgrupperna som regel enas kring ett yttrande, konstaterar Thomas Bodström. 

– Jag tror att det är för att alla förstår att vi gör det här på Advokatsamfundets vägnar, säger han, och fortsätter:

– Jag anstränger mig efter att hela tiden se med Advokatsamfundets glasögon, även om jag i vissa delar kan tycka saker och ting på ett personligt plan. Men på ett professionellt sätt utgår vi i arbetet från hörnstenarna som gäller för Advokatsamfundet, nämligen rättssäkerhet och förutsägbarhet. Det gör att arbetet går väldigt smidigt. 

Är en viktig röst

Precis som de andra advokaterna är Martin Larsson nöjd med remissgruppens arbete. Han konstaterar att det är mycket värdefullt att ha en expert från utredningen med i arbetet. 

Martin Larsson själv halkade litegrann in i remissarbetet av en slump. En kollega fick frågan om att delta i remissarbetet, men hade inte möjlighet just då, utan föreslog Larsson i stället. Sedan har han fått flera nya uppdrag. 

– Det är intressant eftersom man ju får följa med i ett tidigt skede i lagstiftningsprocessen, säger Larsson.

Utan de ideella insatserna i remissarbetet skulle det dessutom vara svårt eller omöjligt för Advokatsamfundet att föra fram sina synpunkter på viktiga förslag, påpekar Larsson. 

– Advokatsamfundets perspektiv och de värden som vi värnar är ju jätteviktiga att få fram. Framför allt nu, när politiken i stor utsträckning har fokus på straffskärpning och mer omfattande tvångsmedel. Då är det otroligt viktigt att det här perspektivet inte glöms bort, säger han.

Thomas Bodström, tidigare riksdagsman och justitieminister, resonerar på samma sätt. 

– Jag blev politiskt engagerad eftersom jag tycker om att delta i samhällsdebatten. Advokatsamfundet ska vara en viktig röst. Vi är ofta den enda rösten, eller i alla fall den som mest värnar rättssäkerheten. Det är väldigt viktigt i dessa repressiva tider, där det inte ens går att skilja mellan regering och opposition, säger han och tillägger att den politiska debatten tycks vara satt ur spel när alla bara tävlar i att vara så repressiva som möjligt.

Bengt Ivarsson som har hunnit med över 20 uppdrag som expert i olika utredningar och varit delaktig i flera hundra remissvar, uppskattar remissarbetet. 

– Lagstiftningsarbetet är väldigt spännande och det är viktigt också att försöka vara med och påverka så att vi får en så vettig lagstiftning som möjligt. Remissarbetet ger en möjlighet att påverka primärt samfundets ställningstagande i olika lagstiftningsfrågor, men också förhoppningsvis den slutliga lagstiftningsprodukten, säger han, och tillägger att han också lär sig saker som han har nytta av i sin advokatverksamhet.

Samfundet som tycker

Straffreformutredningens förslag var extremt omfattande. Det tog förstås rejält med tid att läsa in sig och att lämna synpunkter på förslagen. ”Många timmar och dagar”, säger Martin Larsson först, men han ändrar sig senare till att det snarast handlade om veckor. Det är mycket tid att lägga på helt oavlönat arbete, där namnen på dem som utfört huvuddelen av arbetet sedan inte ens nämns. 

Själv ser Martin Larsson inga problem med att vara anonym. 

– Det viktiga är ju att de här yttrandena författas. Det finns en fördel med att Advokatsamfundet står som avsändare, att Advokatsamfundet som helhet står bakom yttrandena, säger han. 

Inte heller Thomas Bodström ser något behov av att lyfta fram sin medverkan i enskilda remissvar. 

– Det är viktigt att advokater också visar samhällsengagemang och inte bara ser på sina egna mål. Vi har en funktion att fylla och vi ska ta den också, säger han, och tillägger att det är just det faktum att remissvaren representerar alla landets advokater som ger dem tyngd. 

Bengt Ivarsson betonar att de yrkesverksamma advokaterna har en viktig roll att spela i remissarbetet, just för att de hela tiden lever i den praktiska rättstillämpningen på ett sätt som Advokatsamfundets kanslipersonal inte gör. 

Och även Ivarsson trycker på att yttrandena ska komma från Advokatsamfundet och inte någon enskild författare. Däremot är han öppen för att samfundet, så som vissa myndigheter gör, skulle skriva ut vilka personer som medverkat i arbetet med ett visst yttrande. 

– Själv har jag ingen stark uppfattning om det, men jag vet ju att det finns kollegor som gärna vill marknadsföra sig och tala om att de har deltagit i Advokatsamfundets arbete med remissvar. Men det är viktigt att generalsekreterare eller ordförande skriver under, och markerar att det här är det samfundet som tycker, säger Ivarsson. 

Trots det omfattande arbetet med Straffreformutredningen tycker inte heller någon av advokaterna att det borde utgå någon ersättning för deltagandet i en remissgrupp. 

– Det är det ideella engagemanget som ska vara incitamentet, inte att man ska tjäna pengar, fastslår Thomas Bodström.

Kan spara tid

Arbetet med den jättelika Straffreformutredningen löpte alltså smidigt, enligt de intervjuade advokaterna. Finns det då något som kan förbättras i remisshanteringen? 

Martin Larsson har ett förslag om en introduktion eller utbildning för nya remissadvokater.

– Jag har ju lite grann fått uppfinna ett sätt att arbeta själv, och har ju hittat en form. Men jag tror att det skulle vara mycket vunnet om alla nya kunde erbjudas att vara med i någon form av kurs eller utbildning inför arbetet. Det skulle vara bra och tidsbesparande att få ta del av hur andra arbetat och få tips om upplägg, säger han och tillägger att en sådan introduktion kanske också skulle kunna bidra till att fler advokater blir intresserade av att gå in i remissarbetet.