Trettonårsgräns för fängelse nästa steg för regeringen

Utspelet om den sänkta straffbarhetsåldern kom i en debattartikel i Aftonbladet i september. Regeringen och Sverigedemokraterna förklarar sig vara överens om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år för vissa allvarliga brott som mord och grova bombdåd. Åtgärden ska vara tidsbegränsad till fem år.

Advokat Mikael Westerlund medverkade i utredningen som expert. Precis som de övriga experterna var han kritisk till det förslag som till sist lades fram, om en 14-årsgräns för fängelse för de allvarligaste brotten. Westerlund beskriver regeringens agerande nu som ”anmärkningsvärt”. 

– Utredningen har noggrant utrett frågan och landat i en kompromisslösning innebärande att straffbarhetsåldern för vissa särskilt allvarliga brott sänks till 14 år. Redan det förslaget är kontroversiellt och har mött kritik ifrån Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten och de andra experterna i utredningen, konstaterar han, och fortsätter:

– Regeringen har nu inte bara ignorerat kritiken mot förslagen utan går än längre och föreslår en sänkning till 13 år. Det går inte att tolka på annat sätt än att regeringen vill göra detta till en valfråga då Socialdemokraterna godtagit 14-årsgränsen. 

Även Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander är kritisk till planerna på en sänkt straffbarhetsålder, och särskilt då till att regeringen vill gå ännu längre än utredaren. Liksom Westerlund pekar hon på att samtliga experter i utredningen och flera tunga remissinstanser avstyrkte en sänkt straffmyndighetsålder. 

– En sänkning av straffmyndighetsåldern bygger inte på forskning och beprövad erfarenhet och riskerar både att öka återfallsbrottsligheten för barnen och att trycka ned den grova brottsligheten ytterligare i åldrarna. Forskningen visar inte heller att en sänkt straffmyndighetsålder har en avskräckande effekt, säger Mia Edwall Insulander, som betraktar sänkningen som ett experiment. 

– Man tillåter sig att politiskt experimentera med barn som har en större känslighet för straff och sanktioner. Det strider mot principen om barnets bästa, säger hon.

Även landets barnrättsorganisationer har reagerat kraftigt mot planerna. Bris beskriver det som oansvarigt att sänka straffbarhetsåldern till 13 år utan utredning och Unicef Sverige anser att Sverige riskerar att bryta mot barnkonventionens regler. Institutet för mänskliga rättigheters direktör Fredrik Malmberg listar på Linkedin allt som 13-åringar inte får göra, som att köra moped och köpa energidryck, men konstaterar att de snart kan sättas i fängelse. Malmberg uppmanar regeringen att tänka om. 

Från advokathåll har det också kommit kritik. Den 12 september uppmanade sju advokater och jurister på brottmålsbyrån De Basso regeringen att istället satsa på insatser baserade på kunskap. Debattartikeln på Dagens Juridik fick rubriken ”Vi måste satsa på barnen istället för att fängsla dem”.

För advokat Mikael Westerlund är förslaget ännu ett i raden av repressiva satsningar, som kan få förfärande konsekvenser.  

– Sverige riskerar snart att vara ett land där vi dömer 13-åringar till fängelse. Där vi har begränsat ungdomsreduktionen väsentligt, tagit bort den så kallade mängdrabatten och avskaffat den villkorliga frigivningen. Sammantaget kommer detta att medföra att vi snart kan ha en amerikansk situation med barn som sitter i fängelse under väldigt många år. Vad säger detta om Sverige och om oss som människor?