Så får advokaten fakturera sin klient

I sitt senast publicerade vägledande beslut, Advokaten nr 6 2025 s. 58 (ärende 24/0815), förklarar disciplinnämnden hur advokater får fakturera sina klienter.
I disciplin­ärendet hade en advokat varit förordnad som bodelningsförrättare. Det framgick av advokatens egna uppgifter att han hade ställt ut en a conto-faktura i förskott, innan han hade hunnit vidta några åtgärder i bodelningsärendet.

Disciplinnämnden konstaterade i sitt beslut att en advokat får begära förskott på sitt arvode från sin klient. Men det förutsätter att advokaten har gjort förbehåll om det när uppdraget antas, eller att det annars är rimligt att begära förskott.
En advokat har inte rätt att utställa en faktura till klienten, vare sig en a conto-faktura eller en delfaktura, innan arbete har utförts motsvarande det fakturerade beloppet.  Genom att utställa en faktura a conto som avsåg begärt förskott bröt advokaten mot god advokatsed.  Därför tilldelade disciplinnämnden advokaten en erinran.

Disciplinnämndens ordförande, advokat Magnus Wallander, påminner om den viktiga bestämmelsen i de vägledande reglerna om god advokatsed (VRGA) 4.1.4: I anslutning till att en advokat antar ett uppdrag, ska advokaten ange sina debiteringsprinciper och sina faktureringsrutiner.

– Advokaten har den skyldigheten med nya klienter och nya uppdrag. Har man fortlöpande uppdrag för samma klient så behöver man inte ange det varje gång, om det inte är några förändringar i debiteringsprinciperna, säger Magnus Wallander.

I VRGA 4.1.4 framgår också vilka former för fakturering som är tillåtna: slutfaktura, delfaktura och a conto-faktura.

– En huvudregel är att om man inte har kommit överens om någonting annat, så fakturerar advokaten efter avslutat uppdrag. Det är det vanligaste för uppdrag som inte har någon större omfattning: Uppdragen håller på några veckor eller några månader, och sedan skickar advokaten sin faktura för utfört arbete, säger Magnus Wallander.

Men det finns möjligheter att fakturera på annat sätt.

Advokaten kan skicka löpande fakturor under uppdragets gång, så kallade delfakturor.

– Ett vanligt sätt att fakturera är att advokaten till exempel skickar månadsfakturor i pågående processer eller mer långvariga uppdrag. Då är varje delfaktura en faktura för utfört arbete under perioden och en slutfaktura avseende det arbetet, säger Magnus Wallander.

– Men så finns en variant på detta: a conto-fakturering. A conto-fakturorna har den likheten med delfaktura att de skickas regelbundet, kanske varje månad eller varannan månad. Men varje faktura är inte en slutlig fakturering avseende den aktuella perioden, utan en försiktig uppskattning av utfört arbete. När man har arbetat upp 100 000 kr kan man skicka en a conto-faktura på 80 000 kr, säger Magnus Wallander och ger ett exempel:

– Säg att advokaten varje månad, respektive januari, februari, mars och april, har arbetat upp 100 000 kr och har skickat en a conto-faktura på 80 000 kr månadsvis. Så avslutas uppdraget i maj. Då konstaterar advokaten att ett skäligt arvode för arbetet, baserat på de principer som har angivits, är 600 000 kr. Advokaten skickar en faktura på 600 000 kr, men skriver ”avgår a conto 4×80 000 kr = 320 000 kr”. Då återstår 280 000 kr för klienten att betala.

Magnus Wallander förklarar att skillnaden mellan a conto-fakturering och delfakturering är att vid a conto-fakturering kan advokaten väga in det slutliga resultatet, vilket inte är möjligt om man har delfakturerat – då tar man betalt för det arbete som har utförts varje månad.

– Därför är a conto-fakturering att föredra om man vill ha en fakturering som också speglar det utförda arbetets resultat, säger han.

Förskott är någonting helt annat än a conto. I VRGA 4.5 framgår att förskott är klientmedel. Det är en säkerhet för advokatens arvode.

Magnus Wallander framhåller att förskott inte ska faktureras: Advokaten bör skriva till klienten och be klienten betala in ett förskott, som sätts in på klientmedels­konto. Förskottsmedlen ingår inte i advokatbyråns redovisning och kan inte intäktsföras förrän byrån har fakturerat.

Förskott kan tas ut oavsett om advokaten delfakturerar, a conto-fakturerar eller bara fakturerar efter utfört arbete, alltså slutfakturerar. När fakturan har skickats, innebär det att advokaten får tillgodogöra sig pengarna. Då kan advokaten lyfta pengar ur förskottet och överföra pengarna från klientmedelskontot till advokatbyråns eget konto.

Men förskott som sådant påverkar inte advokatbyråns likviditet, utan är pengar som tillhör klienten och står som säkerhet för advokatbyråns arvode.

Ibland sker en sammanblandning av begreppen förskott och a conto. Det kan förvirra och komplicera faktureringsfrågan. En orsak kan vara att några vanliga redovisningssystem använder ”a conto” i betydelsen ’förskott’.

Magnus Wallander tror också att en förklaring till missförstånden kan vara bestämmelsen i konkurslagen 14 kap. 12 § som stadgar att rätten får tillerkänna konkursförvaltaren ett belopp i förskott innan slutligt arvode bestäms. 

– Om det är en omfattande konkurs, som kanske kan pågå i flera år, har förvaltaren rätt att få förskott på arvodet. Men det är, ur advokatetisk synvinkel, närmast att betrakta som ett arvode a conto. Detta ingår i advokatbyråns redovisning och intäktsförs som en intäkt i byrån, säger han.

Magnus Wallander menar att det är olyckligt att ordet förskott används i den betydelsen i konkurslagen, medan man i advokatetiska sammanhang talar om förskott såsom säkerhet för arvodet.

– Om vi håller oss till de advokatetiska termerna, är det alldeles klart att a conto är någonting annat än förskott och att förskott är någonting annat än a conto, säger han.

Advokaten kan alltid begära förskott innan ett uppdrag antas.

Kan advokaten begära förskott senare?

– För utlägg kan man alltid begära förskott från klienten. Advokaten ska inte behöva finansiera resekostnader, hotell, eller flyg- och tågbiljetter, säger Magnus Wallander.

Kan advokaten begära förskott på arvodet senare i uppdraget?

– Med klientens samtycke går det alltid bra. Men också om ärendet får en annan karaktär än vad det hade från början – om det blir mycket mer omfattande eller mycket mera utdraget i tiden – är det rimligt att advokaten kan begära förskott. Om man inser att man har arbetat upp flera hundra tusen kronor och inte har fått förskott och inte kan fakturera, blir advokaten väldigt beroende av sin klient. Det strider mot våra principer om oberoende. Då är det rimligt att begära arvodesförskott, säger Magnus Wallander.