Riksdagens beslut kan ha fattats på felaktigt underlag

Den 1 april i år trädde riksdagens beslut om att införa hemlig dataavläsning som ett permanent tvångsmedel i kraft. Reglerna var tidigare tidsbegränsade, men gäller nu tills vidare. Men mycket tyder på att riksdagen fattade sitt beslut utifrån ett felaktigt underlag. 

Enligt lagen ska tillsynsmyndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden underrättas om alla beslut om hemlig dataavläsning. Nämnden sammanställer sedan i sin årsredovisning hur många underrättelser om beslut enligt lagen om hemlig dataavläsning som myndigheten har tagit emot under året. En motsvarande sammanställning, men utifrån uppgifter från landets åklagare, lämnas också varje år av regeringen till riksdagen. 

Men siffrorna i de båda redovisningarna skiljer sig kraftigt år. Det upptäckte generalsekreterare Mia Edwall Insulander i sitt arbete med en artikel till Juridisk Tidskrift om hemliga tvångsmedel. Enligt Åklagarmyndighetens siffror i regeringens skrivelse (2024/25:64) beviljades 478 tillstånd till hemlig dataavläsning under 2023. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden tog enligt sin årsredovisning emot 849 underrättelser om beslut. Det är alltså 77 procent mer än den siffra som riksdagen fått.  

I en intervju i Dagens Nyheter den 31 mars sa Mia Edwall Insulander: ”Jag tycker att det är anmärkningsvärt om det sitter personal på två olika myndigheter och redovisar fel siffror till riksdagen, som ska utöva den parlamentariska kontrollen.” I intervjun sa Mia Edwall Insulander också att hon tycker att det är mycket allvarligt om regeringen redovisar fel siffror, så att riksdagen har felaktiga grunder för att göra sin parlamentariska kontroll. Hon menar att det innebär att riksdagen då inte har fått korrekt underlag för att bedöma om omfattningen av övervakningen är ändamålsenlig och proportionerlig.

Justitieminister Gunnar Strömmer bemötte artikeln på Linkedin. Enligt Strömmer beror skillnaden på att SIN:s siffror också omfattar kompletteringar till redan beviljade ansökningar, som beslut om tid och plats.

Artikel i Dagens Nyheter den 31 mars 2025: ”Beslut om hemlig dataavläsning kan bygga på fel siffror”

Debattartikel av Mia Edwall Insulander i Juridisk Tidskrift 2024–25 s. 147: ”Hemliga tvångsmedel och rättssäkerheten – en tsunami av lagstiftning utan kontroll?”