Notiser

Domstolsdialoger i fokus vid första ERT-dagen

Intresset var stort när Europarättslig tidskrift genomförde ERT-dagen i en fullsatt seminariesal på Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet den 8 april med temat ”De europeiska domstolsdialogerna och den nationella processuella autonomin”.

Erik O. Wennerström, Sveriges domare i Europadomstolen, berättade om Europadomstolens rådgivande yttranden enligt Europakonventionens tilläggsprotokoll nr 16 – som blev svensk lag den 1 april. Därmed kan HD, HFD, AD, Mark- och miljööverdomstolen och Migrationsöverdomstolen inhämta yttranden från domstolen i Strasbourg, liksom Svea hovrätt i hyresmål. 

Professor Torbjörn Andersson talade om dialoger mellan nationella domstolar och EU-domstolen. Ulf Öberg, domare i tribunalen, diskuterade tribunalens nya roll inom förhandsavgöranden. Två paneler, med forskare respektive svenska domare, gav aktuella perspektiv.

Svagt stöd vid ekonomiskt våld

Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer är eftersatt, visar en granskning av Riksrevisionen. Som en följd blir skyddet mot ekonomiskt våld, liksom stödet till dem som drabbats, undermåligt.

Ett grundläggande problem är, enligt granskningen, att regeringen inte tillräckligt har uppmärksammat ekonomiskt våld. Till exempel nämns det inte i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Regeringen har heller inte följt upp vilka myndigheter som arbetar mot ekonomiskt våld.

År 2014 ratificerade Sverige Istanbulkonventionen mot våld mot kvinnor och våld i hemmet. Sverige är därmed skyldigt att motverka ekonomiskt våld. I rapporten lämnar Riksrevisionen en rad rekommendationer om hur arbetet mot ekonomiskt våld kan förstärkas.  

Skärpta krav kan försvåra integration

Advokatsamfundet avstyrker i sitt remissvar flera av förslagen i betänkandet Skärpta krav för svenskt medborgarskap (SOU 2025:1). Enligt samfundet riskerar exempelvis förslag om krav på längre hemvisttid, försörjningskrav och skärpta krav på levnadssätt att försvåra eller fördröja möjligheten till integration och fullt deltagande i samhället. Advokatsamfundet ifrågasätter också om sådana åtgärder är proportionerliga i förhållande till de mål de är tänkta att uppnå.

Lång väntan i häkte kritiseras

Justitiekanslern, JK, riktar i två fall kritik mot Kriminalvården för att dömda personer fått stanna alltför länge i häkte i stället för att placeras i anstalt. De båda klagande fick sitta tre respektive fyra månader i häkte efter att deras straff blev verkställbara. JK konstaterar i sina beslut att en viss väntetid utöver de sju dagar som egentligen är gränsen ibland måste godtas, när en intagen väntar på en ledig plats på riksmottagningen. Att en intagen får vänta tre eller fyra månader är dock oacceptabelt. 

Tillstånd för förnybar energi förenklas

Regeringen presenterade i april ett förslag på hur tillståndsprocessen för förnybar energi ska förenklas. I promemorian finns bland annat förslag om nya tidsfrister för handläggningen, där längden beror på typen av anläggning och varierar mellan en månad och tre år. Enligt författningsförslagen ska också förnybar energi väga tyngre i bedömningar enligt 7 kap. miljöbalken, särskilt när det gäller åtgärder av allt överskuggande allmänintresse. Dessutom ska miljöbedömningarna förenklas. 

Förslagen syftar till att implementera EU:s förnybartdirektiv i svensk rätt. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

IMY inleder tillsyn mot söktjänster

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inledde i april tillsyn mot två söktjänster med utgivningsbevis som publicerar uppgifter om lagöverträdelser: Legal Newsdesk Sweden AB med sajten Lexbase.se samt Fuplex AB med sajten krimfup.se. Syftet är att undersöka om det är lagligt att publicera sådana uppgifter i sökbara databaser. 

Tillsynen inleddes efter att IMY tagit emot ett stort antal klagomål mot söktjänster som publicerar personuppgifter om Sveriges befolkning.

Häktades situation i arrester oacceptabel

Situationen för häktade som hålls i polisarrester är oacceptabel, enligt JO Per Lennerbrant, som har genomfört oanmälda inspektioner på fyra arrester i landet. JO beskriver i sin rapport hur häktade är hänvisade till sina celler i 23 timmar per dygn och saknar meningsfull sysselsättning. 

Enligt rättegångsbalken ska den som häktas utan dröjsmål föras till häkte. Platsbristen inom Kriminalvården har dock lett till att häktade personer ibland hålls kvar i arrester i upp till ett par veckor.

17 konsumenter fick rätt i nämnden

Advokatsamfundets konsumenttvist­nämnd tog under 2024 emot 100 an­- sökningar om prövning. Det är 18 fler än under år 2023. Nämnden meddelade under året slutligt beslut i 94 ärenden, varav 57 ärenden prövades i sak och 37 ärenden inte prövades eller avskrevs. Samtliga ärenden som prövades i sak avsåg begäran om nedsättning av arvode. I 17 fall bifölls begäran helt eller delvis. I 40 fall avslogs konsumentens begäran. 

Läs mer om Konsumenttvistnämndens verksamhet på advokatsamfundet.se/konsument­tvistnamnden.

Reallönen steg för jurister

Efter förra årets negativa reallöneutveckling, alltså löneutveckling minus inflation, fick medlemmarna i fackförbundet Akavia förra året åter en reallöneökning. Det visar fackförbundets årliga löneenkät bland medlemmarna. Bäst löneutveckling fick ekonomerna med plus 4,8 procent, tätt följda av juristerna som fick upp sina löner med 4,7 procent. De högsta medianlönerna hade ekonomer (58 900 kr), följda av it-akademiker (57 900 kr) och jurister (55 500). 

Rekord för förverkande

Arbetet för att komma åt vinster från brottslighet var framgångsrikt under 2024, enligt Åklagarmyndigheten. Värdet av förverkat brottsutbyte utifrån beslut i tingsrätt uppgick under året till 46 miljoner kronor, enligt Åklagarmyndigheten det hittills bästa som noterats. Även återkraven för felaktiga bidrag och utbetalningar till grovt kriminella var de högsta hittills. 

Kriminella vill påverka kommunanställda

Påverkansförsök från kriminella och extremistiska grupperingar är ett allvarligt problem som kan vara svårt att komma åt rättsligt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Särskilt utsatta verksamheter är individ- och familjeomsorgen samt de som arbetar relationsbyggande med barn och unga i utsatta områden.

Påverkansförsök från kriminella och extremistiska grupperingar är enligt Brå ofta subtila och inte tydligt olagliga, vilket gör att mycket behöver kunna hanteras av respektive verksamhet. Till hjälp har Brå tagit fram en handbok som innehåller konkreta verktyg och strategier. 

Rapporten Otillåten påverkan från kriminella och extremistiska grupperingar (Brå 2025:4) samt Handbok för att förebygga otillåten påverkan finns att ladda ner på www.bra.se.