Ideellt arbete speglar värderingar och skapar mening

Pro bono-arbetet har gamla anor. Redan i romarriket kunde människor utan ersättning lägga sin tid på verksamhet pro bono publico, alltså arbete för samhällets bästa. I anglosaxiska länder är pro bono-traditionen stark, och den lyfts ofta fram för att visa på advokaters samhällsengagemang. 

I Sverige har pro bono inte riktigt samma ställning. Orsakerna till det kan säkert vara många och historiska: välfärdssamhället, den kontinentaleuropeiska rättstraditionen eller civil law som det ofta benämns, och tron på att staten är god och vill alla människor väl för att bara nämna några. 

Men nu tycks det obetalda, samhällsnyttiga arbetet få en mer central roll även i Sverige. Många av de stora affärsjuridiska byråerna berättar i dag på sina webbplatser och i verksamhetsberättelser utförligt om pro bono-arbete. Pro bono, och de övergripande begreppen CSR eller hållbarhetsarbete, lyfts allt oftare fram som ett viktigt område för byråer som vill locka och behålla dagens unga talanger. Pro bono blir i denna kontext ett sätt att skapa mening och en känsla av att bidra till samhället. Precis det beskriver också de advokater och jurister som intervjuas i detta fokus. 

Chefredaktören Paul Hodkinson plockar upp pro  bono- arbetets betydelse och i en kommentar på internationella juridiska nyhetssajten law.com. ”Pengar räcker inte för att skapa arbetsglädje. Det finns gott om bevis för att människor behöver en mening,” skriver han. 

Ett annat ord som återkommer i intervjuerna med pro bono-arbetande advokater och byråjurister är värderingar. Insatserna ska spegla byråernas och medarbetarnas värderingar. Och eftersom värderingar skiljer sig åt kan insatserna också variera mycket. Advokaterna och juristerna i detta fokus beskriver allt ifrån inspirerande föreläsningar för och samtal med tonåringar, via juridisk hjälp till Stadsmissionen och privatjuridisk rådgivning åt människor som annars inte kan ta hjälp av en advokat, till försvar av demonstranter som åtalas och inte har rätt till offentliga försvarare. 

Traditionen skakas

Svenska advokater som intervjuas om sitt engagemang återkommer alltid förr eller senare till situationen i USA. Och pro bono-traditionen är stark i USA, liksom i många andra anglosaxiska länder. Men just nu skakas traditionen om. I sina presidentdekret mot ett antal advokatbyråer har president Donald Trump bland annat riktat in sig på byråernas pro bono-projekt. Formuleringarna i presidentens dekret antyder att de angripna byråerna valt fel objekt att hjälpa, utifrån fel värderingar. 

Att advokater utan kostnad ger av sin tid har dock inte presidenten något emot. De nio advokatbyråer som slutit avtal med presidenten för att återfå sina rättigheter har där förbundit sig att arbeta pro bono ett visst antal timmar, men för ändamål och aktörer som presidenten sympatiserar med. 

Formuleringarna i avtalen är vaga och ännu vet förstås ingen om presidenten planerar att gå in och styra vilka projekt byråerna stöttar. Men risken finns, konstaterar Paul Hodkinson i sin kommentar på law.com. För vad ska en advokatbyrå göra om president Trump lämnar över ett ärende och kräver att det ska utföras pro bono?  

Och även om det aldrig kommer några presidentbeställningar på pro bono-projekt kan den exekutiva maktens inblandning i advokatbyråernas meningsskapande pro bono-verksamhet redan ha gjort skada, menar Hodkinson. ”Misstanken vilar nu över varje pro bono-ärende. Både internt och externt kommer människor att fråga varför vissa fall antas – och om det finns andra, mer liberala projekt, som man förbigått med tystnad”, skriver han. 

Pro bono-arbetet är kanske i farozonen i USA. I andra länder är det samtidigt på frammarsch. Danmarks advokatsamfunds styrelse antog i början av året en ny pro bono-deklaration, efter australisk förebild. Dokumentet är inte bindande för advokaterna, men advokatbyråer som ansluter sig förväntas uppfylla vissa krav. De anslutna byråerna ska också årligen rapportera in utfört pro bono- arbete till advokatsamfundet, som därmed får en bild av kårens samlade insatser. 

I sin ledare i danska samfundets tidning Advokaten förklarar samfundets ordförande Martin Lavesen satsningen. Han pekar på att det finns flera skäl till att advokater ska arbeta pro bono. Och även Lavesen återkommer till frågan om mening. Pro bono, skriver han, ”ger oss möjligheter att använda våra färdigheter och kunskap till att göra en konkret skillnad i människors liv”. 

Många timmar blir det

Någon svensk pro bono-deklaration finns ännu inte. Inte heller vet vi hur många timmar svenska advokater skänker till allmännyttiga ändamål. Klart är att de är många, och att de har en stor betydelse för många individer och organisationer som annars skulle ha haft svårt att hävda sig. Att de dessutom skänker mening och glädje till dem som utför dem, och rent av kan bidra till rättsutvecklingen, kommer på köpet.