I pro bono-arbetet kan nytta och mening förenas

Advokatfirman Cederquist är en av de många affärsjuridiska advokatbyråer som engagerar sig i olika pro bono-projekt. Managing partnern Tone Myhre-Jensen talar med stolthet om de olika samarbetena när hon och biträdande juristen Hilma Meiby träffar Advokatens redaktör i ett ombonat mötesrum på byrån i Stockholm. 

Ett projekt som Tone brinner extra för är stödet till organisationen Mentor Sverige, som erbjuder olika former av mentorskap och samtal till ungdomar. Cederquist har sedan 2014 deltagit med mentorer och inspirerande vuxna för att hjälpa unga att hitta sina olika vägar i livet, men öppnar också advokatbyråns lokaler för olika arrangemang. 

Engagemanget började med en strävan efter att öka mångfalden på byrån genom en bredare rekrytering, berättar Tone. 

– Vi rekryterar ju precis som de flesta byråerna från universiteten. Men där är ju redan urvalet gjort i någon mening, säger hon.  Samarbetet med Mentor blev ett sätt att nå ut till yngre och presentera advokatyrket för unga som annars kanske inte ens tänkte tanken att studera juridik.

Tone har själv varit ute och föreläst i skolor, och hon uppskattade verkligen mötena med de unga. 

– Det börjar i en diskussion kring yrke och vägval, men det kan leda till helt andra frågor, om det som upptar ungdomarnas uppmärksamhet för tillfället. Då får jag vara advokat, men också en rimlig vuxen som kan ge ett annat perspektiv, säger hon, och tillägger att hon från sin egen uppväxt minns hur viktiga de där vuxna utanför familjen faktiskt kan vara. 

Det traditionella mentorskapet har i dag kompletterats med projekten Mentor Inspo och Mentor Boost, där mentorerna möter de unga i grupp – digitalt i Inspo och ansikte mot ansikte i Boost. Hilma Meiby har prövat båda formerna. Vid senaste tillfället av Inspo fick hon som en av fyra inspiratörer från olika branscher tala för 1 900 elever. Föredraget kom att handla om advokatyrket och vägen dit, men intresset var också stort för Hilmas personliga erfarenheter. 

Hilma har arbetat på Cederquist sedan hösten 2024. Hon fick tidigt höra om möjligheterna att engagera sig pro bono, och nappade. Tröskeln att komma med var låg, eftersom organisationen håller en grundläggande introduktion för dem som vill vara med, och mycket handlar sedan om att våga berätta om sina egna erfarenheter. I backspegeln ser Hilma att hon själv hade uppskattat att få ett liknande bollplank som ung. 

– Det kändes fint att få ge någon slags inspiration och bara visa de olika vägarna som man kan ta, säger hon. Hilmas möten med skoleleverna nådde ut till många elever på en förhållandevis kort tid. Men det är inte en förutsättning, enligt Tone. 

– Vi har inga uttalade riktlinjer kring hur mycket tid våra medarbetare får dedikera till pro bono-arbete. Medarbetarna har hittills hittat en bra balans och gör vad man anser sig ha tid med, säger hon, och tillägger att byrån dessutom har olika samarbeten, vilket möjliggör för medarbetare med olika typer av engagemang att bidra. 

– En del tycker att det här med mentor är jättekul. En del tycker om att spela schack med barnen i projektet ”Näringslivet möter förorten”, medan andra hellre vill hjälpa UNHCR att skriva avtal. 

Pro bono för matutdelning

Men alla pro bono-samarbeten är inte långvariga. Ibland gäller det också att fånga tillfället att hjälpa till, som Norburg & Scherp Advokatbyrå nyligen gjorde. Dagens Nyheter kunde i slutet av mars berätta om en rättslig framgång för Sveriges näst största pingstförsamling Smyrna i Göteborg. Smyrna delar sedan ett antal år ut mat till behövande. Plötsligt fick Göteborgs stad upp ögonen för den vällovliga verksamheten och beslutade om lagens högsta straffavgift, 75 000 kronor, för att församlingen inte ansökt om tillstånd för livsmedelsverksamhet. Efter överklagande hade församlingen fått ner avgiften till mer hanterbara 1 000 kronor. 

Vad som inte framgick av DN-artikeln var att Norburg & Scherp Advokatbyrå, genom advokaterna Fredrik Norburg och Elias Lundin, utan kostnad varit behjälplig med överklagandet. Fredrik Norburg berättar: 

– Jag läste om situationen i media och tog kontakt med församlingen för att höra om de planerade att överklaga. Vi erbjöd oss då att göra det pro bono, säger han. 

För Fredrik var det uppenbart att om ärendet skulle prövas med biträde av advokat så måste hjälpen ges pro bono. 

– Det rörde 75 000 kronor och verksamheten drivs av volontärer på ideell basis. Verksamheten bygger på att matbutiker skänker mat och på enskildas gåvor som ska gå till verksamheten, så det saknas medel för att betala advokatarvoden, konstaterar han.  

Fredrik tyckte därför att det var en fråga om ”access to justice”, alltså församlingens möjlighet att hävda sina rättigheter på ett bra sätt. Norburg & Scherp arbetar också uteslutande med tvister, inklusive förvaltningsrättsliga mål, och kunde därmed göra en god insats. 

Efter några kortare inlagor och en halv dags muntlig förhandling kom en dom från förvaltningsrätten. Straff­avgiften sänktes till 1 000 kronor, med hänvisning till en ändring i livsmedelsförordningen som trädde i kraft dagen innan domen meddelades. 

– Vi hade tur, eftersom det efter överklagandet infördes en specialregel för ideella organisationer som bedriver anmälningspliktig verksamhet av social eller humanitär natur. Ändringen berodde på att allmänheten och lokalpolitiker i Göteborg hade reagerat mot beslutet avseende Smyrna, vilket regeringen lyssnade på, konstaterar Fredrik. 

Pro bono-uppdraget för Smyrna föddes alltså ur ett behov just då. Utöver enstaka pro bono-uppdrag på ad hoc-basis har byrån bland annat varit engagerad i att stödja ukrainska jurister och juriststudenter sedan Rysslands invasion 2022.

Delägare övervakar arbetet

I Mannheimer Swartlings konferensdel på våning 12, med utsikt över Djurgården, City och Östermalm, välkomnar de båda biträdande juristerna Amy Samuelsson och Erik Antti. Båda är verksamma i byråns fastighetsgrupp. De deltar också i byråns pro bono-samarbete med Stockholms Stadsmission. 

– Vi hjälper Stadsmissionen med ett flertal frågor och vi har väldigt många verksamhetsgrupper inkopplade i Stockholms Stadsmission. Det vi i fastighetsgruppen gör blir kanske mest synligt, eftersom vi hjälper till med möjligheten att tillhandahålla bostäder. Mycket annat går lite under radarn, berättar Amy Samuelsson.

Amy berättar engagerat om arbetet, som kan röra förvärv av byggnader, ombyggnation och olika form av uthyrning. Behoven och förutsättningarna bland de bostadslösa som Stockholms Stadsmission hjälper varierar, och det krävs därför många olika typer av lösningar för att så många som möjligt ska passa in. Olika avtal och regler måste skapas för de olika boendeformerna. 

Erik Anttis senaste insats rörde verksamheten för kvinnor i hemlöshet på Högbergsgatan på Södermalm. Stockholms Stadsmission sålde sitt stora men ganska slitna hus till Stiftelsen Bertil Strömberg, som rustar upp det för att sedan hyra ut till organisationen, initialt på 25 år. För att underlätta för de boende utförs renoveringarna med verksamheten kvar i huset, berättar Erik. 

Mängden av arbete för Stadsmissionen varierar mycket över tid. 

– Det finns perioder när det har varit min huvudsakliga arbetsuppgift. Det är ju liksom i olika sjok. Hur många timmar det blir vet jag inte. Men det tar tid, säger Erik. 

Amy har en liknande erfarenhet. 

– Det senaste halvåret har jag inte gjort jättemycket. Men i våras var det ett av de mer tidskrävande ärenden som jag hade. Det har varit allt från att jag jobbar en timme på en månad till att jag nästan jobbar hela veckan med det. Det är väldigt olika och det finns också ett värde i att lära känna klienten långsiktigt för att bli en bättre rådgivare, fastslår Amy.

Från byråns sida finns ingen bestämd gräns, varken för hur mycket eller hur lite tid de får lägga på pro bono-arbetet, även om de förstås stämmer av med ansvariga delägare. 

Stödet till Stockholms Stadsmission innebär att advokater och jurister arbetar med ungefär samma saker som de gör annars – men utan betalning. Pro bono-ärendena behandlas också som vilka andra ärenden som helst, berättar Amy och Erik. 

– En delägare övervakar allt och kontrollerar arbetet innan det skickas till Stadsmissionen. Det är särskilt viktigt eftersom vi ibland måste hitta mer kreativa lösningar. Då behöver man  ännu mer erfarenheten från del­ägarna, säger Amy. 

Att det skulle ges rika möjligheter att arbeta pro bono var inget som Amy eller Erik tänkte särskilt på när de valde arbetsplats. Ändå är de tacksamma för att det blivit så. 

– Jag kom inte hit med tanken på pro bono, men det har blivit så att jag periodvis jobbat jättemycket pro bono. Och det har bara varit positivt. För att det känns bra och är kul. Men också för att jag ju utvecklas jättemycket av det. Det finns stort utrymme för kreativitet, med stöd av erfarna delägare, säger Amy, och får medhåll av Erik: 

– Jag kan inte tänka mig att en jurist tar skada av att få öppna sig och vidga sina vyer så här.

Blir win-win

För de unga juristerna erbjuder alltså samarbetet med Stockholms Stadsmission både mening och stimulans. Men vad ger det då till Stadsmissionen? Marie Olofsson är administrativ chef på Stockholms Stadsmission. Hon beskriver ett samarbete som är till gagn för båda parter.  

– Det betyder oerhört mycket för oss. Vi kan göra mer för de kronor som vi får in när vi slipper lägga pengar på att köpa in de här tjänsterna. I stället kan vi använda resurserna på deltagare och verksamheter, säger Marie, och fortsätter:

– Samtidigt är det här en win-win. Med hjälp av de här tjänsterna har vi möjligheten att vara professionella, och uppfattas som en professionell aktör i det vi gör och utför. På plussidan finns också de fantastiska juristerna som går in i de här uppdragen med en sådan glädje. 

Marie upplever ett brett engagemang från Mannheimer Swartlings medarbetare. Samarbetet sprider glädje, menar hon, när jurister och advokater känner att de kan vara med och göra skillnad för människor i en utsatt situation. 

Samarbetet mellan Stadsmissionen och Mannheimer Swartling bygger på ett avtal mellan parterna. Förutom juridisk hjälp på ett antal områden får även advokatbyråns medarbetare möjlighet att agera volontärer på Stadsmissionens verksamheter för att skapa engagemang och samhörighet kring social hållbarhet. Byrån samlar också in pengar varje jul som skänks till Stockholms Stadsmission. 

– Det är ett långvarigt samarbete där vi har lyckats hitta varandra i de frågeställningar som har kommit upp från vår sida. Vi jobbade igenom ett avtal, och jag tror att det är viktigt att göra det, säger Marie. 

En viktig del i avtalet var att skapa gemensamma förväntningar på samarbetet, anser hon. Det handlar bland annat om att göra det tydligt att Stockholms Stadsmis­sion behöver professionella tjänster som ska utföras vid en viss tidpunkt. Så har det också blivit, konstaterar Marie.

– Det har funkat fantastiskt bra. Och det är därför vi har fortsatt och försökt skapa samarbete med fler företag. 

Sedan en tid har Stockholms Stadsmission också ett samarbetsavtal med advokatfirman Cirio. De båda byråerna kan nu bistå med olika områden, allt ifrån var expertisen finns. Dessutom har ett antal jurister med olika expertis också knutits till Stadsmissionen som rådgivare i ett nytt ”advisory board”. Förhoppningar finns om att hitta samarbetspartners även på andra områden än det juridiska, som IT.

Känns bra i magen

En av de advokater som varit drivande i att skapa en svensk pro bono-kultur är André Andersson, tidigare delägare på Mannheimer Swartling. I dag har André titeln senior advisor och lägger mycket av sin tid på arbetet med Stadsmissionen. Han ser starka skäl för advokatbyråer att engagera sig och stötta bland annat civilsamhällets organisationer. 

– Framför allt är det en intern fråga. Man ska vara stolt över sin arbetsplats, säger André.

Han trycker på att de samarbeten som skapas ska vara byråns, och inte bara grundas på en enskild delägares intressen. I stället gäller det att fråga sig hur byrån kan göra nytta, och vad som kan engagera många medarbetare och låta dem använda sin kunskap. 

– För oss som pro bono-företag handlar det att vi ska kunna använda vår yrkesroll och att det är organisationen som gör insatsen, inte jag, säger André.  Rätt använt kan pro bono-arbete därmed skapa stolthet, engagemang och en glädje i att tillsammans bidra med något viktigt, både på gruppnivå och individuellt, betonar André.

– Det ger mig en allmän tillfredsställelse i att göra gott. Jag bidrar till ett bättre samhälle, säger André.

Även de övriga advokaterna och juristerna beskriver pro bono-insatserna som meningsskapande. Det känns ”bra i magen” att vara del av en arbetsplats som betonar även andra värden än de rent ekonomiska, som Amy Samuelsson uttrycker det. Kanske, funderar hon, är lusten att vara med och påverka samhället till det bättre litegrann en generationsfråga. 

– Jag vill ha en arbetsgivare jag kan stå upp för. Jag tror att jag kommer att ta med mig just det, om jag väljer att byta arbetsgivare i framtiden, att ställa krav på att arbetsgivare tar sitt ansvar, säger Amy, och tillägger att ansvaret blir större ju större arbetsgivaren är.

Tone Myhre-Jensen, managing partner på Cederquist, ser sig själv i de unga hon mött i arbetet med Mentor. Att möta dem ger framtidstro, säger hon. 

– Kanske kan jag göra så att någon tycker att det verkar spännande att bli advokat eller få någon att förstå vår roll och varför det är viktigt i ett rättssamhälle med advokater. Det tycker jag har varit väldigt roligt, säger hon. 

Men hur har det blivit med den ursprungliga tanken, att bredda rekryteringen till byrån?

– Det går inte att med precision svara på den frågan eftersom det är ett väldigt långsiktigt arbete. Och det spelar nog mindre roll. Det var där det började, men har kommit att bidra långt mycket mer till vår organisation genom den glädje och stolthet vi känner när vi kan vara med och bidra, säger Tone, som ändå hoppas att Hilma Meiby och de andra engagerade juristerna och advokaterna inspirerat någon till juridikstudier.

En annan poäng med pro bono-arbetet för advokatbyråerna kan vara att locka den yngre generationen, som, precis som Amy Samuelsson, ställer höga krav på sina arbetsgivares samhällsansvar. 

Även klienterna kan förstås vara intresserade av att deras rådgivare tar ett socialt ansvar, menar Erik Antti. Men ett så omfattande och genuint samarbete som det hans byrå har med Stadsmissionen kan knappast grundas på ren egennytta, påpekar han.  

– Du kan inte initiera så här mycket pro bono-arbeten bara för att tjäna pengar eller få marknadsföring. I stället är det tydligt att det handlar om att göra gott, säger Erik, som också ser ett tydligt värde för varumärket advokat. 

– Advokatyrket får ta mycket skit, både rättfärdigt och orättfärdigt. Men ur den här aspekten är det ju häftigt att vara advokat. Att vara advokat innebär att ha en vilja och en strävan efter att göra gott, sammanfattar han.

Viktigt göra due diligence

De intervjuade advokaterna och juristerna är alla tydligt engagerade för sina olika pro bono-uppdrag. Flera av dem pekar också på att jurister generellt är samhällsintresserade och därför gärna tar sig an uppdrag som ligger lite vid sidan av de vanliga. 

Samtidigt är det viktigt att noga överväga vilka samarbeten en byrå ska gå in i, och inte gå in i, påpekar André Andersson, som var med och startade Mannheimer Swartlings nuvarande pro bono-verksamhet. 

– I många länder handlar pro bono mycket om att hjälpa brottsmisstänkta. Men vi ville inte konkurrera med den del av branschen som jobbar med rättshjälp eller rättsskydd. Så det gällde att hitta något som inte underminerade våra förväntningar på att staten ska stödja rättshjälp och rättsskydd, säger André, och tillägger att straffrätt inte heller är hans byrås specialitet. 

André Andersson trycker över huvud taget hårt på vikten av att vara professionell i sina pro bono-samarbeten. Pro bono får inte bli något som görs med vänster hand, då kan det leda till negativ publicitet för byrån. 

– Vi har ett avtal med Stadsmissionen på samma sätt som vi har med andra klienter, berättar han. 

Även för Tone Myhre-Jensen är det främst advokat­etiken som vägleder vilka samarbeten man kan gå in i och vilka som inte passar. Det gäller att kunna garantera kvalitet i rådgivningen, att säkra att det inte uppstår intressekonflikter och så vidare – precis som i allt advokatarbete. 

Pro bono-samarbete kan alltså medföra vissa risker för advokatbyråerna. Men också den som tar emot stödet har skäl att göra sin due diligence, påpekar Marie Olofsson på Stockholms Stadsmission. 

– Vårt varumärke och det vi står för är enormt viktigt för oss. Då måste vi veta att partnern skriver under på vår värdegrund och har ett gott syfte, säger hon, och tillägger att det förekommer mycket så kallad greenwashing i näringslivet, där företag vill framstå som mer socialt och miljömässigt medvetna än de egentligen är.

Måste kroka arm

Marie Olofsson ser ett ökat intresse från företag för att engagera sig pro bono. Och trots riskerna är Marie övertygad om att pro bono har framtiden för sig. Dels för att det ger mycket till företagen i form av mening och goda samarbeten, dels för att samhällsutvecklingen gör det nödvändigt. 

– För att lösa de utmaningar som vi har i samhället måste näringslivet, det offentliga och civilsamhället kroka arm. Vi är övertygade om att det är enda sättet att adressera de komplexa samhällsproblemen som vi står inför, säger hon. 

Även André Andersson tror att pro bono- aktiviteten kommer att öka i advokatkåren. Det är en utveckling han välkomnar. 

– Det finns många som behöver hjälpen, men det är också viktigt för branschen och vår status i samhället, säger han.