Asylbiträden
Migrationsverket skärper kompetenskraven
Nr 5 2020 Årgång 86Migrationsverket kommer att ta bort personer ur verkets förteckning över offentliga biträden, om de inte kan visa att de har tillräckliga kvalifikationer. Målet är att säkra att asylsökande får kvalificerade biträden. Men Advokatsamfundet vill gå längre och ändra lagen.
Förtydligande av de kompetenskrav som ställs på offentliga biträden i migrationsärenden kom genom ett nytt rättsligt ställningstagande den 18 maj.
– Som myndighet har vi ett ansvar för att se till att den sökande får ett väl kvalificerat biträde. Verket har även ett ansvar att se till att biträden förordnas utifrån grundläggande principer om saklighet och opartiskhet, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer i ett uttalande på verkets webbplats.
Det finns i dag inga formella krav på att offentliga biträden ska ha någon viss utbildning. Enligt rättshjälpslagen kan en advokat, en biträdande jurist på advokatbyrå eller någon annan som är lämplig för uppdraget utses till offentligt biträde. Huvudregeln är dock att den som förordnas till offentligt biträde ska ha juristexamen.
Enligt det nya rättsliga ställningstagandet ska det nu krävas att den som vill vara offentligt biträde, men inte har juridisk utbildning, ska ha dokumentation som visar att han eller hon har tillräcklig juridisk kunskap. Personen ska också ha ansvarsförsäkring. Den som inte lämnar in dokumentation till Migrationsverket ska tas bort ur förteckningen över biträden.
Migrationsverkets handläggare ska dessutom alltid kontrollera biträdets lämplighet i samband med att biträdet förordnas. Advokater och biträdande jurister på advokatbyråer ska dock antas uppfylla kravet på lämplighet, om det inte finns särskilda skäl som talar för något annat.
Över 2 000 personer har anmält intresse för att få uppdrag som offentligt biträde hos Migrationsverket. Omkring 100 av dem har inte lämnat in dokumentation som styrker deras kompetens.
Advokatsamfundet har fått tillfälle att lämna synpunkter på ett utkast till det rättsliga ställningstagandet. Samfundet vill dock gå längre än Migrationsverket, och genom en lagändring göra det möjligt att stoppa offentliga biträden i asylmål och andra migrationsärenden som har visat sig vara olämpliga.
– Om det visar sig att något ombud inte har skött sitt ärende och att man inte kan stoppa ombuden, beror det på att lagstiftningen inte medger det, helt enkelt, sa Mia Edwall Insulander i SR P4 den 19 maj.
Rättsligt ställningstagande om vem som kan förordnas som offentligt biträde (RS/003/2020)