Claes Borgström in memoriam

Claes Borgström har gått ur tiden.

De flesta advokater arbetar hårt och förtjänstfullt i det tysta. Några är framgångsrika. Ett fåtal blir uppmärksammade och kända under lång tid. Hugo Lindberg, Ragnar Gottfarb, Henning Sjöström, Leif Silbersky och Claes Borgström hör till dem. Claes blev jur. kand. 1976 och lärde sig advokathantverket hos Bertil Molle, en kortväxt Stockholmsadvokat som kunde springa ikapp den flyende boxningsmästaren Bosse Högberg på rymmen från hovrätten och förmå honom att besinna sig. Av Bertil lärde sig Claes fotarbetet och det stötiga talet.

Claes första mer uppmärksammade uppdrag var i det så kallade Birkagårdsmålet. Föräldrar och dagisbarn stämde med viss framgång Stockholms stad för den dåliga luften i Birkastan. Känd för en bredare allmänhet blev Claes som radions expertkommentator i rättegången mot Christer Pettersson, misstänkt för mordet på Olof Palme. I den rollen var han i sitt esse. Det talade ordet var kanske hans främsta tillgång.

1990 förenade sig Claes med sex unga advokater i Sju Advokater. Bertil Molle följde med som mentor och gudfader. När Claes kom till oss var han fylld av entusiasm och idéer. De stora målen blev fler och fler och han var ofta i rätten. Han blev en respekterad och populär brottmålsadvokat. Han åkte världen runt och ledde många kurser i straffrätt och processrätt.

Kanske var 1990-talet hos Sju Advokater, med det höga tempot, en särskilt lycklig period i hans yrkesliv. I korplaget Sju Advokater AIK var han en Nordahlsliknande, icke alltför blixtsnabb center. Han älskade Gustav Mahler och Chet Baker, och spelade liksom Bertil Molle piano à la Hoagy Carmichael (som han kallade en ”advokatkollega”). Han var inte tillbakadragen, höll gärna jubileumstal, ibland flera vid samma tillfälle, och syntes ofta i tv, och var ärligt talat lite fåfäng. En gång var vi med våra barn i italienska alperna. En grupp svenskar tittade på Claes. Någon sade: ”Jag känner igen dig.” Claes såg förväntansfull ut, men blev lång i ansikte när han fick frågan: ”Jobbar inte du på Vasakronan?” 

Efter millennieskiftet växlade Claes spår. Han blev först jämställdhetsombudsman och sedan advokat igen, nu ofta på andra sidan som målsägandebiträde. Han var politiskt aktiv som en av de ledande feministerna. Den skarpa debatten om Claes agerande i det kontroversiella Quickmålet förmörkade naturligtvis hans sista år. Detta får inte skymma att Claes Borgström i många år var en klassisk försvarsadvokat, som med värme och humanistisk övertygelse hade få övermän i konsten att förklara och övertyga. Inte sällan med glimten i ögat; under en plädering beskrev han ett knytnävsslag som ”en illa avvägd hälsning”. Och han var otroligt envis. Under det sista året då han var svårt sjuk, tog han sig alltid, utan annan hjälp än rullatorn, till Berwaldhallen när favoriten Mahler spelades. Claes var en kämpe av renaste vatten.

Lars Viklund 

Advokat Claes Borgström har avlidit.

Vi har genom åren haft en hel del ärenden ihop och jag sörjer verkligen en god kollega, och otroligt fin person. Han hade ett stort engagemang och stark integritet. Han hade stor respekt för människan och värnade alltid på olika sätt om utsatta människor.

Många var de gånger jag som målsägandebiträde hade Claes som försvarare.

Hans förmåga att i sin roll som försvarare jämväl visa brottsoffret stor respekt utan att det på minsta sätt rubbade hans förtroende som försvarare var imponerande och respektingivande.

Claes var som manlig advokat också en föregångare när det gällde hans engagemang i kvinnor–våld-problematiken och jämställdhetsfrågor. Claes klokskap och kämparanda gav verkligen inspiration. Respekt ingav det också.

Han var och kommer att förbli en riktigt god förebild för oss advokater.

Lotta Insulander-Lindh