Samarbete och hög kvalitet grundstenar för framtiden

Förutom advokattiteln har de ett par saker gemensamt, familjerättsadvokaten Ia Sweger och brottmålsadvokaten Eva Bäckström: de älskar båda sitt arbete och de arbetar mycket.

– Det är ett fantastiskt roligt arbete. Jag skulle inte vilja arbeta med något annat. Jag har ju till exempel provat att arbeta som domare i hovrätten, men jag saknade nerven och att träffa alla dessa intressanta människor som jag aldrig hade fått träffa annars. Dessutom att få processa, det upphör aldrig att vara roligt, säger Eva Bäckström.

Arbetet på advokatbyrån Kruse & Co Försvarsadvokater i Helsingborg utgör en stor del av hennes liv. Vissa veckor hinns det inte med mycket annat än arbete och sömn. När det finns utrymme kopplar Eva Bäckström av med träning och yoga, en avkoppling som Eva beskriver som central för att orka med det intensiva arbetet.

Också för Ia Sweger är advokatrollen mycket mer än bara ett jobb.

– Familjerätten ger en mening. Självklart behövs även affärsjuridiken, men familjerätten ger en enorm glädje också, den att hjälpa människor. Det blir en slags humanitär insats som vi advokater gör, säger hon.

Baksidan är förstås att klienternas behov är näst intill oändliga – det går att arbeta hur mycket som helst. Barnen är stora nu, men tidigare fick maken dra ett tungt lass därhemma, konstaterar Ia.

Digitaliseringen fortsätter

Ia Sweger har varit advokat i över 20 år. Självklart har hon hunnit uppleva en hel del förändringar under den tiden. En av de mest grundläggande är digitaliseringen, en utveckling som både Ia Sweger och Eva Bäckström ser kommer att fortsätta med oförminskad styrka under nästa decennium.

Mycket av administrationen kring familjerätten nu skötas digitalt: akthantering, yttranden, kommunikation mellan ombud och mellan ombud och domstol. Digitaliseringen innebär å ena sidan besparingar, i form av minskad pappersanvändning och mindre behov av utrymmen. Å andra sidan kostar datorer, programvara och molnlösningar en hel del för byrån.

Själva kärnan i arbetet, att försöka lösa konflikter och förhandla med parter, är dock svår eller omöjlig att hantera digitalt, anser Ia Sweger. Det fysiska mötet, öga mot öga, är alltför viktigt i de laddade konflikter som präglar familjerätten.

För Ia Sweger och hennes kollegor som redan tidigare arbetade mycket på obekväma tider är digitaliseringen också ett tveeggat svärd.

– Det bli lättare att ha med sig jobbet när det finns i datorn eller telefonen. Samtidigt finns det en negativ sida med det, eftersom det gör att man får jobba hela tiden, fastslår Ia Sweger.

Även Eva Bäckström beskriver denna kluvenhet. Precis som Ia Sweger ser hon också att klienternas och andra aktörers krav på tillgänglighet bara ökar.

– Nu när tekniken medger det förväntas vi svara på två sekunder dygnet runt i stort sett, säger Eva Bäckström, och fortsätter:

– Det innebär ett ökat stresspåslag. Det är något som vi måste lära oss att hantera.

Varnar för effektiviseringar

Förutom den ökade stressen i att ha arbetet i handväskan och alltid vara nåbar upplever Eva Bäckström också att digitaliseringen, i kombination med effektiviseringssträvanden, har börjat påverka brottmålsprocessen på ett grundläggande sätt.

– Det är förändringar som inte alltid gagnar våra klienter eller den enskilde, säger hon.

Ett konkret exempel är att vissa av domstolarna i Skåne numera rutinmässigt även vid första häktningsförhandlingen har den misstänkte och försvararen med på videolänk från arresten eller häktet, i stället för att de är med i rättssalen. Den misstänkte får därmed aldrig träffa domaren i levande livet.

– Det här blir lite märkligt. Jag hade en klient som var misstänkt för ett allvarligt brott och var begärd häktad. Han sa att det kändes konstigt att bli inlåst av någon som inte ens vågar titta honom i ögonen, berättar Eva Bäckström.

Hon befarar att de nya videohäktningarna bara är början på en utveckling mot mer effektiva och summariska processer. Hon ser redan nu att domstolen försöker göra frånsteg från grundläggande principer, som muntlighets- och omedelbarhetsprinciperna. Det hänvisas också i större utsträckning till bevisning och bevisupptagningar, samtidigt som fler mål än tidigare avgörs i misstänkts utevaro. Detta är något att hålla ögonen på, menar Eva Bäckström.

– Vi försvarsadvokater måste vara på vår vakt så att utvecklingen inte går för långt, säger hon.

Konkurrens eller brist

Effektiviseringarna inom rättsväsendet blir en naturlig följd av dagens politiska fokus på brottsbekämpning, där domstolarna förväntas processa allt fler mål allt snabbare.

Satsningarna öppnar också för många advokater att ta brottmål – en utveckling som inte bara är av godo menar Eva Bäckström.

– Vi märker i Skåne att allt fler advokater vill arbeta med brottmål och att allt fler advokater utger sig för att vara experter på brottmål. Även advokater med kort erfarenhet och som inte har arbetat på en specialiserad byrå och som inte har suttit ting och så, säger hon.

Förutom konsekvenserna för enskilda misstänkta kan de oerfarna advokaterna som tar sig vatten över huvudet i värsta fall göra att varumärket advokat urholkas, menar Eva.

– Om vi ska behålla den unika position och uppdrag som vi har i rättsstaten och som är väldigt viktig för en fungerande rättsstat så krävs det kunniga, duktiga och aktiva försvarsadvokater, som ser till att regler efterlevs och att rättssystemet fungerar, säger hon.

Inom familjerättens område är det inte samma hårda konkurrens mellan advokater som det bitvis blivit om brottmålen. Konkurrensen kommer i stället utifrån, från juristfirmor som Familjens jurist, som börjat ta bitar av marknaden.

Ia Sweger är bekymrad över utvecklingen, inte minst för att hon sett att det arbete juristfirmorna utför många gånger hållit en dålig kvalitet.

– Jag tror att det är väldigt viktigt att advokatbyråerna står starka och är de främsta inom familjerätten. Dels att vi får en större tillströmning av advokater och jurister till vårt område, speciellt i Stockholm, där det finns en stor efterfrågan, säger hon och fortsätter:

– Dels är det kanske en fråga om marknadsföring och kommunikation, så att klienterna också förstår skillnaden mellan jurist och advokat.

Juristfirmorna till trots är efterfrågan på advokater med kompetens inom familjerätten stort, berättar Ia Sweger. Hennes byrå får förfrågningar från mellan fem och tio nya klienter varje vecka, vilket är mer än de kan ta på sig. Dagens familjerätts­tvister är också betydligt mer komplexa och komplicerade än de var för tio–femton år sedan. Ofta finns det internationella inslag, vilket förstås ökar komplexiteten.

– Jag ser helt klart en framtid i detta. Dessutom, i dag går enormt många 40-talister i pension. Jag ser ju redan att många duktiga jurister försvunnit, bland annat i den ekonomiska familjerätten. Och det finns inte många som ersätter dem. Det är en handfull skulle jag säga som är duktiga på ekonomisk familjerätt i dag. Det är ett samhällsproblem. Vi behöver bodelningsförrättare, säger Ia Sweger.

Behövs höjda ersättningar

Behovet av familjerättslig rådgivning är alltså stort. Allt tyder på att det också kommer att fortsätta att växa, inte minst de internationella ärendena. Ia Sweger, som talar flytande franska och även är medlem av Paris advokatsamfund, tar många internationella ärenden. För henne och andra advokater som arbetar med familjerätt blir brexit, Storbritanniens utträde ur EU, en stor fråga under 2020-talet.

Svårigheten är bara att få någon att betala för den viktiga juridiska rådgivningen, och att få lönsamhet i advokatverksamheten, menar Ia Sweger. Hennes byrå tar både rättshjälpsärenden och privata ärenden. 

– Jag vill företräda både mer och mindre bemedlade, och det har jag alltid gjort. Det är en viktig del i arbetet. Det är många som inte ens tar rättshjälpsärenden längre. Det går ju inte att driva en familjerättsfirma om man sitter på Östermalm och bara debiterar rättshjälp. Därför måste vi ha en balans i att ta in ärenden där vi kan debitera betydligt mer än bara rättshjälp, konstaterar hon.

För enskilda är det också mycket svårt att över huvud taget få rättshjälp. Inkomstgränsen har inte höjts på många år och gör i dag att de allra flesta får finansiera juridisk hjälp på egen hand, påpekar Ia Sweger.

– Det här tycker jag är ett svårt dilemma och jag tycker också att man borde se över dels gränsen och dels beloppet för rättshjälp. Annars blir det bara den som har pengar som får möjlighet att få hjälp av en advokat eller en erfaren jurist. Det blir ingen fair trial, säger Ia.

Även Eva Bäckström önskar sig en översyn av de offentliga ersättningssystemen för juridisk hjälp. För brottmålsadvokaterna är det i första hand de så kallade taxemålen med fasta ersättningsnivåer som är problemet, menar hon.

– Om vi ska utföra vårt uppdrag i enlighet med god advokatsed så krävs det att vi vidtar många åtgärder, är noggrant förberedda och har haft kontakt med klienten innan. Men det är sällan vi får betalt för den tid vi lägger ner om brottmålstaxan tillämpas.

Även timkostnadsnormen borde ses över, anser Eva Bäckström.

– Vi måste värna om förutsättningarna att göra ett gott arbete. Och jag förstår att det inte finns på kartan att någon går till val på att höja timtaxan. Men i förlängningen kommer det att vara nödvändigt för tillgången på humanjurister att man kan utföra det här arbetet på ett seriöst och kompetent sätt under goda förutsättningar om man jämför med övriga advokatkåren.

Konkurrens och samarbete

På senare tid har advokaters marknadsföring, inte minst i sociala medier, diskuterats flitigt. Utvärderingar av hur klienterna hittat till Ia Swegers byrå visar dock att sociala medier spelar en ganska liten roll. I stället når byrån ut genom att vara ute och visa upp sig i sammanhang som Advokatjouren, föredrag och i olika nätverk.

Eva Bäckström förstår att sociala medier och radioreklam kan vara ett frestande sätt att nå ut i konkurrensen mellan brottmålsadvokater. Det blir då viktigt att marknadsföringen är etiskt korrekt, påpekar Eva, som välkomnar det vägledande uttalandet om marknadsföring som kom i början av december. Men:

– Min bästa marknadsföring är nöjda klienter på häkten och anstalter. Och det är det som gör att jag kan arbeta uteslutande med brottmål.

Advokater är företagare och konkurrerar förstås med varandra. Samtidigt vill både Eva Bäckström och Ia Sweger slå ett slag för mer samarbete advokater emellan.

– Visst finns det en hård konkurrens men om vi ska stå starka som grupp i framtiden är det viktigt att vi samarbetar, säger Eva Bäckström, som också trycker på att erfarna advokater ska dela med sig av sina kunskaper till yngre kollegor.

– Vi försvarsadvokater har en viktig funktion och vi är samtidigt utsatta eftersom vi ofta står i frontlinjen. Därför är det viktigt att vi håller ihop och hjälper varandra kollegor emellan. Jag fick själv mycket hjälp när jag var färsk från äldre kollegor som kom med värdefulla tips och råd och backade upp när det behövdes. Det var ovärderligt. Det kan nog förbättra arbetsmiljön för många, säger Eva.

Samarbete i framtiden är också en förutsättning för at kunna påverka beslutsfattarna till exempel i frågan om ersättningsnivåer för advokaterna, påpekar Ia Sweger.

– Om vi är enade så kan vi försöka förbättra rättshjälpen, så att man höjer inkomstgränsen och nivåerna, så att vi advokater också får bättre förutsättningar att kunna hjälpa alla i Sverige som behöver hjälp, säger hon.

Centrala frågor för advokaterna enligt Ia Sweger:

• Digitalisering
• Rekrytering
• Brexit
• Marknadsföring och kommunikation

Centrala frågor för advokaterna enligt Eva Bäckström

• Digitalisering
• Marknadsföring och kommunikation
• Arbetsmiljö
• Vikten av att vi värnar varumärket advokat
• Försvarsadvokaternas viktiga roll i en rättsstat och de krav som följer i takt med den tekniska utvecklingen och internationaliseringen av straffrätten

Ulrika Öster och Tom Knutson