Tydliga ramar och mer kunskap efterlyses

Tidskriften Advokaten har frågat samfundets avdelningar och de fem intervjuade advokaterna om hur Advokatsamfundet kan bistå dem inför och i det kommande decenniet. Svaren handlar mycket om marknadsföring och tydliggörande av varumärket, men också om behov av regeländringar.

Marknadsföring och information om advokatens roll och varumärket advokat

Samtliga intervjuade advokater, liksom alla avdelningarna, efterlyser ökad aktivitet från Advokatsamfundet för att lyfta fram advokaternas kompetens och särskilda roll.

– Advokatsamfundet kan hjälpa till och bidra med just förklaringen till allmänheten och samhället varför just advokater och advokatverksamheten är viktiga, betydelsen och värdet av dessa. Som en form av allmän upplysning, men verksamheten och konkurrenssituationen måste vi klara av själva, säger affärsadvokaten Jim Runsten.

Per Magnusson, verksam vid en affärsjuridisk advokatbyrå, önskar att samfundet i ”sin kommunikation utåt kunde tala om vad vi kan, och marknadsföra oss som en resurs som faktiskt kan vara väldigt lönsam att anlita”.

– Jag brukar ibland säga, när jag talar med kollegor som jobbar i Advokatsamfundet, att ”det är jättebra att ni talar om vad det finns för regler”, men det handlar enligt min uppfattning alltför mycket om vad vi inte får göra. Det vore kul att någon gång få veta vad vi får göra och framför allt vad vi kan göra, säger han, och fortsätter:

– Allmänheten, men också vi advokater, har ofta en alltför begränsande syn på vad vi kan bidra med. Som en engelsk kollega uttryckte det: ”Lawyers are sorting things out.” Vi har faktiskt en unik kompetens när det gäller att strukturera och analysera komplicerade samband. Med detta ingångsvärde blir advokatens roll bredare och djupare. Och roligare.

Psykologiskt stöd och utbildning

Familjerättsadvokaten Ia Sweger efterlyser psykologiskt stöd till advokater som liksom hon arbetar nära människor som befinner sig i kris. En annan del där Advokatsamfundet kan hjälpa till är utbildningar kring dessa frågor.

– Vi har ett oerhört ansträngande jobb där man också måste förstå hur man bemöter människor och hur man tar hand om människor. Det har ju hänt att vi haft klienter som tagit livet av sig. Det är ju fruktansvärt. Det drabbar en personligt. Man går inte bara runt och är jurist hela tiden, man är människa också, säger Ia Sweger, som tillägger att hon som familjerättsadvokat ofta får vara både terapeut och jurist i en och samma person.

Klargörande av de etiska ramarna

Eva Bäckström, brottsmålsadvokat, ser ett behov av tydligare etisk vägledning kring de svåra situationer som hon kan hamna i som försvarare och där mindre erfarna advokater riskerar att navigera fel. Det kan till exempel handla om hur man som försvarare ska agera när klienten belagts med restriktioner och när yppandeförbud råder.

– Advokatsamfundet skulle kunna sammanställa alla disciplinavgöranden på det området och skicka ut till alla advokater för att lyfta frågan. Genom att skapa en diskussion om hur man ska hantera olika svåra frågeställningar kan samfundet förebygga misstag, säger Eva Bäckström.

Regeländringar kring ägande och ledning av byrån

Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed har en central roll i advokatens särställning i samhället. Här finns dock ett behov av vissa regeländringar, menar affärsadvokaterna.

– Jag är en varm förespråkare av de etiska reglerna som skyddar klienter och klientlojalitet. Men reglerna som har att göra med vår affärsverksamhet, dem tycker jag att man kan se över, säger Per Magnusson, och syftar då främst på reglerna om ägande och ledning av advokatbyråerna.

Jim Runsten anser att regelverket kring ägande kan vara en bromskloss för verksamheten, inte minst genom att det omöjliggör externa investeringar som kan behövas för den kostsamma digitaliseringen.

Även Jan Dernestam ser behov av en regelöversyn just med anledning av den allt viktigare digitaliseringen.

– Vi behöver få till regelverk som gör att vi kan jobba mycket närmare de här tech-bolagen som hjälper oss att digitalisera branschen. I dag är det svårt att ha dem innanför vårt skalskydd rent fysiskt, vilket skulle behövas för att kunna ha ett effektivt samarbete. Man får inte ha kontorsgemenskap med annat än advokatfirmor, säger han.

Regeländringar kring konfliktreglerna

För att svenska advokatbyråer ska kunna konkurrera med de anglosaxiska krävs en anpassning av konfliktreglerna, anser Jan Dernestam. Han efterlyser främst att så kallat informed consent ska tillåtas även i Sverige. Möjligheten ska enbart gälla för sofistikerade tjänsteköpare, i praktiken stora företag.

– Det finns väldigt många rättsstater i världen där varumärket advokat är skyhögt, där man tillåter informed consent. Vi pratar inte om att man ska urholka yrkets kärnvärden. Men även kärnvärden måste anpassas efter den miljö och den tidsålder man befinner sig i. Detta handlar inte om att vi som stora byråer ska ta uppdrag från våra mindre svenska kollegor, utan som det är i dag tappar svenska advokatbyråer många av de största uppdragen till engelska advokatbyråer just på grund av att de använder sig av informed consent även när de agerar på den svenska marknaden. För att kunna konkurrera med dem så måste vi i vart fall ha samma regelverk, säger Jan Dernestam.

Hjälpa till att sälja svensk lag och svensk tvistlösning utomlands

(Jan Dernestam)

Hjälpa till med digitaliseringen av branschen …

… och se till att det inte finns några gamla, obsoleta regler som förhindrar oss att samarbeta med techbolagen för att digitalisera hela branschen (Jan Dernestam).

Så tycker avdelningarna: Hur kan Advokatsamfundet och avdelningarna bistå advokaterna i det nya decenniet?

Norra

Marknadsföra, föra ut, vad en advokat gör, varför advokater behövs i en rättsstat. Att på nytt föra ut våra kärnvärden till rättskipande myndigheter och allmänhet. Att föra ut att en advokat är mer än vilken jurist som helst och att våra kärnvärden är till för den enskilda berörda klientens bästa och rättsstatens nytta. Härigenom kan advokaten få en konkurrensfördel framför övriga juristkonsulter och det skapas en bättre bas för rekrytering och lönsamhet. Advokatsamfundet kan även driva frågan om ersättningen för arbete som utförs och där det allmänna svarar för ersättningen. Advokatsamfundet ska även verka för att advokatbyråerna har en god arbetsmiljö, är jämställda och fria från alla former av trakasserier.  Det gäller för Advokatsamfundet och varje enskild advokat att varje dag arbeta på att höja anseendet för advokatyrket.

Mellersta

Samfundets roll och avdelningarnas för att bistå advokaterna: ytterligare stärka advokaten som ”varumärke”, det vill säga lyfta fram dennes särställning, på så vis också göra advokaten mer konkurrenskraftig. Stärka samfundet och alla enskilda advokater för att stå pall och spjärna emot försämringar ur rättsstatligt perspektiv, så att man kan, vågar och naturligt reagerar mot sådana rörelser.

Stockholm

• Följa utvecklingen internationellt när det gäller digitalisering och kanske driva något eget projekt.
• Vara en tydlig röst i hållbarhets- och jämställdhetsfrågor och underlätta för advokatbyråer att gå i rätt riktning, bland annat genom att hålla igång debatten.
• Hjälpa till med att marknadsföra advokatrollen, både mot allmänheten och mot studenter.

Östra

• Det är viktigt att jobba för att vidmakthålla advokatens roll och status som den man vänder sig till vid juridiska spörsmål. Där är det viktigt att samfundet är starka utåt och stöttar ­advokaterna, samt verkar för att upprätthålla kårens an­seende.
• Att Advokatsamfundet har ”örat mot rälsen” och ser till att anlita expertis för att göra en fördjupad omvärldsanalys.
• Bättre stöttning avseende internationella krav på advokater (exempelvis GDPR, penningtvätt med mera).
• Finnas tillgängliga – hjälpa till att sprida information och kunskap om varför man just ska vända sig till en advokat.

Västra

Advokatsamfundet behöver bli mer relevant i samtiden för att kunna attrahera och engagera yngre medlemmar. Det gäller alltifrån aktivitetsutbudet till hur man kommunicerar. Samfundet behöver stötta alla advokater och arbeta mer för att överbrygga den klyfta som uppstått mellan human- och affärsjuridik. Skråandan behöver stärkas överlag och framför allt mellan de olika disciplinerna.

Samfundet behöver även underlätta för oss att bevara vår särställning i förhållande till juridiska rådgivare som är icke-advokater. Detta kan ske genom rejäla marknadsföringskampanjer på bred front, som verkligen hamrar hem budskapet att en advokat är något annat än en jurist.

Södra

• Advokatsamfundet ska vara en aktiv ambassadör för vad varumärket advokat innebär genom att figurera aktivt i samhällsdebatten, ta fram bättre marknadsföringsmaterial som är enhetligt för alla avdelningar samt stötta nya och etablerade advokatbyråer med frågor av central karaktär för att bedriva advokatverksamhet. Allmänheten får på så sätt en bättre förståelse för vilka fördelarna med att anlita en advokat är. Likaså viktigt att Advokatsamfundet följer med i tiden vad avser utvecklingen kring hållbarhet och digitalisering samt nya tidsenliga kommunikationssätt med advokatbyråer samt allmänheten.
• Finns önskemål om att ­Advokatsamfundet ska vara mer aktivt i domstolarnas hantering av listor för att till exempel få fram en enhetlig tillämpning av alla domstolar.
• Önskemål finns även om att Advokatsamfundet verkar ­kraftigare för att rättshjälpstaxan ska justeras.
• Advokatsamfundet skulle kunna bli bättre på att till­handahålla praktiska anvisningar om hur våra etiska regler ska tillämpas.

Utland

• Tydligt kommunicera vad som särskiljer advokater från andra jurister och andra utländska advokater.
• Agera ”bollplank” och råd­givare till advokaterna.
• Erbjuda grundläggande utbildning kring digitaliseringen.
• Ta fram och distribuera ­jäm­förelser mellan de olika ­nationella samfunden.
• Involvera Utlandsavdel­ningens medlemmar i sitt ­internationella arbete.

Ulrika Öster, Tom Knutson och Magnus Andersson