Rättssäkerheten kan hotas av problem på Rättsmedicinalverket

Rättsmedicinalverket, i synnerhet dess enhet i Uppsala, har under det gångna året drabbats av en rad avhopp och mycket kritik från anställda och tidigare anställda. Under våren har tre specialistläkare inom rättsmedicin och en ST-läkare valt att sluta i Uppsala, och från den första juli är endast en specialist i tjänst. Tidigare var de åtta. I dagsläget klarar Uppsalaenheten, som ansvarar för totalt fyra län i Mellansverige, inte ens att upprätthålla sin egen jourverksamhet.

Överläkaren och före detta avdelningschefen Tommie Olofsson är en av dem som sagt upp sig. Bakom Olofssons beslut att lämna verket ligger bland annat uppdraget att genomföra medicinska åldersbedömningar enligt en metod som, enligt Olofsson och en hel rad forskare, inte är vetenskapligt validerad. Men också mycket annat.

– Jag tror att åldersbedömningarna blev droppen för mig och många andra. När jag analyserar det som hänt märker jag också att dessa speglar ett större problem i Rättsmedicinalverkets kultur, säger Tommie Olofsson.

Han beskriver att det förutom befintliga kvalitetsbrister inom rättsmedicin sker en gradvis nedmontering av kvaliteten på arbetet, vilket fått framför allt rättsläkarna i Uppsala, men även professorerna, att reagera kraftigt. Bland annat har uppdraget att genomföra kroppsundersökningar av målsägande och misstänkta delvis flyttats från rättsläkarna till externt rekryterade FD-läkare som fått en två dagars snabbkurs i skadedokumentation. Rättsläkarna bedömer sedan deras skadedokumentation och utfärdar ett yttrande utifrån dessa.

– Man har infört ett mellansteg, och därmed minskar bevisvärdet av rättsintygen, konstaterar Tommie Olofsson. 

Tommie Olofsson beskriver att Rättsmedicinalverket blivit toppstyrt, arrogant och icke-transparent, vilket har gjort det svårt att komma fram med kritiken internt. Olofsson själv fick bland annat en reprimand från ledningen efter ett möte omkring metoderna för medicinska åldersbedömningar, sedan en av hans medarbetare ställt kritiska frågor.

Missnöjet har lämnat tydliga spår i den senaste av Rättsmedicinalverkets medarbetarenkäter. I undersökningen uttryckte hela 88 procent av medarbetarna i Uppsala att de har bristande förtroende för hur verket styrs. Samtliga rättsläkare i Uppsala har också vägrat att utföra medicinska åldersbedömningar, eftersom dessa saknar tillräckligt vetenskapligt stöd.  Därtill saknar rättsläkare kompetens för uppgiften, enligt Tommie Olofsson.

Även om problemen är mest uttalade i Uppsala lider också enheterna i Lund, Linköping och Göteborg av brist på rättsläkare. I Göteborg har man, enligt Tommie Olofsson, försökt komma till rätta med läkarbristen genom att anställa läkare utan utbildning i rättsmedicin som skriver yttranden. Även enheten i Stockholm avser att göra det.

Tommie Olofsson ser en stor fara i att turbulensen på Rättsmedicinalverket och bristerna i verkets ledning, i kombination med kvalitetsproblemen, ska innebära en försämrad rättssäkerhet för alla de som – både målsägande och tilltalade – är beroende av verkets tjänster.

– Det finns en kultur av självtillräcklighet och felfrihet inom rättsmedicinen som kan leda fel, säger Olofsson, som också pekar på att det i dag helt saknas extern tillsyn över verkets verksamhet, vilket skulle behövas.

– I praktiken står ju rättsläkaren oemotsagd i rättsprocessen, eftersom försvaret oftast saknar möjlighet att kalla in egna experter, säger Tommie Olofsson, numera frilansande rättsmedicinsk expert.

Johan Göransson, kommunikatör på Rättsmedicinalverkets huvudkontor, konstaterar i ett skriftligt svar att det alltid är en förlust när duktiga medarbetare väljer att lämna myndigheten. Han skriver vidare att ”alla som arbetar i myndigheter under regeringen behöver dock kunna förhålla sig till de regelverk som kännetecknar statlig verksamhet. Ibland uppstår det friktion mellan vad man som företrädare för en profession kan ha för åsikter och de krav regeringen har på verksamheten”.

Göransson hävdar också att Rättsmedicinalverket upprätthåller alla de uppdrag som verket har att sköta. Bemanningssituationen hanteras genom att läkare tillfälligt tjänstgör vid andra enheter än de där de normalt arbetar. Ett arbete pågår också för att förbättra bemanningen.

”Myndigheten har beredskap dygnet runt, året runt och finns tillgänglig för polisen. Nyrekrytering av läkare är en av åtgärderna som på sikt kommer ha effekt på bemanningsläget – de som rekryteras är precis som tidigare legitimerade läkare som utför arbete under handledning. Samtliga ärenden granskas av specialistläkare – något annat förekommer inte” skriver Johan Göransson.

Rättsmedicinalverket

Rättsmedicinalverket har cirka 500 anställda på sex orter. Verket leds av en generaldirektör. Ett insynsråd finns knutet till verket. I övrigt finns ingen utomstående tillsyn. Verksamheten omfattar rättsgenetik, rättskemi, rättsmedicin och rättspsykiatri.

Rättsmedicinalverket utför, på uppdrag av reger­ingen, medicinska åldersbedömningar i asyl­ärenden. Metoden, en kombination av magnetkameraunder­sökning av knäleden och röntgenundersökning av ­visdomständerna, har fått mycket kritik, bland annat från de forskare i Tyskland som ursprungligen tagit fram metoden, men också från statistiker som underkänner de sannolikhetsberäkningar som bedömningen bygger på.