Skatteprocessen får hård kritik efter undersökning

Advokaternas förtroende för skatteprocessen i de svenska förvaltningsdomstolarna är mycket lågt. Det visar en undersökning genomförd på uppdrag av stiftelsen Rättvis skatteprocess. 62 procent av advokaterna som arbetar med just skattemål anser att processen fungerar dåligt eller mycket dåligt. Motsvarande siffra för övriga typer av mål är 9 procent.

Ett par delfrågor visar särskilt stora skillnader i omdömen mellan skatteprocesser och mål i allmän domstol. 61 procent av advokaterna som främst arbetar med skattemål anser att domstolen inte är opartisk (instämmer inte och instämmer inte alls i påståendet Domstolen är opartisk). I övriga mål är motsvarande siffra 7 procent.

Flera advokater har tagit tillfället i akt och även lämnat egna kommentarer om bristen på balans i processer mot Skatteverket. En advokat skriver att ”Skatteverket börjar på plus och den skattskyldige på minus. Det är inte rimligt eller försvarligt av självförklarande skäl”. En annan fastslår att ”Skatteverkets partsuppgifter tilldöms för stort bevisvärde”.

Skatteadvokaterna är också kritiska mot domstolarnas bevisvärdering. Hela 84 procent instämmer inte eller instämmer inte alls i påståendet Bevisvärderingen får ett rimligt utfall. I övriga ärenden är det bara 15 procent som svarar på samma sätt.

Bakom den uppmärksammade undersökningen står stiftelsen Rättvis skatteprocess, en insamlingsstiftelse som bistår enskilda och företag i processer mot Skatteverket.

– Jag hade bilden av att det var dåligt och har träffat många som är kritiska, men de här resultaten var allvarligare än förväntat, säger Carl Göransson, vd för Rättvis skatteprocess.

Carl Göransson delar advokaternas känsla av att det ofta är svårt att förstå hur domstolarna resonerar i domarna.

– Jag tycker att domstolarna i väl många fall favoriserar Skatteverket på ett sätt som jag har svårt att förstå. Jag upplever att det är svårt att få rätt mot Skatteverket, även när den skattskyldige har ett väl underbyggt fall. Det för oss också in på hur besluten motiveras. Det är ofta man får beslut som man inte riktigt förstår. Det tycker jag är djupt problematiskt, säger Carl Göransson, som betonar att det av rättssäkerhetsskäl naturligtvis är särskilt viktigt att den skattskyldige förstår utgången i målet.

Även Sven-Åke Bergkvist, advokat med lång erfarenhet av skatterätt och skatteprocesser och ordförande i stiftelsen Rättvis skatteprocess, ser resultatet av undersökningen som allvarligt. Han känner igen beskrivningen av domstolen som partisk i skattemål.

– Jag har känt att domstolarna inte lyssnar på den skattskyldige och tar parti för Skatteverket, säger han, och tillägger att han ändå inte trodde att det var så illa som undersökningen antyder.

Sammanlagt har omkring sex procent av advokaterna svarat på enkäten. Andelen svar bland de advokater som arbetar med just skatteprocesser är dock betydligt större. Det är svårt att ge en exakt siffra över hur många dessa är, men Sven-Åke uppskattar antalet till omkring 150. Svarsfrekvensen bland dessa blir då drygt 56 procent, vilket är högt för en webbenkät.

Carl Göransson betonar att underlaget även totalt sett är tillräckligt för att ge ett statistiskt signifikant resultat.

Thomas Rolén, president i Kammarrätten i Stockholm, tar undersökningens resultat på största allvar, men anser samtidigt att det krävs betydligt mer underlag för att kunna komma till rätta med de brister som eventuellt finns.

– Om det finns kritik mot hur vi hanterar skattemål, så är det viktigt att det kommer fram och att vi börjar jobba med de här frågorna. Men då räcker det inte med statistik som här, där man inte riktigt vet vad som menas. Vi upplevs som partiska, till exempel. Vad menas? Att vi tar Skatteverkets parti, frågar Thomas Rolén, och fortsätter:

– Kritiken måste kläs mer i ord så att man förstår vad den går ut på för att jag ska kunna börja vidta åtgärder.

Carl Göransson på stiftelsen Rättvis skatteprocess vill inte anklaga enskilda domare.

– Alla domare har integritet och gör sitt bästa. Detta handlar om ett systemfel tror jag. Ett problem är att domarna är en homogen grupp människor, där många kommer från statsförvaltningen. Jag vet ju för egen del också att man fostras i de miljöer man rör sig i. Så är det sannolikt också i domarkåren, säger han.

Och Sven-Åke Bergkvist är delvis inne på samma linje.

– Jag pratade med en person med lång erfarenhet av statsförvaltning som kallade det för att domstolarna har blivit ”statspolitiska”, och värnar statens intresse. Det tycker jag är ett bra uttryck. Det kan handla om att domarna ofta har bakgrund i staten. De litar på Skatteverket och ifrågasätter det inte ordentligt, menar han.

Undersökningen visar tydligt att många advokater upplever stora problem i skatteprocessen. Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är inte överraskad av resultaten.

– Skatteprocessen inrymmer en rad brister i olika hänseenden som vi under lång tid  påtalat. Det handlar om allt ifrån en snårig och svår­tillämpad skattelagstiftning, Skatteverkets makt och dubbla roller till rättstillämpningen. Till detta kommer att den vanliga skattskyldige i realiteten saknar access to justice på grund av rättegångskostnadernas fördelning. Endast de ekonomiskt starkt bemedlade har råd att processa, säger hon, och tillägger att en annan bidragande orsak till den bristande tilltron är nämndemännens medverkan i skatteprocessen.

Advokat Sven-Åke Bergkvist ser flera vägar att gå vidare.

– Jag tror att det behövs förändringar uppifrån. Högsta förvaltningsdomstolen måste börja sätta ner foten i mål och uttala sig ordentligt om bevisvärdering och liknande, säger han, och tillägger att han egentligen skulle vilja slå samman Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen för att få en enhetlig rättstillämpning. 

Samtidigt behövs också ­samtal och diskussion. Här har Bergkvist ett tips till Thomas Rolén.

– Om jag vore chef för kammarrätten eller Högsta förvaltningsdomstolen så skulle jag be om hjälp från de missnöjda advokaterna nu. Kan de konkretisera sig och skicka exempel på uselt beteende från domstolar till exempel, säger han, och menar att detta skulle ge en bra grund att arbeta vidare med.

Även Carl Göransson tror på samtal och diskussioner.

– Vägen framåt nu är dialog med politiker och domstolar och fortsatt debatt. Det här är en diskussion som måste pågå en längre tid. Vi hoppas att undersökningen ska ge fart åt den diskussionen, säger han.

Advokatsamfundet har redan tagit initiativ till en fortsatt dialog vid ett seminarium den 11 juni där såväl Bergkvist som Thomas Rolén medverkade. Och precis som de två andra tror Thomas Rolén att just ­samtal är den rätta vägen framåt nu.

– Vi måste fortsätta att titta på och diskutera detta, både med andra och i vår ledning här på kammarrätten, säger han.

Om undersökningen

Undersökningen är genomförd av Demoskop på uppdrag av Stiftelsen Rättvis skatteprocess. Webbenkäten sändes ut till samtliga aktiva ledamöter av Sveriges advokatsamfund, totalt omkring 5 400 personer, under perioden 16–30 april 2018. 335 advokater har svarat. Av dessa uppger 85 att de huvudsakligen arbetar med skatterätt. Hela undersökningen finns att läsa på stiftelsen Rättvis skatteprocess webbplats www.rattvisskatteprocess.se/