Om det är fråga om en intervju behöver presskort visas upp först, sedan blir man hämtad av en tjänsteman för vidare lotsning genom byggnaden. På ett liknande sätt är det att besöka Rosenbad, läs mer i artikeln Justitieministern som inte räds att säga sin mening. Utanför ambassader och många myndigheter finns numer oftast olika former av hinder, som upp- och nersänkbara stålpelare, för att hindra terroristattacker. De konkreta vardagsexemplen på hur relationen mellan allmänhet och myndigheter har förändrats är tydliga.

Den tidigare svenska, närmast godtrogna, tilltron till omvärlden är borta. I stället är det tydligt att med de olika säker­hetsskydden signaleras vaksamhet, kanske till och med misstänksamhet. Det råder ett mer uppskruvat läge. Att det blivit så beror inte på en överdriven paranoia, tvärtom. Rader av incidenter och våldsamheter har gjort dem som utsatts mer vaksamma mot allmänheten. Samtidigt visar NTU:s senaste undersökning att även allmänhetens förtroende för rättsväsendet försämrats.

Frågan är vad nästa steg är i den delikata balansen mellan medborgare och stat. Det ömsesidiga förtroendet är avgörande för demokratins stabilitet och utveckling. Frågan om vi om tio–femton år fram i tiden kommer att se ytterligare tekniska instrument för att skydda folkvalda och myndighetspersonal. Eller kommer dagens trend att vända mot ökad tilltro? Kommer de nya tunga betonglejonen, som installeras på Drottninggatan efter Rakhmat Akilovs terroristattentat, att ha ersatts av sina tidigare mindre varianter eller ha tagits bort helt? Osvuret är bäst.

Tom Knutson
Chefredaktör