Eva Andén – en driftig pionjär som ville förändra

Eva Andén föddes 1886 och växte upp i en medelklassfamilj i Uppsala. Hon visade sig tidigt vara studiebegåvad, och när hennes bror började vid Uppsala universitet fick även Eva göra det. Det hörde till ovanligheterna att flickor läste vid universitetet vid denna tid, men Eva Andén fick stöd av föräldrarna och särskilt fadern.

− Sedan tror jag att hon tjatade en hel del själv också, om jag känner henne rätt. Eva Andén var en rätt bestämd och driftig kvinna.

Det säger Elsa Trolle Önnerfors, docent i rättshistoria vid Lunds universitet. Hon arbetar med en bok om de första kvinnliga juristerna, och har bland annat gått igenom Eva Andéns arkiv för att få veta mer om henne. 

Eva Andén läste till en början i historia, litteraturhistoria och nationalekonomi. Men höstterminen 1907 började hon studera juridik. Valet styrdes, enligt Elsa Trolle Önnerfors, till stor del av en önskan att påverka samhället.

− Redan på gymnasiet var hon engagerad i rösträttsfrågan, men också i att skapa en bättre värld framför allt för kvinnor och barn. Det är något som hon hade med sig hela livet ut, berättar Elsa Trolle Önnerfors.

Det fanns en kvinnlig förebild vid juridiska fakulteten under Eva Andéns studietid: docenten i civilrätt Elsa Eschelsson. Eschelsson kunde forska och undervisa, men var som kvinna utestängd från professurer. Tillsammans med de övriga medlemmarna i Kvinnliga Studentföreningen arbetade Eva Andén för att Eschelsson skulle få professuren i civilrätt. Det fick hon dock aldrig. I mars 1911 avled Elsa Eschelsson, enligt vissa källor av en överdos av sömnmedel.

1912 tog Eva Andén sin juris kandidatexamen. Hon började yrkeslivet som kringresande kursledare i lagkunskap, kurser som Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt erbjöd till kvinnor. Men 1913 var det dags att sitta ting. Frågan var bara hur. Statliga tjänster var ju fortfarande inte öppna för kvinnor.

Häradshövdingen Ernst Ahlinder i Falun löste hennes problem. Trots att det egentligen inte fanns någon rättslig grund för att anställa henne fick Eva Andén tjänstgöra under två år vid häradsrätten och utföra de vanliga notarieuppgifterna.

− Problemet var att hon inte fick lov att skriva under några papper. Men det ordnade de genom att häradshövdingen skrev sin namnteckning på ett antal blanka ark, och sedan fyllde hon i vad hon ville där, förklarar Elsa Trolle Önnerfors.

Att satsa på advokatbanan efter tiden hos häradshövdingen var ett logiskt val. Dels förstås för att de statliga juristyrkena fortfarande var stängda för kvinnor, men dels också för att Eva Andén själv ville arbeta ”på golvet” inom juridiken, menar Elsa Trolle Önnerfors.

Eva Andén tog därför kontakt med Advokatsamfundets dåvarande sekreterare, John Tjerneld, som anställde henne på den byrå han själv drev i Stockholm tillsammans med kollegan Ivar Morssing. Efter att Andén intygat att hon var fröken och inte fru, och därmed myndig, fick hon möjlighet att arbeta som rättegångsbiträde i Stockholms rådhusrätt.

1915 tog Eva Andén över Kvinnliga Juridiska Byrån på Wallingatan i Stockholm. Byrån hade startats av en Anna Pettersson, som själv saknade teoretisk juridisk utbildning, men hade lång praktisk erfarenhet av att arbeta med rättsfrågor. När Eva Andén år 1918 antogs som ledamot av Advokatsamfundet ändrade hon namnet på byrån till Eva Andéns Advokatbyrå. Här fick hon under en period också Sveriges andra kvinnliga advokat Mathilda Staël von Holstein som kompanjon.

Familjerätten var Eva Andéns huvudområde. Och hon nöjde sig inte med att biträda klienter, utan drev också på för att reformera familjerättslagstiftningen, bland annat i Advokatsamfundets remissgrupp. Redan 1917 blev Andén inbjuden till riksdagens andra kammare för att ge sina synpunkter på förslaget till ny lag om utomäktenskapligt födda barns familjerättsliga villkor. Opinionsbildningen fortsatte hon sedan med hela sitt yrkesliv.

− Hon var väldigt mycket ute och höll kurser och anföranden, och skrev tidningsartiklar, inte minst om rättsområden som hon tyckte var omoderna eller inte stod upp för människor som behövde få sina rättigheter skyddade, berättar Elsa Trolle Önnerfors.

Genom engagemanget för kvinnors och barns rättigheter blev Eva Andén bekant och god vän med en rad av det tidiga 1900-talets kvinnokämpar, som Sveriges första kvinnliga läkare Karolina Widerström och Elin Wägner. Hon företrädde flera kända kvinnor, bland andra Selma Lagerlöf, och när den unga Astrid Lindgren, då med efternamnet Ericsson, blev gravid med en man som formellt fortfarande var gift hjälpte Andén henne, så att hon kunde föda barnet i Köpenhamn där kvinnor fick vara anonyma.

Elsa Trolle Önnerfors vill också lyfta fram Eva Andéns betydelse för de kvinnliga jurister som följde i hennes spår.

− Hon blev en mentor för alla de andra kvinnliga jurister som kom efter henne. De var ju inte så många till en början, men en stor del av dem fick sin första tjänst efter examen hos Eva, påpekar Elsa Trolle Önnerfors.

Eva Andén gifte sig aldrig. Åtminstone under den första delen av hennes karriär var det en förutsättning för att kunna verka som advokat, påpekar Elsa Trolle Önnerfors.

− När hon började var gifta kvinnor fortfarande omyndiga. Om hon hade gift sig hade hon blivit omyndig, och därmed inte fått lov att arbeta som ombud i rätten. Av den anledningen var det en yrkesmässig överlevnadsstrategi, säger hon.

I stället delade Eva Andén under stora delar av sitt liv hem och hushåll med sin medarbetare Lisa Ekedahl. Exakt vilken relation de två hade framkommer inte av Eva Andéns kvarlämnade papper, men Elsa Trolle Önnerfors varnar för att automatiskt förutsätta ett kärleksförhållande mellan de två. Att yrkeskvinnor delade hushåll var ganska vanligt vid denna tid.

− I vissa fall var det säkert en homosexuell relation, i andra fall inte. Man ska inte glömma att det fanns en stark väninnekultur under denna tid, alltså nära kvinnliga vänner som levde ihop som en familj utan att dela säng, förklarar Elsa Trolle Önnerfors.

Eva Andén är en av de kvinnliga pionjärer inom rättsväsendet som Elsa Trolle Önnerfors lyfter fram i sin rättshistoriska undervisning.

− Jag vill att mina studenter ska veta vem som var den första kvinnliga advokaten och den första kvinnliga domaren. Det hör till allmänbildningen, säger hon, och berättar att dagens juriststudenter av båda könen brukar förskräckas när de inser hur mycket samhället har förändrats under de gångna hundra åren.

Elsa Trolle Önnerfors tycker också att vi kan lära något av de kvinnliga pionjärerna.

− Att inte vara rädda att slå oss in på en yrkesbana som till en början verkar omöjlig. Att vara först är alltid svårt, men någon måste våga börja, säger hon.

Eva Andén var verksam som advokat fram till sin död år 1970.

Källa: Eva Johanna Andén, www.skbl.se/sv/artikel/EvaAnden, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Elsa Trolle Önnerfors), hämtad 19/3 2018.