Justitieministern som inte räds att säga sin mening

Mycket har förändrats i Rosenbad sedan Advokatens redaktörer besökte Thomas Bodström, den dåvarande justitieministern 2001. Då var det bara att gå in i receptionen och anmäla sig. När vi närmar oss den ståtliga byggnaden en snöig förmiddag i februari får vi inte ens komma nära fastigheten innan två beväpnade skyddsvakter kommer fram mot oss och frågar om vårt ärende. Därefter får vi veta att våra väskor måste röntgas, och vi får vänta utanför den så kallade kopparporten. Så småningom öppnas den tunga porten och efter att vi på flygplatsvis fått gå igenom metalldetektor och våra väskor röntgats eskorteras vi av Morgan Johanssons pressekreterare, Sofie Rudh, igenom många låsta dörrar, som hon öppnar med sitt passerkort, upp till sjätte våningen. Vi informeras om att vi inte får fotografera på Johanssons kontor av säkerhetsskäl. När vi till slut anländer är vi fem minuter sena till den trettio minuter långa intervjutiden.

Väl inne i det luftiga arbetsrummet där stora fönster släpper in ett milt ljus möter Morgan Johansson oss direkt. På väggen bakom arbetsbordet hänger en stor tv-skärm som sänder direktnyheter från CNN. Där visas bilder från en skolskjutning som just inträffat i Florida, USA. Morgan Johansson ser på skärmen och talar upprört med oss samtidigt. Indignerat säger han att det är upprörande att dessa händelser bara fortsätter utan att landets politiker ingriper på allvar. Han är påtagligt upprörd.

Morgan Johanssons år i regeringen har varit mycket turbulenta. Efter att Socialdemokraterna segrat i riksdagsvalet 2014 ledde den parlamentariska situationen till en regeringskris och decemberöverenskommelsen samma år. Åren 2015–2016 inträffade den stora migrationskrisen. 2017 slutade uppståndelsen runt it-upphandlingen på Transportstyrelsen med att den dåvarande inrikesministern Anders Ygeman fick avgå och att Morgan Johansson utsågs till justitie- och inrikesminister. Under 2017 inträffade dessutom det blodiga terroristdådet på Drottninggatan.

– Det har hänt mycket och det har varit mycket ­dramatik. Den svåraste frågan att hantera under de här åren var migrationskrisen under 2015. Vi hamnade i ett läge då det kom 114 000 människor under fyra månader. Som mest hade vi i november 10 000 på en vecka. Vi fick hantera den svåra situationen med id-kontroller, gränskontroller och ny lagstiftning, berättar Morgan Johansson och tillägger att det var svårt ­politiskt men att de borgerliga inte heller gav uppbackning.

– De orkade inte stå upp för id-kontrollerna trots att de flesta ändå insåg att det var helt nödvändigt, men vi fick igenom det i riksdagen ändå. Vi fick gå emot Lagrådet. Det är sådana konflikter man får ta ibland eftersom alternativet för oss hade varit en situation där vårt asylsystem helt hade kollapsat under 2016. Vi pratar om 200 000–300 000 asylsökande i Tyskland som inte var registrerade där som skulle kunna röra sig norrut, säger han och fortsätter:

– I början av januari 2016 låg jag sömnlös ett antal nätter. Frågan var: Kommer man att klara av ID-kontrollerna eller kommer det att bli kaos på Kastrup? Det visade sig att det faktiskt fungerade.

Morgan Johansson är påfallande välskräddad i olika nyanser av blått. En förtroendeingivande mörkt blå kostym. Kavajen låter han under intervjun hänga kvar på en stol. En ljust blå skjorta matchas av en blå slips. Han bär en guldring på höger hand och på vänster ringfinger bär han en silverring med blå infattning, som han återkommande tar av och snurrar mellan tumme och pekfinger under intervjun.

Morgan Johanssons pressekreterare är med under intervjun. Trots den begränsade tiden tar Morgan tid på sig för att förklara sina resonemang och han verkar inte bekymrad över den begränsade tid som tilldelats för intervjun. Samtidigt som Johansson är engagerad ger han ett avspänt intryck. Han tycks trivas i sin roll.

Ännu svårare än att införa id-kontrollerna var att veta när de borde tas bort.

– Vi vet att de påverkade integrationen i Skåne och Danmark och vi ville inte ha dem för länge. Men skulle vi ta bort dem för tidigt skulle vi kanske hamna i en motsvarande situation igen. Det var hela tiden den bedömningen vi försökte göra. Efter ett år och fyra månader kunde vi ta bort dem i våras 2017, säger han och berättar att det enligt honom blev vid rätt tid som de togs bort. I värsta fall hade de fått återinföras.

Till de ljusaste ögonblicken under regeringsåren hittills var, enligt Morgan Johansson, i höstas när han kunde presentera de stora resursökningarna till polisen. Från och med i år höjs anslaget med 2 miljarder kronor, nästa år 2,3 miljarder och 2,8 miljarder 2020.

– Det är den största resursökningen som någon regering oavsett partifärg har gjort på polisen på 20 år. Det är pengar som kommer väl till användning, kommenterar han nöjt.

Uppdragets storlek

Morgan Johanssons samlade ansvar inom regeringen är betydande. I samband med att han efterträdde Anders Ygeman så förändrades hans ”portfölj” på två sätt. När han släppte migrationsfrågorna och civilrätten till ­Helene Fritzon försvann en stor del av hans arbets­börda. I stället fick Johansson ansvar för hela rättsväsendet och hela rättskedjan, inklusive straffrätten och grundlagsfrågorna. På sätt och vis är det som han ser det en mer sammanhållen portfölj än vad han hade tidigare.

Men hur hinner Morgan Johansson trots allt med?

– Det korta svaret är att jag delegerar och att jag har haft tillgång till tre väldigt bra statssekreterare (läs mer längre ner). Och jag litar på tjänstemännen vi har, att de i allmänhet gör rätt bedömningar. Som minister ska man peka ut inriktningar och prioriteringar. När det kommer till hur något ska lösas då litar jag mycket till tjänstemännen, säger Johansson.

Till skillnad från de flesta svenska justitieministrar hittills saknar Morgan Johansson juristbakgrund. Som han ser det finns det både för- och nackdelar med det. Johansson är statsvetare i botten och en fördel med det kan, enligt honom, vara att han ser rättsväsendet som en del av det övriga samhället, som en helhet.

– Det andra är att i och med att jag saknar juristbakgrund står jag utanför en del av de andra kopplingar som juristvärlden alltid består av. Sverige är ett litet land. Juristvärlden är i så måtto ganska liten. Det är ofta samma familjer som återkommer och samma sammansättningar. Dessutom är man utbildad vid samma universitet. Jag har inte några sådana kopplingar alls. Det kan vara både en för- och nackdel, säger han och tillägger:

– Sedan, vilket jag ser främst som en fördel, ska man komma ihåg att jag har arbetat med de här frågorna i tjugo år med olika aspekter. Jag läste statsvetenskap, nationalekonomi och ekonomisk historia i Lund. Därefter så arbetade jag som journalist på Arbetet i Malmö. Så jag har arbetat med meddelarskydd och offentlighetsprincip från den sidan också. Jag har arbetat på tidning så jag känner till den miljön. Det har haft stor betydelse när man ska ansvara för mediegrundlagar som har med det här att göra.

Rättspolitik

Den socialdemokratiska rättspolitiken har under Morgan Johanssons tid ändrat inriktning med ett tydligt fokus på brottsbekämpning och skärpta straff. Men Johansson tycker inte att fokusförskjutningen ska överdrivas, även om det i viss utsträckning kan vara så.

– Det sägs ibland att det här inte är socialdemokratins frågor och inte socialdemokratins planhalva. Men det tycker jag är fullständigt fel. Detta är våra frågor. Mer än vad man kanske har tyckt tidigare, säger Morgan Johansson som konstaterar att ser man till dem som lever i utsatta bostadsområden och som utsätts för brott, våld och hamnar i olika former av missbruk så är det till stor del arbetarklassens barn.

– Detta är våra väljare helt enkelt, säger Morgan Johansson med stor övertygelse i rösten samtidigt som han knackar i bordet för att understryka allvaret i det han säger, och han fortsätter:

– Just därför är det en viktig socialdemokratisk uppgift att se till att man kan leva i trygghet oavsett var man bor. Detta är våra frågor och vår planhalva. Det kommer vi se till att fortsätta hävda.

Pressekreteraren pekar på sin klocka och säger lågt att det snart är dags för nästa möte. Johansson fortsätter sin beskrivning av rättspolitiken med att betona helhetsperspektivet.

– Vi bekämpar brotten, brottens orsaker, och vi lägger stor vikt vid rehabilitering av de som har hamnat i olika påföljder. Det finns inte någon motsättning i det, säger Johansson. Han anser att ska utvecklingen vända måste man göra båda delar, bura in de mest brottsaktiva individerna och samtidigt satsa på det förebyggande arbetet, som sociala insatser för att bryta nyrekryteringen till de här gängen.

– Vi måste ha en stark socialtjänst som vi kan samarbeta med och som ingriper när ungdomar håller på att hamna snett. Jag hävdar att det här sättet att gå på frågorna, med förebyggande, brottsbekämpande och rehabiliterande åtgärder finns i den socialdemokratiska idétraditionen. Det har varit så i alla tider.

Men på 1970-talet var det inte lika tydligt?

– Nej, det är möjligt men verkligheten har också förändrats. Det vi har sett de senaste 20–25 åren är en framväxt av organiserad kriminalitet på ett sätt som vi inte har sett tidigare, säger Johansson som menar att om den negativa utvecklingen fortsätter blir den till slut systemhotande. Till den grova organiserade brottsligheten kommer sedan terrorismhotet.

– Verkligheten har förändrats men det grundläggande socialdemokratiska budskapet, att gå på både brotten och brottens orsak, har inte förändrats, sammanfattar han.

– När jag pratar om kriminalpolitiken nuförtiden då är det tre teman. Det ena är organiserad kriminalitet. Det andra är mäns våld mot kvinnor där sexualbrotten är en del. Och på senare tid har jag börjat tala om de internationella stöldligorna.

Polisen

En viktig del i brottsbekämpningen är polisens arbete. Polisens omorganisation har återkommande kritiserats. Johansson konstaterar att kombinationen av stora omvärldshändelser som migrationskrisen och terrorismhändelser, omorganiseringen samt den låga utbildningstakten har gjort att polisen har haft tre svåra år bakom sig.

Morgan Johansson noterar att det tycks vara på väg att vända nu. Förra året, för första gången sedan 2009, så ökar polisens leveranser till åklagarna, konstaterar han. Det börjar åter uppstå kapacitetsbrister i kriminalvården. Häktesbeläggningen ligger nu på upp mot 98 procent.

– Vi behöver nu bygga ut både anstalter och häkten. I år ökar vi antalet häktesplatser med 250. Det kanske är ett tecken på att man nu har kommit ur den här fasen med omorganiseringen.

Den förre rikspolischefen Dan Eliasson fick utstå hård kritik fram till sin avgång. Morgan Johansson tar honom i försvar och anser att Dan Eliasson är en av de mest erfarna myndighetscheferna i Sverige.

– Jag tycker att kritiken mot Eliasson har varit orättvis. Jag tycker också att den har tagit politiska övertoner, som jag faktiskt inte känner igen sedan tidigare. Jag har sagt om och om igen till borgerligheten att ge er gärna på mig för det tål jag. Jag är van vid det. Men ge er inte på mina myndighetschefer. Ägna er inte åt den här typen av person­angrepp. Det skadar statsförvaltningen, säger Johansson som konstaterar att när myndighetschefer angrips så försvåras deras uppdrag. Det blir svårare för dem att lösa sin uppgift.

– Jag skulle önska att vi kunde gå tillbaka till den ordning där politiker angriper politiker, men där vi inte angriper tjänstemän, säger Johansson som hoppas att den diskussionen nu är över.

Kvinnors situation

Återkommande rapporter visar på en ökad oro för brottslighetens utveckling, med bland annat gängskjutningar och sexualbrott mot kvinnor. Särskilt kvinnor i utsatta områden upplever stor otrygghet. När det gäller kvinnors situation så anser Morgan Johansson att Metoo-uppropen visar att det finns problem i alla samhällsklasser och områden.

– I grunden handlar det om att mäns våld mot kvinnor måste upphöra. Då är det männen som måste förändras. Vi måste ha en diskussion om hur vi beter oss i olika sammanhang. Där ska man starta.

Till det kommer lagstiftningsåtgärder. Den stora straffrättsliga reformen om sexualbrottslagstiftningen med bland annat samtyckesregleringen, som många remissinstanser och även Advokatsamfundet kritiserat kraftigt, kommer inom kort som en proposition. Samtyckeslagstiftningen innebär, enligt Johansson, ett förtydligande av vad normerna ska vara. Att vi tydliggör att sexuell aktivitet måste bygga på frivillighet som utgångspunkt.

– Det där måste vi pränta in igen och igen. Det ska varenda pojke i Sveriges land ha i ryggraden att det är det här man ska utgå ifrån. Lagstiftningen har en normerande uppgift.

Till det kommer polisens arbete där regeringen nogsamt följer arbetet om polisens prioriteringar om våld mot kvinnor och sexualbrott.

Tiggeri

En återkommande fråga i samhällsdebatten är den om tiggeri. Morgan Johanssons inställning i tiggerifrågan är att de former av exploatering som har setts i samband med tiggeri måste man komma till rätta med. De domar under senare tid som rör frågan är ganska skarpa, anser han. Men Johansson vill utveckla lagstiftningen. Inom kort kommer ett förslag om ett särskilt brott om människoexploatering, som innebär att den som tjänar pengar på en annans tiggeri, alltså som kopplerilagstiftningen ser ut i dag, ska kunna lagföras.

Ger du till tiggare?

– Nej, det gör jag inte. Jag ger inte till tiggare. Den typen av fattigdom måste bekämpas på ett annat sätt, säger han och tillägger att en fråga som hör samman med tiggeri är att människor bygger kåkstäder. Förra året gjorde regeringen en förändring när det gäller möjligheten att avhysa människor från privat mark.

– Det är en sak att människor ber om pengar och tigger, men vi kan inte acceptera att det växer upp den här typen av kåkstäder, säger han.

Johanssons bild är också att problemet med läger börjar minska. Antalet begäran om handräckning från polisen för att avhysa från privat mark minskade med nästan 25 procent från 2016 till 2017. Det kan tyda på att det är färre sådana här läger än tidigare, siar han.

– Det kan vara färre avhysningar nu än tidigare och det kan hänga samman med att de helt enkelt får mindre pengar nu än tidigare. Men vi ska inte dra några långtgående slutsatser av det.

Lagstiftningsarbetet

Johansson konstaterar att under den borgerliga regeringens senaste mandatperiod stannade mycket av lagstiftningsarbetet. Det kom knappt några propositioner alls, berättar han. När den socialdemokratiska regeringen tillträdde kände sig Morgan Johansson och hans partikamrater väl förberedda, säger han. Det fanns ett socialdemokratiskt kriminalpolitiskt program som man hade tagit fram 2013.

– Där hade vi tror jag över 100 åtgärdspunkter. Vi visste vad vi ville göra. Och vi har levererat så gott som allt.

Pressekreteraren tar försynt till orda:

– Ehh, vi har dragit över rätt mycket nu.

– Ja, jag vet det men det här tycker jag är kul, utbrister Johansson och skrattar och konstaterar att det har varit en intensiv period både på Justitiedepartementet och i riksdagen.

– Under den här perioden tror jag att vi nu i februari är uppe i 130 propositioner enbart från Justitiedepartementet.

Advokatsamfundet

Advokatsamfundet har i flera frågor kritiserat den förra regeringen och även den nuvarande.

Hur ser du på din relation till Advokatsamfundet?

– Den är utmärkt! Jag har stor respekt för Advokatsamfundet. Vi har inte alltid samma uppfattningar men det finns en respektfull relation, säger Johansson.

Senast riktade Advokatsamfundet allvarlig kritik, både för sättet som den nya timkostnadsnormen ut­reddes på och det faktiska slutresultatet, som bland annat enligt samfundet kommer att leda till att än färre advokater kommer att vilja åta sig den typen av uppdrag.

Varför lyssnade inte regeringen till den tyngsta remissinstansens kritik i denna för advokatkåren synnerligen viktiga fråga?

– Vi behövde ha ett system som skulle hålla över tid. Och nu styrs det framöver av ett index där man räknar kostnaderna i andra jämförbara sektorer. Sedan kan man diskutera hur det där indexet skulle beräknas. Men att vi skulle ha ett nytt system det tycker jag är självklart, säger Johansson och tycker att det är glädjande att andelen human­advokater verkar ha ökat.

– Ni hade ju en artikel i Advokaten här i första numret i år på det temat. Jag ser inte några signaler om att det än så länge är svårt att få advokater på den sidan. Det är inte en brist­situation. Men vi behövde ha ett system som håller över tid helt enkelt. Vi vet ju också att kostnaderna för det här har ökat. På tio år mellan 2006 och 2016 ökade kostnaderna med 92 procent på rättsliga biträden.

Fortfarande en liten del av budgeten dock.

– Ja, men anslaget ligger på runt 3 miljarder, så det är rätt stora pengar, svarar Johansson som anser att tack vare att en av hans närmaste med­arbetare Catharina Espmark har ­advokatbakgrund så har han förståelse för advokatperspektivet i olika frågor.

Valet

I det kommande valet ser Morgan Johansson två frågor som de viktigaste för Rättssverige, dels den organiserade kriminaliteten, dels våld mot kvinnor, där sexualbrotten är en del. Spekulationerna om valutgången är i dag många. Johanssons bästa realistiska scenario efter valet är en fortsatt socialdemokratisk regering gärna med miljöpartiet. Det värsta realistiska scenariot efter valet sett ur hans perspektiv?

– En alliansregering helt i händerna på Sverigedemokraterna. Då skulle vi få en mycket kraftig högervridning av politiken.

När det gäller det politiska samtalsklimatet i dag, som ofta beskrivs som hårt, anser Johansson att det är lätt att se historien i ett nostalgiskt skimmer. Han understryker att tongångarna var väldigt hårda även under ”Palmeåren” på 1970- och 1980-talen.

– Nu är det många som säger att det blir en hård valrörelse. Men det beror på hur vi politiker väljer att förhålla oss till varandra. Om vi bedriver valrörelsen på ett anständigt sätt då blir det en god ton där väljarna kan välja mellan de alternativ som finns på ett bra sätt. Ett stort ansvar faller på oss politiker.

När det gäller de sociala mediernas betydelse för debattklimatet anser Johansson att de innebär bland annat att de mer extrema uttrycken hittar varandra lättare än tidigare. Det kan bildas bubblor där man förstärker sin egen världsbild.

– Det har vi i viss mån alltid haft. Men det är lättare att hitta varandra numer, även om den stora allmänheten inte finns på Twitter, utan får sin information från andra håll. Men återigen är det helt avgörande hur vi uppträder i debatten.

Vad har du för drömuppdrag i en ny S-regering?

– Jag har mitt drömuppdrag. Och det behåller jag gärna.

Strax före tolv är intervjun klar. Återstår så fotograferingen. Vi bryter upp för att tillsammans gå till det särskilt godkända rummet för fotografering. Direkt utanför ministerns rum sitter en kostymklädd medelålders man på en stol och tycks vänta på Johansson. Morgan hälsar och skakar hand, sedan fortsätter vårt lilla sällskap vidare. Vid några soffor reser sig två kritstrecksrandigt kostymklädda herrar, varav den ena är den brittiska ambassadören, för att på klingande ­brittiska hälsa på ministern, som sedan vant ställer upp vid fotografiväggen. Några snabba foton och sedan slukas justitieministern upp av den otåligt väntande omvärlden.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson

Ansvarsområden

Grundlagar, polis-, åklagar- och domstolsväsendena, kriminalvården, allmän ordning och säkerhet, straffrätt, processrätt, brottsförebyggande frågor, brottsofferfrågor, internationellt rättsligt samarbete, samhällets krisberedskap och skydd mot olyckor, Regeringskansliets krishantering, dammsäkerhet, krigsmateriel och exportkontrollfrågor.

CV

Född 1970. Bor i Lund.

Utbildning

Fil. kand. i statsvetenskap, Lunds universitet

Befattningar och uppdrag

2017– Justitie- och inrikesminister

2014–2017 Justitie- och migrationsminister

2010–2014 Ordförande i riksdagens justitieutskott

2006–2008 Ledamot i Grundlagsutredningen

2006–2010 Ledamot i riksdagens konstitutionsutskott

2002–2006 Folkhälso- och socialtjänstminister

1999–2002 Ordförande i Brottsförebyggande rådet

1998–2002 Ledamot i riksdagens justitieutskott

1998– Riksdagsledamot

1997–1998 Politiskt sakkunnig i Statsrådsberedningen

1994–97 Journalist, Arbetet

Personligt: Morgan Johansson

Hur föddes ditt politiska intresse?

Jag gick med i det socialdemokratiska partiet 1985. Olof Palme var statsminister och Anna Lindh var ordförande i SSU. Den stora frågan för en femtonåring i mitten på 1980-talet från nordvästra Skåne var internationella frågor, framför allt Sydafrika och antiapartheidfrågan.

Hur klarar du balansen i livet?

Jag kopplar av i vardagen. Mycket skogspromenader och jag försöker hitta tider att vara lite ensam.

Drivkraft?

Glädjen att förändra!

Familj

Förlovad med Kristin Thörn, tre barn från ett tidigare förhållande, i åldrarna 8, 12 och 15 år.

Då är jag mest tillfreds

När stora projekt blir färdiga, när lagstiftning som man arbetat länge med är på plats.

Favoritplats

Bokskog i Skåne.

Dold talang

Jag är bra på att laga mat.

Tränar

Alltför lite!

Favoritapp

Omni.

Läser

Så gott som alltid.

Kör

Toyota Avensis 2007. En enkel bruksbil.

Lyssnar helst på, musik

Modern pop och rock.

Inspirationskälla

Tage Erlander. Jag har läst nästan allt som producerats om och av honom.

Motto

Jag brukar använda vad jag i grunden tror är ett Palmecitat som går ut på att människan har skapat samhället. Därför kan det förändras.

Om intervjun

Datum och plats: 16 februari, Rosenbad 4.

Närvarande: justitie- och inrikesminister Morgan Johansson, Advokatens redaktörer Tom Knutson och Magnus Andersson samt Johanssons pressekreterare Sofie Rudh.