Hårt tryck på lagfabriken

Lag och ordning väntas bli den viktigaste frågan inför höstens riksdagsval enligt flera väljarundersökningar. Resurser hos rättsväsendets myndigheter är ständigt återkommande ämnen i samhällsdebatten. Likaså polisens bristande förmåga att utreda brott. Vissa efterfrågar bättre styrning av rättsväsendet, andra straffskärpningar. Eftersom Justitiedepartementet ansvarar både för styrningen av rättsväsendets myndigheter och för en stor del av lagstiftningsarbetet är de en påpassad myndighet. Både medier och politiker följer noga allt de gör.

– Det gör det väldigt viktigt med en stark tjänstemannaorganisation, vilket vi har. Tjänstemännen som kan säga vad de tycker låter sig göras och inte. Det behövs mod och vilja att säga emot sin politiska ledning om det är nödvändigt. Vi skulle inte klara oss utan dem, men de skulle inte klara sig utan oss heller. Om man leker med tanken på ett departement utan en politisk ledning, så skulle det nog vara väldigt försiktigt, säger Catharina Espmark, som är statssekreterare hos justitie- och inrikesminister Morgan Johansson och utgör en del av departementets politiska ledning.

Stort antal propositioner

Försiktigt eller inte. Ett faktum är i alla fall att Justitiedepartementet har levererat ett stort antal propositioner – drygt 130 i februari i år – under nuvarande mandatperiod, och fler är att vänta. Flest har skett inom straffrättsliga området och knutet till den heta frågan om lag och ordning, bland annat flera straffskärpningar och större skydd för utsatta personer.

– Frågor kring polis, verktyg för brottsbekämpande myndigheter och ren straffrätt är en tydlig prioritering från den politiska ledningen. En viktig del i den höga leveransen som vi har är hur vi arbetar och hur fördelningen ser ut mellan politiken och tjänstemannaorganisationen. Den politiska ledningen talar om riktning, men hur det ska lösas får tjänstemannaorganisationen föreslå. Vi säger att det behöver bli tryggare på gator och torg genom kameraövervakning – och helst ska det gå fort. Hur ska det lösas? Det får tjänstemannaorganisationen föreslå, säger Catharina Espmark och tillägger:

– Men fördelningen kräver att tjänstemannaorganisationen måste förstå det politiska landskapet och att den förstår riksdagen, och vilka förslag som skulle kunna tänkas röstas igenom, i synnerhet i det parlamentariska läge vi befinner oss i.

”Ska göra mer och snabbare”

Johan Danelius, expeditionschef och rättschef, är högste opolitiske tjänsteman på Justitiedepartementet med övergripande ansvar över berednings- och beslutsprocesser och kvaliteten på arbetet. Han menar att regeringens ökade fokus kring straffrättsliga åtgärder och polisfrågor tydligt märks i tjänstemännens dagliga arbete.

– Det har varit en tuff period. Det har blivit förväntningar att vi ska göra mer och snabbare inom dessa områden, vilket vi gör med de resurser vi har, säger Johan Danelius.

Även det parlamentariska läget där regeringen Löfven saknar egen majoritet i riksdagen innebär mer arbete. Departementet har i dag mer kontakt än tidigare med riksdagsutskotten för att lyssna in förutsättningar för att lagförslagen ska passera riksdagen.

Resurserna och bemanningen på departementet är dock i stort sett desamma som under föregående mandatperiod, med undantag för extra resurser i samband med flyktingkrisen 2015. Så hur blir kvaliteten när arbetstrycket ökar men resurserna är oförändrade?

– Det har behövts göras hårdare prioriteringar och många upplever nog att de behövt arbeta hårdare än tidigare. Det har varit en stor utmaning att leverera det vi ska och samtidigt ha drägliga arbetsmiljöförhållanden, säger Johan Danelius och tillägger:

– Det gäller då att ha fasta kvalitetsrutiner kring hur vi arbetar. Vi arbetar konsekvent enligt en modell med tre nivåer av granskning innan tjänstemannaorganisationen är färdig: först handläggare, sedan en så kallad huvudman och slutligen rättschef.

Kritik från Lagrådet

Justitiedepartement har vid flera tillfällen fått kritik från Lagrådet kring sina förslag. I januari i år avstyrkte Lagrådet exempelvis förslaget om regeringens så kallade samtyckeslag med hänvisning till bristande förutsebarhet och onödiga straffbestämmelser – i likhet med vad Advokatsamfundet skrev i sitt remissyttrande.

– Det kan finnas en väldigt stark politisk vilja att gå fram med en viss produkt även om det finns starka principiella invändningar mot den eller om den avviker från systematiken i lagstiftningen. Vår uppgift som tjänstemän är att väga olika intressen mot varandra, men ytterst är det politiska beslut, säger Johan Danelius.

Mer internationellt arbete

Förutom lagstiftningsarbetet och myndighetsstyrning utgör internationellt arbete en stor del av departementets verksamhet. Alltifrån att ta emot, granska och vidarebefordra framställningar till och från Sverige i straff- och civilrättsliga ärenden där samarbete över nationsgränserna behövs till förhandlingar kring den EU-rättsliga utvecklingen.

Statssekreterare Catharina Espmark menar att det över lång tid blivit allt mer internationella förhandlingar av genomförande av EU-beslut.

– Det är viktigt att mer vara en aktiv del i förhandlingsarbetet i olika EU-rättsakter. Det arbetet är väldigt präglat av aktuella politiska frågor. De senaste åren har det varit ett stort fokus på terrorismbekämpning med ett intensivt arbete kring att ta fram nya rättsakter, säger Catharina Espmark.

Espmark menar också att Justitiedepartementet har en viktig roll att fylla i arbetet att öka förtroende för rättsväsendet. Brottsförebyggande rådets rapport Nationella trygghetsundersökningen, NTU, som presenterades tidigare i år, visade nämligen att fler svenskar har allt mindre förtroende för rättsväsendet. Såväl förtroendet för domstolarna, åklagarna och polisen som för  kriminalvården backade 2017 jämfört med året innan.

– En viktig och grundläggande sak för förtroendet är leverans och effektivitet från polis, åklagare och domstol: att brott utreds, att personer som begår brott lagförs och att det förstås är korrekta beslut. Även bemötande från brottsbekämpande myndigheter och hur personer i en rättssal bemöts är viktiga frågor, som vi arbetar en hel del med, säger hon.

Attraktiv arbetsplats

Trots att arbetstrycket ökat på tjänstemännen, både i form av större andel internationella förhandlingar och också fler lagförslag, placerar sig Justitiedepartementet alltjämt ständigt högt upp – högre än advokatbranschen – när jurister listar var de helst vill arbeta. Både Catharina Espmark och Johan Danelius framhåller dynamiken mellan politiken och juridiken som en lockelse med arbetsplatsen.

Tidskriften Advokaten har tidigare skrivit om att den rådande högkonjunkturen har gjort unga jurister attraktiva på arbetsmarknaden, och att konkurrensen om talangerna är stenhård mellan advokatbyråer och övriga arbetsplatser.

– Det är faktiskt inte någonting som vi har märkt av. Vi är en attraktiv arbetsplats och har väldigt många kompetenta sökande, bland annat från advokatbranschen, säger statssekreterare Catharina Espmark.

Rosenbad

Byggnaden uppförd 1902 i Stockholm som blivit symbol för Sveriges regering. Statsministerns tjänsterum finns i huset och regeringen sammanträder där. Även justitie- och inrikesministern, migrationsministern samt delar av Justitiedepartementet huserar i Rosenbad.

De tidigare advokaterna som leder departementet

Catharina Espmark arbetade mellan 1993 och 2001 först som biträdande jurist och senare som advokat på Sju Advokater med bland andra Thomas Bodström och Tomas Nilsson, Advokatsamfundets tidigare ordförande.

– Jag har stor nytta av åren inom advokatyrket. Jag lärde mig tidigt att arbeta hårt och framför allt två saker: att förhandla och kunna presentera sin sak på ett lättbegripligt sätt, vilket jag lärde mig när jag processade i domstol, säger Catharina Espmark.

Johan Danelius arbetade, innan han 2012 blev departementsråd på Justitiedepartementet och sedermera expeditionschef, i tre år som advokat med inriktning på processrätt och bolagsrättslig rådgivning på Nilsson & Co som sedan gick samman med Hamilton Advokatbyrå i Stockholm.

– Jag tycker att det är nyttigt att ha sett hur lagstiftning fungerar i praktiken. Vetskapen om hur lagstiftning används är nyttigt när jag i dag ska formulera ny sådan. Jag förhandlar också mycket i mitt arbete, vilket jag lärde mig en hel del som advokat, säger Johan Danelius.

Justitiedepartementet

På Justitiedepartementets 19 enheter arbetar cirka 400 personer, varav en stor andel jurister. Nära 4 procent av dessa personer är politiskt tillsatta. Alla andra är tjänstemän och arbetar kvar även om regeringen eller statsråden byts ut. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson är chef för departementet.

Organisation och uppgifter

Justitiedepartementet ansvarar i Regeringskansliet för rättsväsendets myndigheter, bland annat polisen, åklagarväsendet, domstolarna, kriminalvården samt för migrations- och asylfrågor och krisberedskap. Justitiedepartementet ansvarar vidare för lagstiftningen inom områdena för statsrätt och allmän förvaltningsrätt, civilrätt, processrätt, straffrätt samt migrations- och asylrätt.

Morgan Johansson om Justitiedepartementets statssekreterare

”Jag har och har haft tre väldigt bra statssekreterare: Lars Westbratt som har haft ansvar för migrationsfrågorna under hela den här perioden. Han har gjort ett fantastiskt bra arbete. Han ska ha medalj en dag för det han har gjort för regeringen och för Sverige. Catharina Espmark som har haft en mycket stor betydelse för förankring och kontakterna med riksdagen. Vi har snart levererat över etthundratrettio propositioner från Justitiedepartementet till riksdagen hittills under den här valperioden. Vi ska lämna ytterligare sextio propositioner före den här mandatperiodens slut, enbart från Justitiedepartementet. Allt har gått igenom och har varit förankrat i riksdagen. Och Charlotte Svensson som var statssekreterare åt Anders Ygeman och som har kvar sina uppgifter. Hon är otroligt viktig för frågor som rör polisen, terroristbekämpningsfrågorna och andra frågor som har att göra med inrikes säkerhetsfrågor.”