Ämbetsman och humanist lämnar hovrätten för hovet

Det var inte något djupt begrundat beslut som fick Fredrik Wersäll att läsa juridik. Han gjorde helt enkelt likadant som kamraterna hemma i Sundsvall, och satsade på juristlinjen. Wersäll märkte dock tidigt att juridiken passade honom. Och bland tänkbara yrken var det särskilt domarbanan som lockade.

− Det är samhälleligt, men innebär också att man får lösa tvister och sitta mellan parter. Jag har vacklat flera gånger under karriären och undrat om jag gjort rätt. Men i backspegeln är jag ändå glad att det blev det statliga och offentliga för mig, konstaterar Fredrik Wersäll.

Fredrik Wersäll. Foto: Tom Knutson

Ja, Fredrik Wersäll har på det hela taget varit staten trogen under sina dryga 40 år som jurist. Trots att han växlat mellan olika roller inom det offentliga har han varit ämbetsmannarollen trogen.

Just ämbetsmannaidealet har varit en ledstjärna för Fredrik Wersäll under hela hans karriär. Han fick tidigt se exempel på riktiga ämbetsmän i ordets bästa bemärkelse, i häradshövding Carl Hamilton och riksåklagare Magnus Sjöberg, som Fredrik Wersäll arbetade nära.

− Magnus Sjöberg hade, och har, jag ett väldigt stort förtroende för. Han är hederligheten själv. En riktig ämbetsman ut i fingerspetsarna, fastslår Fredrik Wersäll.

Vad lägger då Fredrik Wersäll i ordet ämbetsman?

− Framför allt att aldrig ta ovidkommande hänsyn, att alltid vara medveten om att man tjänar ett annat syfte än sitt eget. Att som domare vara opartisk och inte lägga sina personliga värderingar till grund för sitt beslutsfattande, svarar Wersäll.

Stimulerande att se andra växa

2008 utnämndes Fredrik Wersäll till president i Svea hovrätt, av tradition ansett som det finaste uppdrag en jurist kan få i Sverige.

Wersälls chefstid har präglats av en hel del förändring. Bland annat har hovrätten vuxit ordentligt: från 260 medarbetare 2008 till över 340 medarbetare i dag. En viktig förklaring är de båda domstolsreformerna 2011 och 2016, då Svea hovrätt blev mark- och miljööverdomstol och patent- och marknadsöverdomstol.

Samtidigt har domstolen bedrivit ett framgångsrikt arbete för att få ner målbalanserna och minska genomströmningstiderna.

− I dag tycker jag att man i stort kan säga att vi bedriver den här domstolsverksamheten på ett sätt som vi kan vara nöjda med. Vi har nästan inga mål alls som är äldre än ett år, förklarar Fredrik Wersäll.

Fredrik Wersäll har i tidigare intervjuer tillstått att han inte är särskilt road av administration. Lyckligtvis har en bra kanslichef och goda medarbetare kunnat avlasta honom från mycket av den bördan. Förutom dömandet är det i stället kontakten med medarbetarna som har varit den största glädjen i arbetet.

− Det i särklass roligaste med att vara chef är att få se andra växa. Det är enormt stimulerande, säger Fredrik Wersäll.

Inte minst är det roligt att se de unga juristerna i början av domarkarriären passera.

− Det är något jag är otroligt tacksam för. Det är en gren av den här verksamheten som syresätter hela organisationen och även mig, fastslår Wersäll.

Kan göra mer skada än nytta

Vad har då varit roligast under juristkarriären?

Fredrik Wersäll tvekar lite inför frågan.

− En sak som jag är lite stolt över är det vi gjorde när jag var chef för straffrättsenheten på Justitiedepartementet, när vi i ganska hög takt utvecklade trovärdiga alternativ till fängelsestraff. Det tror jag gjorde mycket nytta, svarar han sedan på sitt vänliga, lite lågmälda sätt.

Bland de påföljder som kom fram under Fredrik Wersälls ledning finns elektronisk övervakning och utvidgade möjlig­heter till samhällstjänst. Reformerna stämmer väl överens med Fredrik Wersälls i grunden humanistiska syn på rättssystemet, en syn han har med sig hemifrån, menar han.

− Jag tyckte då, och tycker fortfarande, att straffsystemet, samtidigt som det måste vara trovärdigt, också ska vara inriktat på att göra så liten skada som möjligt på dem som blir föremål för det, säger Fredrik Wersäll.

Reformerna blev också lyckade i den bemärkelsen att regeringar av olika färger har accepterat lösningarna, trots att de var svårsmälta politiskt, konstaterar Wersäll.

Fredrik Wersäll skulle gärna vilja se ytterligare reformer av straffsystemet, något han också drev i Påföljdsutredningen. Men sådant tycks vara svårt i dag.

− Just nu tycker jag att vi har ett ganska bedrövligt samtalsklimat inom straffrätten, med mycket tal om strängare straff och så. Man kan för all del ha en sådan diskussion, men man får inte glömma bort att straffsystemet också ska präglas av ett betydande inslag av humanism. Annars gör det mer skada än nytta, fastslår han bestämt.

Ska stötta statschefen

I april lämnar Fredrik Wersäll hovrätten. Den första september byter han så tornrummet i Wrangelska palatset, med dess utsikt över Riddarfjärden och den stora mattan av Märta Måås-Fjätterström, mot ett tjänsterum på Kungliga slottet. Det är ett rum med anor – alla Fredrik Wersälls föregångare på riksmarskalkposten har huserat där sedan slottet stod färdigt 1754.

Som riksmarskalk blir Fredrik Wersäll chef för Kungliga Hovstaterna och dess grenar, med urgamla namn som ståthållare och husgerådskammare.

Trots de gamla namnen och historien har Fredrik Wersäll bilden att det är en modern och välfungerande organisation som han ska ta över. Och grunden i uppdraget känns bekant.

− Grunduppdraget är att verka för att vår statschef, och de övriga grenarna av kungafamiljen, får möjligheten att utöva sina uppdrag så bra som möjligt. Det är en typisk ämbetsmannauppgift. Det är samma uppgift som jag hade som rättschef på Justitiedepartementet, men för regeringen, säger Fredrik Wersäll, som ser fram emot sin nya roll med förtjusning.

− När jag fick frågan så vägde jag för och emot, och kom fram till att det här är så spännande och hedrande att jag inte kunde tacka nej. Jag har alltid haft som utgångspunkt att man ska göra det som är kul, och jag tror att det här är väldigt kul, sammanfattar Fredrik Wersäll.

 

FAKTA: Curriculum vitae

• Jur. kand. vid Uppsala universitet 1976.
• Hovrättsassessor i Hovrätten för Nedre Norrland 1986.
• Avdelningsdirektör och sedan byråchef hos Riksåklagaren 1987−1990.
• Utredningssekretare i Åklagarutredningen 1990–1992.
• Först departementsråd, sedan rättschef i Justitiedepartementet 1992–2003.
• Justitieråd 2003−2004.
• Riksåklagare 2004−2008.
• Utnämnd till president i Svea hovrätt 2008.
• Tillträder i september 2018 ett nytt uppdrag som riksmarskalk.

 

FAKTA: Fredrik Wersäll

Familj: Hustrun sedan snart 44 år, Anna. Tre barn, fyra barnbarn, alla i Stockholmsområdet.

Läser just nu: Läser hela tiden, blandar lättare och tyngre litteratur. Just nu Jonas Bonniers bok om helikopterrånet. ”En fascinerande historia som anknyter till det vi håller på med.”

Favoritapp: Swish eller mobilt bank-id. ”Mobilt bank-id måste vara bland det smartaste som uppfunnits.”

Favoritplats: Gräsö, där sommarstället finns.

Kör: Volvo V70.