Karin Åhman: ”Förslaget stärker ersättningsrätten”
Nr 2 2009 Årgång 75Karin Åhman är på det hela taget nöjd med Grundlagsutredningens förslag.
– Man får vara realistisk, inse att det är svåra frågor och att det är politik som ska formas och att man måste hitta eniga ingångar. Man tydliggör flera saker, bland annat när det gäller äganderätten och ersättningsfrågan, säger hon.
Föreningen Ägarfrämjandet uppvaktade Grundlagsutredningen för att få ett starkare skydd för äganderätten inskrivet i regeringsformen. Enligt Karin Åhman har den nuvarande regeringsformen ställt till problem för att grundlagen angav en ersättningsrätt vid vissa rådighetsinskränkningar, samtidigt som det i förarbetena finns skrivningar som många menar går emot lydelsen i grundlagens andra stycke.
Likaså har inte grundlagen angett nivå på ersättning vid expropriationer utan denna anges ska utgå för förlusten enligt grunder som bestäms i lag. Det har gjort det svårt för enskilda och företag som fått egendom exproprierad att kräva sin rätt till full ersättning.
Utredningens förslag ökar förutsebarheten och därmed rättssäkerheten, anser Karin Åhman.
– Det är en framgång att principen om full ersättning grundlagsfästs. Det kan vi ta som avstamp när vi diskuterar dessa frågor fram-över, säger hon.
Grundlagen är basen för hur samhället styrs, och har därmed såväl symbolisk som praktisk betydelse, menar Karin Åhman.
– Symboliken är viktig. Man ska inte underskatta ordens betydelse. Men händer inget därefter, då minskar betydelsen också av symboliken. Så det måste finnas en efterföljd. Nu är det andra aktörer som ska se till att detta faktiskt får en betydelse. Domstolarna förstås, men naturligtvis också de som uppträder i domstolarna, den övriga juristkåren, säger hon.
Även slopandet av uppenbarhetsrekvisitet och betoningen av domstolarnas speciella roll kan få betydelse för möjligheten att värna äganderätten såväl som andra fri- och rättigheter, tror Karin Åhman.
– Det här är ju en förändring som redan varit på gång i och med Europarätten. Normprövningen har ju blivit mer och mer en praktisk verksamhet. Nu befäster man detta i grundlagen. Härigenom torde också normprövningen få större praktisk betydelse framöver.