Grundlagsutredningen

Utredningen bestod av 13 ledamöter från riksdagspartierna, före detta hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt samt landshövding Per Unckel som tog över ordförandeskapet i utredningen från Lars Engqvist vid årsskiftet 2006-2007.

Utredningens uppdrag var att göra en samlad översyn av regeringsformen. I förlängningen skulle utredningens arbete syfta till att ”långsiktigt värna och fördjupa den svenska folkstyrelsen”. Utredningens uppdrag omfattade inte statsskickets grunder så som de slås fast i inledningen av RF eller monarkin.

I direktiven betonades fyra områden speciellt: valsystemet, folkomröstningar, regeringsbildningsprocessen samt lagprövning och det eventuella behovet av en författningsdomstol liksom domstolarnas roll.

Regeringsformen, en av våra fyra grundlagar, trädde i kraft den första januari 1975 efter beslut 1974. Den ersatte en regeringsform som, visserligen med stora förändringar under resans gång, varit i kraft sedan 1809.

Redan 1975–1976 reviderades kapitel 2, om individuella fri- och rättigheter.

1994 förlängdes mandatperioderna till fyra år. Samtidigt skrevs RF 10:5 om inför Sveriges EU-anslutning.

Grundlagsutredningens förslag i korthet

En bestämmelse om Sveriges medlemskap i EU införs. Dessutom markeras betydelsen av annat internationellt samarbete.

Det så kallade uppenbarhetskravet tas bort. Det betyder att det inte längre i regeringsformen uppställs något krav på att en uppenbar motstridighet ska föreligga mellan vanlig lag och grundlag för att en grundlagsbestämmelse ska få företräde i rättstill-lämpningen.

Lagrådets förhandskontroll bland annat av lagars grundlagsenlighet förstärks.

Regeringsformens bestämmelser om rättskipningen och om förvaltningen delas upp i var sitt kapitel.

Rekryteringen av högre domare förändras. Samtliga ordinarie domare ska anställas efter ansökan och efter beredning i en särskild nämnd.

Bestämmelsen om egendomsskyddet reformeras. Huvudprincipen om rätt till full ersättning vid expropriation skrivs in i bestämmelsen.

Bestämmelser om rätt till rättvis rättegång och om forskningens frihet införs.

Regeringsformen ges en enklare och mer lättillgänglig utformning. Språket blir könsneutralt.

Utredningen uppmanar lagstiftaren att införa ett integritetsskydd i linje med Integritetsskyddskommitténs förslag.

Spärren för personval till riksdagen sänks till fem procent. Samma spärrnivå kommer därmed att gälla för samtliga val.

Utredningen ska nu remissbehandlas. Regeringen planerar att lägga fram en proposition under slutet av 2009. Eftersom det krävs två riksdagsbeslut med val emellan kan den nya regeringsformen träda i kraft tidigast den 1 januari 2011.

Tom Knutsson och Ulrika Brandberg