Ökad exakthet efterlyses
Nr 5 2008 Årgång 74
Replik på ”Felaktiga föreställningar om falska våldtäktsanmälningar gör att de mest utsatta kvinnorna sviks” i Advokaten nr 4 2008.
Media ifrågasätter. Allmänheten vaknar. En ny tid är inne för rättssystemet. Allt fler får upp ögonen för att även domstolarna kan slarva och göra fel. Rapporten Felaktigt dömda kombinerat med ett antal uppmärksammade domar ställer allt på ända för den juridiska världen. Men en av de få som krampaktigt försvarar ett system som idag bevisligen dömer oskyldiga är Christian Diesen.
Diesen verkar inte intresserad av rättvisa och opartiska förundersökningar. Han hävdar i stället i Advokaten nr 4 2008 att den korrekta utgångspunkten för alla brott är att den utpekade är skyldig.
Det är inte en centralbyråkrat som påstår detta utan en av Sveriges professorer i processrätt som idag forskar i ett myndighetsprojekt. Det är förvånande.
Vi menar att våldtäktsoffer ska tas på allvar. Vi menar också att de allra flesta våldtäktsanmälningarna är riktiga och görs på goda grunder. Men vi vet att det förekommer påhittade våldtäktsanmälningar och det är det som skadar våldtagna kvinnor mest.
Nyligen dömdes en 19-årig kvinna för falsk tillvitelse efter att ha anklagat sin pojkvän för våldtäkt. "Jag ville ha uppmärksamhet" var hennes förklaring till polisen när sanningen kom fram. Ett annat exempel är den våldtäktsdömde man som friades i hovrätten på grund av DNA-prov som borde ha tagits direkt i förundersökningen. Hade provet gjorts från början hade mannen aldrig fällts. Ytterligare ett exempel är den unga kvinna som dömdes till 50 dagsböter av Göteborgs tingsrätt efter att ha ljugit om att hon blivit våldtagen. Hennes förklaring var att hon ville få ut pengar från sitt försäkringsbolag.
Vi argumenterar för ökad exakthet. Bland annat måste ordentliga brottsplatsundersökningar göras omedelbart för att säkra bevis för att de inblandades påståenden verkligen stämmer. Det kräver sannolikt mer resurser till rättsväsendet, men hellre det än att sopa problemen under mattan.
Diesen borde fråga sig själv om han verkligen vill ha en ordning där det enda som skiljer honom själv från ett flerårigt fängelsestraff är frånvaron av en falsk anklagelse.
Rättssäkerhetsorganisationen, www.rsorg.se
Diesen verkar inte intresserad av rättvisa och opartiska förundersökningar. Han hävdar i stället i Advokaten nr 4 2008 att den korrekta utgångspunkten för alla brott är att den utpekade är skyldig.
Det är inte en centralbyråkrat som påstår detta utan en av Sveriges professorer i processrätt som idag forskar i ett myndighetsprojekt. Det är förvånande.
Vi menar att våldtäktsoffer ska tas på allvar. Vi menar också att de allra flesta våldtäktsanmälningarna är riktiga och görs på goda grunder. Men vi vet att det förekommer påhittade våldtäktsanmälningar och det är det som skadar våldtagna kvinnor mest.
Nyligen dömdes en 19-årig kvinna för falsk tillvitelse efter att ha anklagat sin pojkvän för våldtäkt. "Jag ville ha uppmärksamhet" var hennes förklaring till polisen när sanningen kom fram. Ett annat exempel är den våldtäktsdömde man som friades i hovrätten på grund av DNA-prov som borde ha tagits direkt i förundersökningen. Hade provet gjorts från början hade mannen aldrig fällts. Ytterligare ett exempel är den unga kvinna som dömdes till 50 dagsböter av Göteborgs tingsrätt efter att ha ljugit om att hon blivit våldtagen. Hennes förklaring var att hon ville få ut pengar från sitt försäkringsbolag.
Vi argumenterar för ökad exakthet. Bland annat måste ordentliga brottsplatsundersökningar göras omedelbart för att säkra bevis för att de inblandades påståenden verkligen stämmer. Det kräver sannolikt mer resurser till rättsväsendet, men hellre det än att sopa problemen under mattan.
Diesen borde fråga sig själv om han verkligen vill ha en ordning där det enda som skiljer honom själv från ett flerårigt fängelsestraff är frånvaron av en falsk anklagelse.
Rättssäkerhetsorganisationen, www.rsorg.se