Disciplinärende 10
Nr 5 2008 Årgång 74
Biträdande jurist på advokatbyrå har tidigare haft anställning som chefsjurist på ett bolag. När juristen lämnade sin anställning på bolaget för anställning på advokatbyrå inträdde jäv för såväl juristen som andra jurister på advokatbyrån i ärenden med vilka juristen tagit befattning eller erhållit information om hos den förste arbetsgivaren. Varning.
Bakgrund
B har varit anställd i X-koncernen sedan 1999. Under 2004 tillträdde B tjänsten som chefsjurist för ett bolag inom X-koncernen. Hans anställning vid X upphörde den 15 juni 2007. B är sedan den 18 juni 2007 anställd som biträdande jurist på Advokatfirman G.
Anmälan
I anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 3 september 2007, har X AB framfört kritik mot Bs uppdrag som juridisk rådgivare åt Z i fråga om uppköpserbjudande avseende X.
Bolaget har därvid anfört i huvudsak följande. Den 25 maj 2007 offentliggjorde Y ett uppköpserbjudande avseende X. Styrelsen för X har rekommenderat aktieägarna att acceptera Ys erbjudande och träffat ett transaktionsavtal med Y om samgåendet. Den 17 augusti 2007 offentliggjorde Z ett oförankrat, konkurrerande uppköpserbjudande avseende X. Det har kommit till X kännedom att Z engagerat B som juridisk rådgivare angående uppköpserbjudandet. Som chefsjurist ansvarade B för de legala frågorna hänförliga till X verksamhet i Sverige, Danmark, Finland och på Island. Hans ansvar innebar att han hade mycket god insyn även i de affärsstrategiska överväganden som ledningen för X:s verksamhet gjorde. Eftersom näringsrättsliga frågor är centrala för hur verksamheten bedrivs och utvecklas var Bs kunnande även betydelsefullt för utformningen av strategi. B arbetade även i projektet rörande samgåendet mellan X och Y. Därvid hanterade han bland annat frågor i anslutning till de finansiella tillsynsmyndigheternas så kallade ägarprövning av Y. På grund av sin medverkan i och innehav av kurspåverkande, icke-offentliggjord information om X/Y-projektet, infördes B som insider i X:s så kallade loggbok för projektet. Den information om X och X/Y-projektet B innehar är av mycket känslig natur och kan utgöra såväl företagshemligheter (enligt lagen om skydd för företagshemligheter) som insiderinformation (enligt marknadsmissbrukslagen). Det regelverk som gäller vid offentliga uppköpserbjudanden på marknaden intar en sträng hållning beträffande tillåtligheten av selektiv informationsgivning till en budgivare före offentliggörande av ett erbjudande. Efter offentliggörande av ett erbjudande är sådan informationsgivning som utgångspunkt förbjuden.
I Bs anställningsavtal med X anges följande:
”Som anställd av bolag inom koncernen har jag fått och kommer i framtiden att få tillgång till information av konfidentiell eller förtrolig natur avseende koncernens affärsförhållanden.
Jag förbinder mig härmed att inte för utomstående avslöja sådan konfidentiell eller förtrolig information och att vidtaga erforderliga åtgärder för att förhindra att sådan information kommer till utomståendes kännedom, inklusive att noga iaktta de bestämmelser som koncernens respektive dotterbolags ledning utfärdar för att skydda sina affärshemligheter.
Vidare förbinder jag mig att inte obehörigen röja eller utnyttja vad jag under min anställning i koncernen fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.
Denna förbindelse gäller såväl under anställningstiden som tiden därefter.”
B har för X förklarat att han inte avser att frånträda uppdraget. B har därvid framhållit att det tvärtom skulle vara lämpligt att han är engagerad som rådgivare till Z, eftersom han med sin kunskap om X exempelvis kan bidra till att beskrivningen av X blir korrekt när Z upprättar sin erbjudandehandling (prospekt) avseende uppköpserbjudandet.
B har, till följd av sitt helt nyligen avslutade uppdrag som chefsjurist för bolaget inom X-koncernen, aktuell och ingående kunskap om X och X/Y-projektet, vilken uppenbart har betydelse vid utförandet av Bs uppdrag som ombud för Z vid dess oförankrade, konkurrerande uppköpserbjudande avseende X. Bs uppdrag för Z är vidare oförenligt med hans alltjämt gällande sekretessförpliktelser gentemot X. Det är X uppfattning att Bs agerande under alla förhållanden är omdömeslöst, olämpligt och stridande mot god advokatsed. Hans principal har på ett uppenbart sätt brustit i sin övervakningsplikt. Det är inte känt för X vem som är Bs principal vid advokatfirman.
Advokatens yttrande
A har i yttrande den 1 oktober 2007 anfört att disciplinnämnden inte kan pröva anmälan varför anmälan skall avvisas och att han inte har brustit i sin övervakningsplikt som principal.
Han har i sak anfört i huvudsak följande. Den information som X påstår att B har, hänför sig inte till Bs verksamhet som anställd på en advokatbyrå, utan hänför sig till en verksamhet som bolagsjurist på ett företag. Frågan huruvida B har brutit mot en sekretessklausul i ett tidigare anställningsavtal är inte heller det något som disciplinnämnden har att hantera, då detta är en arbetsrättslig fråga mellan B och hans tidigare arbetsgivare. Det är dock en självklarhet för B att respektera den angivna sekretessklausulen. Lika självklart är det för Advokatfirman G att B respekterar detta åtagande. Advokatsamfundet skall därför enligt hans uppfattning avvisa anmälan.
Det är oklart på vilket sätt X menar att han som principal för B skulle ha brustit i sin övervakningsplikt, men i den delen vill han meddela följande. Advokatfirman G fick den 15 augusti en förfrågan om att biträda Z i deras bud på X. De gjorde då en sedvanlig prövning av intressekonflikter, vilken i detta fall också inkluderade en grundlig genomgång av Bs eventuella kunskaper om Ys bud på X. Vid den senare undersökningen kunde följande konstateras.
B sade upp sin anställning på X den 4 april 2007 och slutade sin anställning den 15 juni 2007. Någon vecka innan Y lade sitt bud på X, den 25 maj 2007, blev B informerad av R om projektets existens och därför antecknad i den så kallade loggbok som bolaget för över anställda som innehar insiderinformation. B fick dock ingen information i sak om budet eller dess innehåll. B hade således mycket begränsad information om Ys bud på X. Hans enda uppgift rörande projektet var att beskriva strukturen av regelverket och tillsynsmiljön i Norden för representanter för Y, en information som är allmänt tillgänglig. Med anledning härav deltog B i en, möjligen två, telefonkonferenser för att diskutera den administrativa organisatoriska strukturen kring regelverken i Norden. B deltog inte på det allmänna informationsmöte som hölls för X:s personal där Y presenterade sig. Det är därför helt felaktigt, såsom beskrivet i X:s brev, att B hade ingående kunskaper om Y-projektet och det framtida samgåendet. B har aldrig varit medlem i X:s ledningsgrupp och har därför ingen förstahandsinformation rörande strategier eller dylikt. Det är också felaktigt att B skulle ha framhållit att: ”…det tvärtom skulle vara lämpligt att han är engagerad som rådgivare till Z, eftersom han med sin kunskap om X exempelvis kan bidra till att beskrivningen av X blir korrekt när Z upprättar sin erbjudandehandling (prospekt) avseende uppköpserbjudandet”. B har inte uttalat sig på detta sätt.
Ansvariga för detta uppdrag är han själv och advokaten C. Övriga jurister som biträder dem är bland andra advokaterna D och E samt biträdande juristerna B och F. Bs huvudsakliga uppgift är att bistå med rådgivning avseende näringsrättsliga regler rörande verksamhet.
Nämndens bedömning och beslut
När en jurist lämnar en anställning för en annan anställning eller delägarskap i en advokatbyrå inträder jäv för såväl juristen som andra jurister på advokatbyrån i ärenden med vilka juristen tagit befattning eller erhållit information om hos den förste arbetsgivaren.
A har varit ansvarig för ärendets handläggning på advokatbyrån. B har i sin tidigare anställning som chefsjurist för bolaget inom X-koncernen tagit sådan befattning med uppköpsärendet att advokatbyrån på grund härav inte borde ha åtagit sig att företräda Z i budärendet. Genom att åta sig uppdraget har A allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat.
På grund härav tilldelar nämnden A varning jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.
B har varit anställd i X-koncernen sedan 1999. Under 2004 tillträdde B tjänsten som chefsjurist för ett bolag inom X-koncernen. Hans anställning vid X upphörde den 15 juni 2007. B är sedan den 18 juni 2007 anställd som biträdande jurist på Advokatfirman G.
Anmälan
I anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 3 september 2007, har X AB framfört kritik mot Bs uppdrag som juridisk rådgivare åt Z i fråga om uppköpserbjudande avseende X.
Bolaget har därvid anfört i huvudsak följande. Den 25 maj 2007 offentliggjorde Y ett uppköpserbjudande avseende X. Styrelsen för X har rekommenderat aktieägarna att acceptera Ys erbjudande och träffat ett transaktionsavtal med Y om samgåendet. Den 17 augusti 2007 offentliggjorde Z ett oförankrat, konkurrerande uppköpserbjudande avseende X. Det har kommit till X kännedom att Z engagerat B som juridisk rådgivare angående uppköpserbjudandet. Som chefsjurist ansvarade B för de legala frågorna hänförliga till X verksamhet i Sverige, Danmark, Finland och på Island. Hans ansvar innebar att han hade mycket god insyn även i de affärsstrategiska överväganden som ledningen för X:s verksamhet gjorde. Eftersom näringsrättsliga frågor är centrala för hur verksamheten bedrivs och utvecklas var Bs kunnande även betydelsefullt för utformningen av strategi. B arbetade även i projektet rörande samgåendet mellan X och Y. Därvid hanterade han bland annat frågor i anslutning till de finansiella tillsynsmyndigheternas så kallade ägarprövning av Y. På grund av sin medverkan i och innehav av kurspåverkande, icke-offentliggjord information om X/Y-projektet, infördes B som insider i X:s så kallade loggbok för projektet. Den information om X och X/Y-projektet B innehar är av mycket känslig natur och kan utgöra såväl företagshemligheter (enligt lagen om skydd för företagshemligheter) som insiderinformation (enligt marknadsmissbrukslagen). Det regelverk som gäller vid offentliga uppköpserbjudanden på marknaden intar en sträng hållning beträffande tillåtligheten av selektiv informationsgivning till en budgivare före offentliggörande av ett erbjudande. Efter offentliggörande av ett erbjudande är sådan informationsgivning som utgångspunkt förbjuden.
I Bs anställningsavtal med X anges följande:
”Som anställd av bolag inom koncernen har jag fått och kommer i framtiden att få tillgång till information av konfidentiell eller förtrolig natur avseende koncernens affärsförhållanden.
Jag förbinder mig härmed att inte för utomstående avslöja sådan konfidentiell eller förtrolig information och att vidtaga erforderliga åtgärder för att förhindra att sådan information kommer till utomståendes kännedom, inklusive att noga iaktta de bestämmelser som koncernens respektive dotterbolags ledning utfärdar för att skydda sina affärshemligheter.
Vidare förbinder jag mig att inte obehörigen röja eller utnyttja vad jag under min anställning i koncernen fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.
Denna förbindelse gäller såväl under anställningstiden som tiden därefter.”
B har för X förklarat att han inte avser att frånträda uppdraget. B har därvid framhållit att det tvärtom skulle vara lämpligt att han är engagerad som rådgivare till Z, eftersom han med sin kunskap om X exempelvis kan bidra till att beskrivningen av X blir korrekt när Z upprättar sin erbjudandehandling (prospekt) avseende uppköpserbjudandet.
B har, till följd av sitt helt nyligen avslutade uppdrag som chefsjurist för bolaget inom X-koncernen, aktuell och ingående kunskap om X och X/Y-projektet, vilken uppenbart har betydelse vid utförandet av Bs uppdrag som ombud för Z vid dess oförankrade, konkurrerande uppköpserbjudande avseende X. Bs uppdrag för Z är vidare oförenligt med hans alltjämt gällande sekretessförpliktelser gentemot X. Det är X uppfattning att Bs agerande under alla förhållanden är omdömeslöst, olämpligt och stridande mot god advokatsed. Hans principal har på ett uppenbart sätt brustit i sin övervakningsplikt. Det är inte känt för X vem som är Bs principal vid advokatfirman.
Advokatens yttrande
A har i yttrande den 1 oktober 2007 anfört att disciplinnämnden inte kan pröva anmälan varför anmälan skall avvisas och att han inte har brustit i sin övervakningsplikt som principal.
Han har i sak anfört i huvudsak följande. Den information som X påstår att B har, hänför sig inte till Bs verksamhet som anställd på en advokatbyrå, utan hänför sig till en verksamhet som bolagsjurist på ett företag. Frågan huruvida B har brutit mot en sekretessklausul i ett tidigare anställningsavtal är inte heller det något som disciplinnämnden har att hantera, då detta är en arbetsrättslig fråga mellan B och hans tidigare arbetsgivare. Det är dock en självklarhet för B att respektera den angivna sekretessklausulen. Lika självklart är det för Advokatfirman G att B respekterar detta åtagande. Advokatsamfundet skall därför enligt hans uppfattning avvisa anmälan.
Det är oklart på vilket sätt X menar att han som principal för B skulle ha brustit i sin övervakningsplikt, men i den delen vill han meddela följande. Advokatfirman G fick den 15 augusti en förfrågan om att biträda Z i deras bud på X. De gjorde då en sedvanlig prövning av intressekonflikter, vilken i detta fall också inkluderade en grundlig genomgång av Bs eventuella kunskaper om Ys bud på X. Vid den senare undersökningen kunde följande konstateras.
B sade upp sin anställning på X den 4 april 2007 och slutade sin anställning den 15 juni 2007. Någon vecka innan Y lade sitt bud på X, den 25 maj 2007, blev B informerad av R om projektets existens och därför antecknad i den så kallade loggbok som bolaget för över anställda som innehar insiderinformation. B fick dock ingen information i sak om budet eller dess innehåll. B hade således mycket begränsad information om Ys bud på X. Hans enda uppgift rörande projektet var att beskriva strukturen av regelverket och tillsynsmiljön i Norden för representanter för Y, en information som är allmänt tillgänglig. Med anledning härav deltog B i en, möjligen två, telefonkonferenser för att diskutera den administrativa organisatoriska strukturen kring regelverken i Norden. B deltog inte på det allmänna informationsmöte som hölls för X:s personal där Y presenterade sig. Det är därför helt felaktigt, såsom beskrivet i X:s brev, att B hade ingående kunskaper om Y-projektet och det framtida samgåendet. B har aldrig varit medlem i X:s ledningsgrupp och har därför ingen förstahandsinformation rörande strategier eller dylikt. Det är också felaktigt att B skulle ha framhållit att: ”…det tvärtom skulle vara lämpligt att han är engagerad som rådgivare till Z, eftersom han med sin kunskap om X exempelvis kan bidra till att beskrivningen av X blir korrekt när Z upprättar sin erbjudandehandling (prospekt) avseende uppköpserbjudandet”. B har inte uttalat sig på detta sätt.
Ansvariga för detta uppdrag är han själv och advokaten C. Övriga jurister som biträder dem är bland andra advokaterna D och E samt biträdande juristerna B och F. Bs huvudsakliga uppgift är att bistå med rådgivning avseende näringsrättsliga regler rörande verksamhet.
Nämndens bedömning och beslut
När en jurist lämnar en anställning för en annan anställning eller delägarskap i en advokatbyrå inträder jäv för såväl juristen som andra jurister på advokatbyrån i ärenden med vilka juristen tagit befattning eller erhållit information om hos den förste arbetsgivaren.
A har varit ansvarig för ärendets handläggning på advokatbyrån. B har i sin tidigare anställning som chefsjurist för bolaget inom X-koncernen tagit sådan befattning med uppköpsärendet att advokatbyrån på grund härav inte borde ha åtagit sig att företräda Z i budärendet. Genom att åta sig uppdraget har A allvarligt åsidosatt sina plikter som advokat.
På grund härav tilldelar nämnden A varning jämlikt 8 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken.