Den moderna rättegången i startgroparna

En modernare rättegång” är ett jättelikt teknik- och utbildningsprojekt. Lite i skymundan av tekniken förändras processen också på andra sätt. Bland annat införs krav på prövningstillstånd i alla tvistemål, familjemål och domstolsärenden (även i familjemål enligt proposition som ska antas av riksdagen före hösten), nya bevisregler och krav på tidsplaner för målens handläggning. Ökad effektivitet och en tydligare tyngdpunkt på första instans är målen.

Tidskriften Advokaten har talat med advokater, domare, utredare och ansvariga för projektet om vad förändringarna egentligen innebär.

Det var 2005 som riksdagen fattade beslutet att reformera och modernisera processen i de allmänna domstolarna. Åratal av diskussioner och utredningar, som tog sin början med Hovrättsprocessutredningen 1995 och fortsatte med 1999 års rättegångsutredning tog juridisk form. I botten låg problemen i hovrätterna med stor arbetsbelastning och problem att hinna med. Reformen ska konkret tydliggöra att tyngdpunkten i processen ligger i första instans, i tingsrätten.

Videoupptagningarna, som är belagda med sekretess, kommer sedan att användas om ett mål överklagas. I de flesta fall kommer de troligen att ersätta de raspiga kassettinspelningar som hovrätterna hittills fått lyssna på. Men det ska också bli svårare att få kalla till nya förhör i hovrätten, eftersom filmerna i många fall ersätter omförhör. På det viset ska vittnen och målsägande slippa berätta sin historia flera gånger, och hovrätten kan avgöra målet på samma berättelse som tingsrätten. För att ytterligare betona tingsrättens vikt i processen införs prövningstillstånd i hovrätten för alla tvistemål (och familjemål, om den lagda propositionen antas av riksdagen).

Sedan december 2007 har åtta domstolar testat den nya teknik som ska möjliggöra reformen.
– För mig var detta från början framför allt ett teknikprojekt. Men med tiden har det blivit mer ett rättssäkerhetsprojekt. Hovrätten använder våra inspelningar, och det innebär att de har samma berättelse som vi när vi fällde vårt avgörande. Minnet blir ju sämre med tiden, och jag tror att hovrätterna får ett bättre material nu att avgöra målen på än vad de haft tidigare, sammanfattar lagmannen i Eksjö tingsrätt Charlotte Brokelind sina erfarenheter från testperioden.

Men reformen väcker också frågor.
– Det är bra att man får fokus på tingsrätten under förutsättning att man ser till att tingsrätterna har tillräckliga resurser för att skriva välmotiverade domar. Men jag har inte sett några tecken på att man tillför några resurser till tingsrätterna. Och där kan jag idag uppleva att det är väldigt pressat, och att det ibland dyker upp domar som inte är så välmotiverade som man skulle kunna önska, säger advokat Bengt Ivarsson.

Sista varven
Domstolsverkets projekt för att göra reformen möjlig beräknas kosta 275 miljoner kronor under fyra år. Av detta läggs 200 miljoner på investeringar i ny teknik, kameror, datorer och annat ute på domstolarna. Ungefär 450 salar vid landets 60 allmänna domstolar ska utrustas med den nya tekniken.

Av de återstående 75 miljonerna går 80 procent till utbildning av domstolarnas personal. Totalt ska 3200 anställda inom domstolarna utbildas.

Just nu dras det kablar och monteras det kameror vid många av landets domstolar. Projektet En modernare rättegång spurtar för att hinna klart med alla installationer, utbildning och test till den första november.
– Vi följer tidsplanen, säger Thomas Johansson, projektledare för En modernare rättegång (EMR).

– Det är viktigt att allt finns på plats den 31 augusti för att domstolarna ska hinna göra handhavandekontroller och ha sina lokala utbildningar. Vi har inga direkta marginaler, det är ett tajt schema, förklarar Thomas Johansson, som beskriver de närmaste månaderna som de sista varven på ett 10 000-meterslopp.

Testar tekniken
Såväl tekniken som utbildningen har testats och finslipats inom den testverksamhet som pågått ett drygt halvår nu vid sju tingsrätter och Göta hovrätt.

Domstolsverkets utvärderingar visar att tekniken överlag får godkänt av rättens aktörer. Lagmannen Charlotte Brokelind är mycket positiv till den digitala ljud- och bildupptagningen.
– För det första stör det förhandlingen mindre, för det andra är det mycket effektivare för tingsrättens personal som slipper hålla på med bandhantering, berättar hon.

Även advokaterna berömmer tekniken.
– Jag kände mig ganska teknikfientlig just när jag fick höra om reformen. Efter hand har jag blivit mer positiv. Jag tycker att det fungerar så pass bra att det kan finnas ett värde i det, säger advokat Anders Berggren i Jönköping, som medverkat vid många videofilmade förhör under testverksamheten.

Inte minst har de digitala ljudupptagningarna, som parterna vid behov kan få ut på en cd-skiva, underlättat advokaternas vardag. Betydligt bättre ljudkvalitet än kassettbanden och enkelt att hantera.

Barnsjukdomar
Men visst har det funnits barnsjukdomar i systemen. Under perioden december till och med februari innehöll cirka tio procent av inspelningarna i testdomstolarna någon typ av fel. En del av felen har orsakats av brister i programvaran, medan andra fel har berott på felaktig hantering. En svart skärm visade sig till exempel ofta bero på sladdarna.
– Det visade sig att vi hade alltför lättåtkomliga kablar som man ibland råkade peta ur, förklarar Maria Svärd, EMR:s delprojektledare för Införande och Förvaltning.

Andra vanliga problem har varit att bilden ”frusit” mitt i inspelningen, och att ljud och bild varit dåligt synkroniserade när man spelat upp upptagningarna. Teknikerna har fått uppdatera systemen för att komma till rätta med detta. I mars var andelen inspelningar som gick fel nere på två procent.

Utvärderingar visar att kvaliteten på ljud- och bildupptagningarna också varierat i olika salar. Inom projektet EMR har man fått lägga ganska mycket tid på att ändra ljusförhållanden med belysning eller fördunkling.
– Vi planerar nu för handhavandekontroller i de 400 salar som återstår, säger Maria Svärd.

Inför starten av testverksamheten var många oroliga för att vittnen, målsägande och tilltalade skulle reagera negativt på att bli filmade. Men reaktionerna har varit mycket få.
– Jag trodde att det skulle vara fler som blev nervösa över att bli filmade. Det har förvånat mig att det gått så pass bra. Nästan ingen har reagerat, säger advokat Bengt Ivarsson.

Domarna Charlotte Brokelind och Kathrin Flossing har samma erfarenhet. De upplyser om att förhören tas upp på bild, men reaktionerna har varit mycket få på detta.

Brottmålsadvokaten Lena Blixt i Örebro tror att eventuell oro över filmningen är liten i jämförelse med den allmänna anspänningen över att befinna sig i domstolen.

Syftet med att filma förhören i tingsrätten är att vittnen i mycket mindre utsträckning än idag ska behöva förhöras igen om målet överklagas. Och det är positivt, anser både advokater och domare.
– För de flesta vanliga människor innebär det en stor anspänning att komma till en domstol som vittne eller målsägande. Kan man undvika det är det en väldig fördel, säger lagmannen Charlotte Brokelind.

Hovrättspresidenten Kathrin Flossing tycker att det är den allra största vinsten med reformen, att påfrestningarna på dem som hörs minskar.

Med reformen förändras framför allt förhandlingen i hovrätterna, genom att rätten oftare får se bildupptagningar i stället för ett levande vittne.
– Rättegången i hovrätten riskerar att bli fruktansvärt tråkig, kanske hanteras mer slentrianmässigt och tappa sin nerv, kommenterar advokat Lena Blixt.

Men videoupptagningarna kommer inte alltid att räcka som underlag i hovrätten. Omständigheter kan förändras, uppgifter ändras eller tillkomma. Även efter den första november kan parterna därför kalla vittnen och hålla förhör. De måste dock motivera varför.
– Jag tror att man kommer att vara ganska generös med att tilllåta omförhör till en början men sedan strama upp det efterhand. Det är den bild jag har fått när jag talat med företrädare för Göta hovrätt, säger advokat Bengt Ivarsson.

Tungt ansvar
Hovrättspresidenten Kathrin Flossing förklarar vad som gäller för förhör i hovrätten.
– Det vilar ett tungt ansvar på parterna att motivera varför det behövs. Tittar man på förarbetena ser man att det krävs oklara uppgifter, att det tillkommit ny bevisning eller nya omständigheter som föranleder ytterligare frågor. Bara att ett vittne varit svävande i tingsrätten ska inte vara tillräckligt för ett nytt förhör. Man ska komma ihåg att reformen syftar till att minska påfrestningarna för dem som hörs i rätten, genom att de bara behöver komma till domstolen en gång.

Hon pekar dock på ett problem som kan uppkomma:
– En fråga är ju också om det under förhandlingen kommer fram behov av att ställa kompletterande frågor, eller omförhör, i någon del som man inte förutsett i förväg. Det kan ju kanske ibland lösas med ett telefon- eller videoförhör, men annars får man ju ta om och kalla den personen, säger Flossing.

En annan del av processreformen är att det kommer att krävas prövningstillstånd i hovrätten för alla tvistemål, domstolsärenden, och troligen även familjemål. Utredaren (Ett reformerat hovrättsförfarande, SOU 1995:124) ville gå ännu längre och införa prövningstillstånd också för brottmål, men regeringen valde en mjukare linje.

– Jag tycker att det i grunden är bra med prövningstillstånd, av den anledningen att då blir hovrätten en överprövningsinstans, inte en omprövningsinstans. Om man bedömer att målet är rätt och riktigt kan man lägga det till handlingarna och istället lägga kraft och resurser på de mål där det verkligen behöver prövas, säger hovrättspresident Kathrin Flossing.

Advokatsamfundet riktade, liksom många andra tunga remissinstanser, kraftig kritik mot förslaget om ett generellt prövningstillstånd. Advokat Bengt Ivarsson, som också sitter i samfundets huvudstyrelse, har sina reservationer också nu.

– Det är bra att man har fokus i första instans, och jag tycker att det är rimligt att man inte får komma dragande med en massa nytt i hovrätten. Men jag tycker inte det är rimligt att det ska vara prövningstillstånd i alla enskilda mål, säger han, och fortsätter:
– Är det så att man inte har tid att hantera målen på ett bra sätt i tingsrätterna, då ser jag det som ett rättssäkerhetsproblem. Jag tror också att det kommer att leda till att ännu fler av de stora affärstvisterna oftare hamnar i skiljeförfarande än i domstol.

Hans advokatkollega Anders Berggren i Jönköping håller med:
– Jag tycker att det skapar en osäkerhet. Det är viktigt att man kan få en prövning i åtminstone två instanser, säger han och ser det som en ren besparingsåtgärd.

Blir det effektivt?
Advokat Robin Oldenstam i Göteborg arbetar med tvister. Men han är inte särskilt bekymrad över de ändrade reglerna om prövningstillstånd.
– Redan idag satsar man allt redan i tingsrätten. Det är för stora risker och kostnader förenade med rättsliga förfaranden för att låta frågor anstå till en eventuell andra omgång i hovrätten. Jag har också fått uppfattningen att reglerna om när det ska beviljas prövningstillstånd är så pass generösa att man sannolikt kan räkna med att få prövning i hovrätten i flertalet av den typ av större och mera komplexa tvister som jag arbetar med. För dem som har en blandad verksamhet med mindre, enklare tvistemål kan det kanske bli svårare, säger han.

Däremot är Robin Oldenstam inte övertygad om att reglerna om prövningstillstånd totalt sett kommer att minska arbetsbördan för hovrätterna.
– Utredning och beslut kring frågan om prövningstillstånd tar i sig tid och resurser. Om hovrätten till exempel ska gå igenom delar av den muntliga bevisningen för att kunna fatta beslut om prövningstillstånd finns risken att det blir en mindre rättegång i sig, bara för att komma fram till att man ska hålla en rättegång, säger han.

I övrigt har Oldenstam mest positivt att säga om reformen. Inte minst är han nöjd med uppmjukningen av muntlighetskravet, som bland annat gör det lättare att åberopa skriftlig bevisning utan att den behöver läsas upp i rätten. Det blir mer flexibelt, mer likt ett skiljeförfarande.

Mer struktur
Den nya tekniken och den reformerade hovrättsprocessen innebär en del förändringar för domstolarnas personal, inte minst för protokollförarna som ska sköta kameror och ljud via ett styrsystem. Men hur påverkar det advokaternas arbetssätt? Lagmannen Charlotte Brokelind tycker att förändringarna ger anledning att tänka på en sak.
– Tyngdpunkten i rättskipningen, oavsett om det gäller vittnesmål, frågor eller något annat, den ligger i tingsrätten. Där ska allt fram, säger hon, och förklarar att även om alla vet det efterlevs det inte alltid.

– Det är så lätt att få upp mål till hovrätten, och man märker ibland att advokaterna håller igen lite på krutet och sparar det till hovrätten, framför allt i tvistemålen, konstaterar Brokelind.

Advokat Bengt Ivarsson delar uppfattningen att kraven på advokaterna inför tingsrättsförhandlingen ökar.
– Det kommer ju också att finnas krav på tidsplaner och att saker ska rulla på i ett högre tempo, och det är bra. Men det ställer också krav på att man innan man går in med en stämningsansökan har vänt på alla upptänkliga stenar. Det kan vara bra på ett sätt, eftersom det verkligen tvingar parterna att tänka till, och inte skjuta från höften.

Men några jätteförändringar tror Ivarsson inte att det blir. Advokat Anders Berggren är inne på samma linje.
– Det ställer kanske lite högre krav på strukturerade förhör och att man försöker uttömma ett frågeområde fullständigt innan man går vidare. Det är ju egentligen inga nya krav, men det blir ännu viktigare nu för att behålla hovrättens intresse.

Bakgrund/
En modernare rättegång
Riksdagen fattade i juni 2005 beslut om en processreform (prop 2004/05:131, betänkande 20054/05:JUU29). Reformen träder i kraft den 1 november 2008. Sedan december 2007 pågår en testverksamhet vid Göta hovrätt samt vid tingsrätterna i Örebro, Linköping, Norrköping, Eksjö, Jönköping, Kalmar och Växjö.

De viktigaste förändringarna
Förhör i tingsrätten dokumenteras med ljud- och bildupptagning. I hovrätten ska sedan i första hand inspelningen användas i stället för att kalla vittnena igen.
Försöket med telefon- och videokonferens permanentas.
Större möjligheter till bevisupptagning utanför rättegången (förhör som spelas upp eller presenteras)
Ökade möjligheter att åberopa skriftliga vittnesutsagor
Ökade möjligheter att avgöra tvistemål utan huvudförhandling
Tidsplan för målets handläggning ska upprättas
Prövningstillstånd i hovrätten för alla tvistemål och domstolsärenden (även i familjemål enligt proposition som ska antas av riksdagen före hösten).

Reformen bygger i huvudsak på olika utredningar
Prövningstillståndsdelen på Hovrättsprocessutredningen (Ett reformerat hovrättsförfarande, SOU 1995:124)
Avsnitten om videokonferens och ljud- och bildupptagning på 1999 års rättegångsutredning (En modernare
rättegång, SOU 2001:103)
DS 2001:136 Hovrättsprocessen
i framtiden

Fakta
Projektet En modernare rättegång, EMR, omfattar ungefär 180 000 timmar fördelade på 2 000 aktiviteter. Den nya tekniken innebär att domstolarna i sitt system Vera kan lagra upp till 50 TB, vilket motsvarar 20 000 miljoner A4-ark med text.
Till och med 30 april 2008 hade 13 263 videoinspelningar gjorts.
3200 anställda inom domstolarna ska utbildas. Detta görs med hjälp av fyra centrala lärare, som i sin tur utbildar 185 lokala lärare och teknikansvariga från domstolarna. Dessa ska sedan föra kunskapen vidare vid domstolarna.