Vittnesmål på Youtube kan fälla systemet

Videofilmade förhör vid tingsrätterna ställer frågor om sekretess, säkerhet och partsinsyn på sin spets. Till skillnad från ljudupptagningarna är de sekretessbelagda. Om de begärs ut ska domstolen göra en menprövning i varje enskilt fall.

Bildfilerna från inspelade förhör lagras i Domstolsverkets målhanteringssystem Vera. Där är de tillgängliga enbart i den domstol som haft målet. I samband med ett överklagande förs de över till nästa instans tillsammans med domen och alla andra handlingar. Alla som spelar upp ett förhör får information om att de loggas, och därmed kan spåras. Säkerheten tycks rigorös.

Hur säkra system man än bygger är de ändå aldrig starkare än de människor som hanterar dem. Men lagmannen Charlotte Brokelind är inte särskilt oroad över risken att anställda i domstolarna skulle frestas att sälja eller kanske hotas att lämna ut de sekretessbelagda bilderna till obehöriga.
– Vi är vana vid att hantera känsligt material, till exempel uppgifter om icke givna domar, som är hemliga fram till att dom meddelats, säger hon.

Fler filmer riskerar att spridas
Trots sekretessen ligger dock redan ett förhör på internet. Under våren lämnade Kalmar tingsrätt ut ett videofilmat förhör i ett tvistemål till en journalist. Journalisten hade fått en fullmakt från den filmade personen.
– Det här var precis vad vi också diskuterade innan; att personen själv kommer och begär ut sitt eget förhör. Då är det svårt att påstå att den här personen lider men, säger hovrättspresident Kathrin Flossing.

Advokat Bengt Ivarsson befarar att fler inspelningar riskerar att spridas den vägen.
– Mindre nogräknade personer kan ju skaffa sig en fullmakt, och kanske betala för att få tillgång till materialet. Jag kan tänka mig att det finns vittnen som kan sälja bilderna för att få pengar, säger han.

Hittills har advokater och domare i testdomstolarna mött mycket få reaktioner inför filmkamerorna. De personer som förhörts tycks antingen inte reflektera så mycket över själva kameran, eller så litar de helt enkelt på att videoupptagningarna inte kommer att missbrukas. Men det kan snabbt ändras om ett känsligt vittnesmål i något uppmärksammat mål läggs ut på internet eller visas i tv, menar advokater och domare.

– Jag tror att människor kan bli mycket mer negativa till att bli filmade om de vet att detta kan hamna på nätet. Det finns ju också en fara att vittnesmål redigeras, så att det inte framställs som i tingsrätten, säger Bengt Ivarsson.

Rykte om spridning skrämmer
Lena Blixt, brottmålsadvokat och målsägandebiträde i Örebro befarar att sådan spridning skapar en känsla av att de som uppträder i domstolen hamnar på ”nätet”. Och även om ingen gör det utan att själv ha lämnat sitt medgivande kan ryktet räcka för att skrämma många.

– I förlängningen ser jag stora problem. Det är ibland väldigt svårt att få människor att vittna och få en målsägande att berätta. Om det finns minsta risk för att det man berättar i domstolen ska läggas ut på Youtube kommer det att påverka människors vilja att ställa upp, säger hon, och påpekar att det redan nu är svårt att få människor att ställa upp och vittna i brottmål.

Hon ser också ett annat tänkbart användningsområde för bildfilerna.
– Tidigare har en del tvingats visa domen för att visa att de inte har ”tjallat”. Nu kan det bli så att man tvingas begära ut och visa bilderna.

Även hovrättspresident Kathrin Flossing är oroad över följderna av att videoupptagningar sprids.
– Hela systemet bygger på att man spelar in i tingsrätten, så att vittnen och måls-ägande bara ska behöva höras en gång och att hovrätten får ta del av vittnets berättelse från tingsrätten, alltså kortare tid efter den händelse man berättar om. För att det ska fungera krävs att alla ställer upp, säger hon.

Partsinsyn
Sekretessen gäller, liksom den övriga bevisningen, inte för parterna i ett mål. Reglerna om partsinsyn ger rätt att ta del av det material, däribland inspelningar, som finns i målet. Samtidigt betonade man redan i förarbetena till den nya lagstiftningen att domstolarna måste vara mycket försiktiga med att lämna ut bilder, eftersom de så lätt kan spridas.
Göta hovrätt har hittills avgjort tre mål om utlämnande av bildupptagningar.

– När det gäller partsinsynen har hovrätten kommit fram till de slutsatser som finns i propositionen, nämligen att man givetvis får ut en kopia på ljudet, men bilden får man komma till hovrättens lokaler och titta på, säger hovrättspresident Kathrin Flossing.

Advokat Bengt Ivarsson har drivit ett av dessa mål och överklagat beslutet till Högsta domstolen. Hans klient sitter häktad och kan inte ta sig till domstolen för att titta på vittnesförhören från tingsrätten. Göta hovrätt sa nej till att lämna ut inspelningarna med vittnesförhör, medan ljudfilerna lämnades ut. Däremot biföll hovrätten begäran om att få ut bildupptagningen av förhöret med den egna klienten. HD avvisade överklagandet och sa att hovrättens beslut om utlämnande får överklagas endast i samband med överklagande av hovrättens dom eller slutliga beslut.*

– Det här innebär att vi får leva i ovisshet ett tag till. Jag hoppas att HD relativt snart skall ta ställning i själva sakfrågan, säger Bengt Ivarsson.

Att videoupptagningarna bara finns tillgängliga på den domstol som gjort dem, och på hovrätten när man överklagat, kan också få lite opraktiska konsekvenser.
– Om jag varit uppe och haft en förhandling i Umeå och vill titta på bildupptagningen, måste jag åka till Umeå för att göra det. Det är inte så jättepraktiskt och inte kostnadseffektivt. Då önskar man att jag istället kunde ta mig till tingsrätten i Linköping och titta, säger advokat Bengt Ivarsson.

Enligt Charlotte Driving, ansvarig för juridik och säkerhet i projektet EMR är detta något man funderar på men inte löst än.

Utreder partsinsynen
Just partsinsynen i förhållande till bland annat videoinspelningar är en fråga som lagmannen Sigurd Heuman utreder. Utredningen ska enligt direktivet vara avslutad i höst, men har försenats.

– Vi har sagt att vi blir färdiga tidigast strax efter årsskiftet. Det beror på om vi får tilläggsuppdrag, berättar Heuman.

Han tycker att lagstiftningen idag är oklar när det gäller partsinsynen för videoinspelningar.
– Vår uppfattning är att parten har rätt att ta del av sådana här upptagningar. Men att parten har rätt att göra det innebär inte, som vi ser det, att parten har rätt att få ut en kopia. Vi ska försöka klargöra det i lagstiftningen, säger han.
Han kan dock för framtiden tänka sig undantag i vissa situationer, att inspelningar lämnas ut med förbehåll till parter om att parten inte får sprida dem vidare eller ta kopior, och att inspelningen ska lämnas tillbaka efter några dagar. Förbehållsvarianten ska dock bara användas när man är så säker man kan vara på att det iakttas. Sigurd Heumans utredningsuppdrag omfattar inte frågan om att lämna ut videoupptagningar till andra än parter när den inspelade samtyckt till det. Reglerna är tydliga och syftar till att skydda den som filmats, säger Heuman.

– Om den personen som spelats in samtycker till att det lämnas ut, har man nog inget annat att göra än att lämna ut den kopian. Det kommer naturligtvis att hända. Vissa befarar att vittnen kanske kommer att hotas att lämna sitt samtycke, och att en del personer får betalt för samtycket. Jag tror kanske inte att man ska överdriva de farhågorna, men man får se hur det går framöver, säger han.

* HD Mål nr Ö 2264-08