Vittnesmål på video mindre trovärdigt
Nr 5 2008 Årgång 74Sara Landström är verksam vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Hon har i sin avhandling studerat hur olika presentationsformer påverkar uppfattningen av vittnet, förmågan att avslöja om någon ljuger och minnet av det man hört
Resultatet av Landströms studier är, kort uttryckt, att presentationsformen spelar roll. Den påverkar åhörarnas uppfattning om vittnets utsagor och person och hur väl man minns vittnesmålet. Ett levande vittne framför dig uppfattas som mer trovärdigt än vittnet man ser på video. På samma sätt mindes personerna som deltog i studierna innehållet i vittnesmålen bättre när de framlagts av en person i samma rum. Däremot spelade presentationsformen ingen roll för hur väl man kunde genomskåda lögner. Tidigare forskning har också visat att det är mycket svårt att se när en person ljuger. I de flesta fall får människor helt enkelt gissa.
Sara Landström tror att det finns en insikt om att presentationsformatet spelar roll, på något plan. Det märks inte minst av den stora betydelse man fäst vid muntlighetsprincipen i svensk rätt.
– Men jag tror inte att man riktigt tänker på hur stor roll det spelar med tekniken. Det märks på att man både i Sverige och utomlands varit väldigt snabb på att ta till sig ny teknik i domstolarna, säger Sara Landström.
Går för snabbt
– Den största risken är att en part systematiskt kan komma att gynnas av presentationsformen, medan en annan part missgynnas. Om en part nyttjar den här effekten och ser till att vittnen hörs personligen är det en fara, påpekar Landström.
– Om alla hanteras lika, så att det bara blir videoinspelningar i hovrätten, då behandlas man i alla fall lika. Men så kommer det inte att bli. Vissa hörs igen, fortsätter hon.
Sara Landström är noga med att understryka att hon inte tar ställning till teknikreformen i sig. Det kan naturligtvis finnas goda skäl att genomföra reformen trots de problem hennes forskning pekar på. Det kan handla om att vittnen och målsägande slipper pressen av att återvända till domstolen ytterligare en gång, eller att barn som videofilmas blir mindre nervösa och skrämda av det än av att stå inför domstolen. Sådana avvägningar är naturligtvis nödvändiga att göra.
– Men jag skulle säga att det går lite för snabbt, man tar lite för lätt på tekniken. Man borde ställa sig frågan ”när vi nu har tekniken, kan vi använda den?”, säger Sara Landström.
En modernare rättegång beskrivs ofta som en rättssäkerhetsreform, eftersom överinstanserna får ta ställning till exakt samma material som tingsrätten dömt utifrån.
Men riktigt så enkelt är det inte enligt Sara Landström.
– Man kan inte riktigt säga att det är samma material, för när man spelar in någonting får det en konsekvens. Den direkta upplevelsen i tingsrätten går förlorad i hovrätten, och då kan man inte säga att det är samma sak, påpekar Landström, som önskar att lagstiftarna åtminstone tagit ställning till detta dilemma.
Dessutom, skriver Landström i sin avhandling, kan vittnen som tillkommer eller förhörs på nytt i hovrätten göra ett starkare intryck på rätten än de videoupptagningar som spelas upp.
– Utifrån forskningen kan det bli så att tingsrätten är mer välvilligt inställd, och hovrätten som ser allt på video blir mer kritisk. Hur påverkar det ändringsfrekvensen? Det kan få effekt, men det får man se när man utvärderar reformen, sammanfattar Sara Landström, som hoppas på en ordentlig utvärdering några år efter genomförandet av En modernare rättegång.
Råd till advokater
Sara Landströms råd till advokaterna är att vara uppmärksamma på de effekter presentationsformen kan få.
– Det har betydelse hur du presenterar din klient. Fall inte offer för tekniken, utan hör vittnena igen om det behövs, säger hon.
Fakta/Studien
Sara Landströms avhandling omfattar fyra studier. Den första fokuserade på vuxna personers upplevelse av en vuxens vittnesmål i olika former (”live”och videoinspelning). Den andra omfattar vuxnas reaktioner på barns vittnesmål i olika former. Studie tre behandlade vuxnas upplevelse av barns vittnesmål ”live”, via videokonferens och videoinspelning. Studie fyra, slutligen, handlar om hur kameravinkel, fokus och olika former av klippning av filmen påverkar vuxnas bedömning av barns vittnesmål.
Landström, S. (2008). /CCTV,/ /Live and Videotapes: How Presentation Mode Affects the Evaluation of Witnesses. /Opublicerad doktorsavhandling. Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet.
Kommentarer
”En sak man aldrig kan lösa med videotekniken är att ibland när någon berättar kan det vara intressant att se hur omgivningen reagerar. Hur reagerar målsäganden, hur reagerar den tilltalade på något ett vittne säger? Om man sedan själv tycker att klienten är väldigt trovärdig och man vill förstärka det intrycket, ja då är det möjligt att man motiverar att man ska få ställa kompletterande frågor. Av taktiska skäl kanske man underlåter att ställa vissa frågor i tingsrätten för att kunna ställa dem i hovrätten.”
”Slutsatsen stämmer med mina erfarenheter. Det där är ju ett övervägande man redan idag gör med till exempel telefonförhör. Om man har ett bra vittne, som är lugnt och pedagogiskt, då vill man få dit den personen. Man får komma ihåg att dömande inte är någon exakt vetenskap. Inte minst värderingen av muntlig bevisning sker till viss del intuitivt.”
”Vi är medvetna om slutsatserna i avhandlingen, och det är viktigt, även om det också finns forskning som pekar i annan riktning. Men man ska också komma ihåg att under en rättegång spelas alla in, och på det viset är alla likabehandlade. Under försöket har vi också varit väldigt observanta på att alla spelas in likadant, i samma format, så att man ser händerna och uppåt.”