Ny lagstiftning hot mot integriteten
Nr 4 2007 Årgång 73Vilka brister ser du i det nuvarande lagstiftningsarbetet?
– Det går för fort, regeringen anser sig inte ha tid med omfattande utredningar som noggrant går igenom lagstiftningens alla konsekvenser. Integritetsskyddsaspekterna ägnas för det mesta ingen eller liten uppmärksamhet medan däremot behovet från till exempel polisiär synpunkt av ny lagstiftning ofta beskrivs utförligt och övertygande.
Varför ser det ut som det gör?
– Orsakerna är komplexa. Dels spökar nog en traditionell föreställning om den goda staten som vill medborgarna väl även om de inte alltid förstår sitt eget bästa. Detta synsätt framträder särskilt tydligt på brottsbekämpningsområdet där ny integritetskänslig lagstiftning ofta motiveras med att människor måste tåla att bli övervakade och kontrollerade för att slippa få sin personliga integritet kränkt genom brott.
– En annan viktig orsak är naturligtvis att de många terrordåden på senare år har pressat lagstiftaren till snabba motåtgärder. En opinionsundersökning som kommittén gjort visar att denna ”antiterrorlagstiftning” har ett ganska brett folkligt stöd, men helt klart är att integritetsskyddet har kommit i kläm.
– Dessutom har statsförvaltningen på senare år genomgått en hård effektivisering utan att de negativa konsekvenserna för integriteten har beaktats.
Hur kan bristerna drabba den enskilde?
– Både genom att den enskilde blir utsatt för kränkningar som hade kunnat undvikas om lagstiftningen hade utarbetats på ett mer omsorgsfullt sätt, och genom att det finns väldigt små möjligheter att få upprättelse för den som råkar ut för en integritetskränkning.
Har du några konkreta exempel?
– Ett mycket tydligt exempel är den miss som gjordes vid en grundlagsändring 2003 och som innebär att det blivit betydligt svårare än tidigare att ingripa mot kränkande uppgifter och bilder på internet. En brist i lagstiftningen är annars just det förhållandet att det inte ges några exempel på hur lagstiftningen kan drabba den enskildes personliga integritet, medan det däremot ofta ges många och bra exempel på lagstiftningens nyttiga effekter i en rad andra avseenden.
Har du några förslag på hur den personliga integriteten ska skyddas på ett bättre sätt?
– De konkreta lagförslagen är något som kommittén återkommer till i sitt slutbetänkande. Vad kommittén har gjort i delbetänkandet är att påvisa bristerna och anvisa metoder för att åstadkomma en lagstiftning som bättre beaktar konsekvenserna för den personliga integriteten.
Vad tycker du själv är det viktigaste resultatet av utredningen?
– Att medvetandet om integritetsskyddsaspekternas betydelse kommer att öka genom den uppmärksamhet som kommitténs arbete får och redan har fått. I bästa fall kommer utredningens analys att fungera som en slags handbok i lagstiftningsarbetet och på sikt få till stånd en bättre balans mellan integritetsskyddet och andra berättigade intressen.
Hur länge har ni jobbat med den här utredningen?
– Sedan sommaren 2004, det vill säga i snart tre år.
Har ni fått tillräckligt med tid på er?
– Vi fick längre tid på oss än vad som numera är vanligt för kommittéer av det här slaget. Ändå tvingades vi begära förlängning av utredningstiden med nästan ett år. Men så är det också en ovanligt omfattande utredning, där en stor del av den svenska lagstiftningen skall kartläggas och analyseras från integritetsskyddssynpunkt, och där sedan de kinkiga frågorna om en ny grundlagsreglering och om en generell skyddslagstiftning skall behandlas.
Vad händer nu?
– Kommitténs delbetänkande skickas nu på remiss. Men kommittén fortsätter sitt arbete med sikte på ett slutbetänkande i december 2007.
Utredningen om...
...FRA:
”Från integritetsskyddssynpunkt är det ....otillfredsställande att FRA:s signalspaningsverksamhet till stor del kan utföras utan några som helst författningsenliga begränsningar, både med avseende på vilka uppdragsgivarna kan vara och vilka sökbegrepp och andra parametrar som skall styra verksamheten.”
...Lagen om allmän kameraövervakning:
”Avgränsningen innebär ... att samma integritetsskydd gäller vid övervakning av en arbetsplats eller i en skollokal där hundratals människor vistas dagligen, som vid helt privat övervakning i ett enskilt hem. Integritetsskyddet förefaller i det förstnämnda fallet bli orimligt svag...”
Tre exempel ur utredningen där skyddet för den personliga integriteten minskat
1 Den 1 oktober 2004 utökades möjligheterna till användning av hemliga tvångsmedel.2 Den 1 januari 2006 infördes en möjlighet att registrera uppgifter från DNA-analyser även om syftet enbart är att tillgodose ett eventuellt framtida behov.
3 Den 1 oktober 2006 utökades möjligheterna för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att lämna uppgifter vidare till de brottsutredande myndigheterna.