Fler utbildningsplatser ska säkra rekryteringen av domare
Nr 4 2007 Årgång 73– Grundfrågan är hur vi ska rekrytera skickliga och lämpliga domare i framtiden. Det kommer snart stora pensionsavgångar, och konkurrensen om de duktiga juristerna ökar. Hur kan domstolarna möta den konkurrensen, säger Anna Skarhed.
Hennes förslag presenteras i promemorian En mer öppen domarutbildning (DS 2007:11) som överlämnades till justitieministern i början av april.
Bakgrunden är den så kallade Regnerska utredningen (SOU 2003:102), som föreslog att man skulle avveckla den traditionella domarutbildningen och i stället rekrytera jurister med andra erfarenheter till domstolarna. Förslaget kritiserades hårt av remissinstanserna, och regeringen beslöt att fortsätta utreda frågan. Uppdraget gick till Anna Skarhed, som arbetat tillsammans med hovrättsassessorn Helena Josefsson.
Behövs fler, inte färre
Utredningens direktiv handlade delvis om hur man skulle kunna minska domarutbildningen och i stället få kompetenta jurister från andra sektorer att söka domartjänster. Men Anna Skarhed kunde konstatera att domarutbildningen redan dragits ned kraftigt sedan mitten av 1990-talet, och att det nu råder brist på domarutbildade personer. Även utanför domstolarna är efterfrågan på personer med domstolsbakgrund stor.
Utredarna tittade också närmare på bakgrunden hos dem som utnämnts till domare under den senaste tiden. De fann att den gamla ”sanningen” om ”klonade” domare med identisk bakgrund inte stämmer idag. Bara ett fåtal hade tillbringat hela sitt yrkesliv inom domstolarnas väggar, och många hade erfarenheter från till exempel regeringskansliet, JO och JK.
Det finns alltså enligt utredaren inget som talar för att dra ner ytterligare på domarutbildningen. I stället vill Anna Skarhed utöka och förbättra den.
– Vi måste locka till oss jurister. Det gör vi genom att visa att det är intressant och givande att arbeta i domstolarna och att vi erbjuder bra arbetsplatser. Fler unga jurister bör därför få möjligheten att arbeta i domstol, anser Skarhed.
Vill ta bort krav
Domarutbildningen bör dock göras mer flexibel. Anna Skarhed vill bland annat ta bort kravet på notariemeritering för att bli antagen vid en överrätt. Den som blir antagen vid överrätten ska också kunna välja friare hur länge hon stannar, och till exempel vara kvar en period som föredragande innan hon går vidare.
Anna Skarhed beräknar att det skulle kosta 30 miljoner om året att genomföra hennes förslag.
Utredningens förslag i korthet:
• Fler utbildningsplatser i både under- och överrätterna. Domarutbildningen ska även fortsättningsvis finnas i alla överrätter.
• Notarieutbildning, tjänst som föredragande i överrätt, fiskalstjänstgöring i underrätt och adjunktion i överrätt förblir grunden för domarutbildningen, men flexibiliteten ökas.
• De parallella spåren med fast anställda föredragande och fiskaler i överrätterna tas bort. I stället ska alla efter en period som föredragande kunna söka och, efter lämplighetsprövning, antas som fiskaler i underrätt.
• Utveckling och individualisering av domarutbildningen.
• Marknadsföring och andra åtgärder för att få erfarna jurister att söka domartjänster.
• Utveckling av rekryteringsförfarandet till domartjänsterna.