Martin Agell mötte svenska facket
Nr 4 2007 Årgång 73Inne i salen sitter de 13 domarna längst fram. De är klädda i vackra röda dräkter. Bredvid sig har de en Generaladvokat. Omkring 25 juridiska ombud och bisittare finns också med, klädda i svarta kappor. De vill alla lämna sina regeringars synpunkter på det som hände i lilla svenska Vaxholm, när det lettiska företaget Laval lämnade arbetet med att bygga en skola efter en facklig aktion initierad av Byggnadsarbetarförbundets Stockholmsavdelning, Byggettan.
– Det var en upplevelse att vara med under förhandlingarna. Alla hade finslipat sina argument och gjorde sitt absolut bästa.
De juridiska ombuden kommer från bland annat Frankrike, Spanien, Italien och Danmark. Norge är med på grund av Efta-avtalet. EU-kommissionen ska också lämna sina åsikter och självklart Sverige.
Estland, Lettland, Litauen finns där liksom deras grönklädda kollega från Polen. Sammanlagt är det 20 EU-länder och andra intressenter som är närvarande.
– Målet gäller den principiella frågan om det är tillåtet enligt gemenskapsrätten att flera svenska fackförbund vidtar så obegränsade kollektiva åtgärder mot ett gästande företag, att företagets möjligheter att utnyttja den fria rörligheten för tjänster omöjliggörs och görs helt beroende av fackförbundens godtycke, säger Martin Agell i sitt anförande.
Han är först ut av alla advokater och har 15 minuter på sig för att redovisa Lavals syn på händelserna i Vaxholm. Kollegan Anders Elmér, som tillsammans med Martin Agell företräder Laval, har också 15 minuter till plädering.
– Jag hade ett tidtagarur i handen, och jag provläste mitt anförande många gånger för att ha koll på hur lång tid varje avsnitt tog.
De svenska advokaterna bar långa svarta advokatkappor, och till det en vit halsduk.
– Det var onekligen spännande att få sätta på sig kappan.
Advokaterna ska vara klädda i respektive lands advokatklädsel, men eftersom Sverige inte har någon särskild klädsel föreslog Advokatsamfundet en klädsel. Martin Agell och Anders Elmér men också Byggnadsarbetarförbundets och Elektrikerförbundets gemensamma företrädare advokat Ulf Öberg bar varsin svart dräkt som de lånat på Advokatsamfundet.
EG-fördraget
Martin Agell säger i EG-domstolen att Sverige inte lever upp till EG-rättens krav på transparens, förutsebarhet, likabehandling, rättssäkerhet och proportionalitet.
– Vi vill bestämt bemöta påståendena om avsaknad av förutsägbarhet, transparens och rättssäkerhet på den svenska arbetsmarknaden, säger de svenska fackens advokat Ulf Öberg.
Den fackliga sidan säger också att striden handlar om de kollektiva åtgärder facket vidtog är lovliga eller inte.
– Att reducera Laval-målet till att handla om försäkringspremier, påstådda utbildningsavgifter och granskningsarvoden i Byggnadsavtalet, det är ett försök att undvika de grundläggande frågor som detta mål ger upphov till.
Facket hänvisar också till Artikel 39 i EG-fördraget, som ska skydda mot låglönekonkurrens mellan Europas arbetstagare.
Martin Agell hänvisar i sin tur till Artikel 12 och 49 i EG-fördraget och säger:
– Utländska företag får inte åläggas krav som inte tillämpas på svenska företag.
Någon dom har ännu inte kommit i EG-domstolen trots att vårdagarna blir allt varmare. Inte heller har Generaladvokaten lämnat något yttrande, vilket alltid föregår en dom. Och även om yttrandet inte alltid stämmer med domen kan det ge en vägledning i hur domstolen resonerar.
– När domen kommer har jag inte fått något besked om, och det får man heller aldrig i förväg, säger Martin Agell, när vi träffas på hans kontor i Stockholm.
För Martin Agell började fallet Laval en stekhet sommardag 2004, när han var ensam på kontoret. Telefonen ringde och en röst frågade. ”Vill du hjälpa några letter som har problem med Byggettan?”
– Redan då insåg jag att det här kunde bli hur stort som helst.
Ett närstående företag till det lettiska företaget Laval hade vunnit en upphandling om ett skolbygge i Vaxholms kommun. Bygg-ettan, som är Byggnadsarbetareförbundets Stockholmsavdelning, ville att Laval skulle teckna ett svenskt kollektivavtal och en minimilön på 145 kronor nämndes under en förhandling av det svenska facket.
– De lettiska byggjobbarna hade 13600 kronor i månadslön plus uppehälle och fria hemresor, men det räckte inte för svenska Byggnads. Vi försökte få fram ett realistiskt kollektivavtal med det svenska facket men misslyckades.
Facket ansåg att Laval kände till det svenska systemet med kollektivavtal och tog till blockad för att få igenom sina krav. Successivt anslöt sig fler och fler svenska fackföreningar. Och arbetet blev svårare och svårare för de lettiska byggnadsarbetarna.
– Den 13 december 2004 demonstrerade de svenska facken utanför bygget och några personer ropade ”Go home” åt de lettiska arbetarna.
Arbete var omöjligt. Arbetsdomstolen ville inte heller anta ett interimistiskt beslut som skulle ge Laval rätt att fortsatta arbetet i avvaktan på den rättsliga prövningen.
– Laval gav upp. De åkte hem över julhelgen och kom inte tillbaka.
Så återstod den rättsliga prövningen.
Arbetsdomstolen ansåg att EG-domstolens förhandsbesked borde inväntas innan man själv tog ställning. Så tillsammans med kollegan Anders Elmér började Martin Agell förbereda sig inför förhandlingarna i EG-domstolen.
Duktiga tolkar
”C'est moi” svarade Martin Agell på uppropet i EG-domstolen. Men det var den enda franska han behövde prata under förhandlingarna. Rättegångsspråket var svenska. På samma sätt var det med det yttrande som Martin Agell hade skrivit tillsammans med Anders Elmér, och som blev en tjock bunt papper på svenska.
Under rättegången översattes alla inlägg till deltagarnas olika språk. De som pläderade fick lämna in sina manus i förväg, men efter pläderingen blev det en fri frågestund.
– Jag är oerhört imponerad av tolkarna. Till vissa mindre språk lär tolkningen gå en omväg via andra språk, men det verkade fungera perfekt. Också när frågor ställdes och besvarades pratade alla på sitt respektive språk. Byggnads advokat Ulf Öberg ville besvara en fråga på franska, men blev nedtystad av ordföranden som sa till honom att använda svenska.
Förberedelserna inför förhandlingarna pågick i mer än två år. Martin Agell ägnade mycket tid till att granska den svenska arbetsrätten ur ett EG-rättsligt perspektiv. Juridiska kontakter i den akademiska världen fungerade som bollplank. Före förhandlingarna besökte han också Estland och Lettland för att diskutera svensk arbetsrätt med representanter för dessa länders utrikesdepartement.
Snart vet vi vad domstolen kom fram till. Men Martin Agell anser att Lavalfallet kan få en fortsättning.
– Laval fick inte möjlighet att bygga färdigt skolan i Vaxholm. Staten har ett ansvar för att utländska företag kan verka i Sverige enligt EG-rätten, så staten kan vara skadeståndsskyldig.
Men först ska vår bli höst, innan EG-domstolen lämnar sitt förhandsbesked till den svenska Arbetsdomstolen. Sedan ska AD sammanträda och fatta sitt beslut.
Fakta/Advokatkappan
Advokatkappan som Martin Agell och hans svenska kollegor bar i EG-domstolen har tagits fram av Advokatsamfundet. Den advokat som uppträder i EG-domstolen bär en kappa, och den svenska advokatkappan togs fram av Advokatsamfundet i samband med det svenska EU-medlemskapet och finns för utlåning på samfundet.
Fakta/Lavalfallet
Det lettiska företaget Laval un Partneri Ltd vann upphandlingen av ett skolbygge i Vaxholm. Byggettan, Byggnadsarbetarförbundets Stockholmsavdelning, ställde den 15 september 2004 krav på kollektivavtal och en minimilön på 145 kronor för att sluta avtal. Laval vägrade. Den andre november inleddes en blockad som kom att omfattas av sju svenska fackförbund mot bygget. Vid jultid samma år lämnade Laval bygget och de 32 anställda reste hem.
Fallet hamnade i den svenska Arbetsdomstolen som har begärt svar på hur ett antal frågor om EU-rätten ska tolkas i det aktuella fallet. Före sommaren väntas Generaladvokaten komma med förslag till svar. Domstolens slutgiltiga svar lär dröja till senhösten 2007. Målet är därmed inte avgjort utan det är AD:s sak att avkunna dom med ledning av EG-domstolens svar.
Enligt Martin Agell stöder i grova drag Danmark, Finland, Norge, Tyskland, Spanien, Frankrike och Österrike det svenska facket.
Laval har stöd av Estland, Lettland, Litauen, Polen, Storbritannien och delvis EU-kommissionen.
Fakta/EG-domstolen
EG-domstolen, enligt den officiella terminologin Europeiska gemenskapernas domstol, är en domstol inrättad genom Parisfördraget 1952. Den har sitt säte i Luxemburg.
Domstolens uppgift är att som högsta instans tolka EU-lagstiftningen. Inom dess befogenhet ligger makten att avgöra tvister mellan medlemsstater, EU-institutioner, företag och enskilda. Domstolens utslag är bindande för samtliga inblandade.
Domstolen består av en domare från varje medlemsstat i EU, vilket innebär att alla nationella rättssystem inom EU är representerade. Sedan unionens utvidgning 2004 sammanträder domstolen ofta med 13 domare per mål i stället för att alltid sammanträda med alla domare (plenum). Såsom föredragande i domstolen tjänstgör åtta generaladvokater. De lägger fram motiverade yttranden om de mål som förekommer vid domstolen.