Europeiseringen ger mer makt till juristerna

Med EU-inträdet fick svenska domstolar en utökad normprövningsrätt. Men det är en uppgift de inte riktigt vill ta på sig, menar Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet.

– Problemet är att svenska domstolar är rädda för att utöva normprövning.

Advokat och docent Ola Wiklund som doktorerat på EG-domstolen och arbetar praktiskt med EG-rätten håller med.

– De fina principerna om effektivt rättsskydd för enskilda som EG-domstolen bland annat formulerat vill svenska domstolar inte alltid tillämpa, säger han.

Justitierådet Göran Regner håller inte med. Frågorna kommer inte upp särskilt ofta, i synnerhet inte i de allmänna domstolarna.

– Idag kan man inte säga att det finns någon ovilja eller ovana, annat än att det inte förekommer särskilt ofta, och att det ställer särskilda krav eftersom det inte är en rutinmässig prövning, menar Regner.

I många europeiska länder har domstolarna länge haft en viktig roll. I Tyskland finns en författningsdomstol med uppgift att pröva lagars och andra normers förenlighet med konstitutionen. I Norge har de allmänna domstolarna ägnat sig åt normprövning sedan 1800-talet.

I Sverige är traditionen långt ifrån lika stark. Höga krav är uppställda för att en lag eller regeringsförordning ska få sättas åt sidan av domstolarna.
EG-domstolen kan bistå medlemsstaternas domstolar med tolkningar av EG-rätt-en. I vissa fall är domstolarna till och med skyldiga att begära förhandsavgöranden från sina kollegor i EG-domstolen. Ändå frågar inte svenska domstolar tillräckligt ofta, menar Ola Wiklund. I synnerhet borde de lägre instanserna vara bättre på att begära förhandsavgörande.

Allmän missuppfattning

– Det råder en allmän missuppfattning bland vissa lägre instanser om att bara för att man inte måste fråga bör man inte fråga. Men det är mer rättssäkert och bättre processekonomi att en tingsrätt frågar, så får man målet avgjort ordentligt i stället för att man ska driva målet till Högsta domstolen som till slut måste fråga, säger han.

Enligt Göran Regner begär Högsta domstolen förhandsavgöranden när det behövs, även om man naturligtvis alltid kan diskutera hur högt kraven ska ställas. Dessutom får man också räkna med tiden, att parterna vill få målet avgjort så snabbt som möjligt.

– Det är klart att man tänker sig för en gång extra innan man skickar en fråga till EG-domstolen när man vet att den kanske blir liggande där i två år. Det är lite omsorg om parterna också, att inte dra på dem stora kostnader, säger Regner.

Bara för att man begär ett förhandsavgörande är det inte heller säkert att en fråga blir utredd och klar.

– Det är inte alltid så lätt att begripa vad EG-domstolen säger, anser Göran Regner.

Olyckligt med svag grundlag

Det så kallade uppenbarhetsrekvisitet för normprövning av lagar och förordningar i förhållande till den svenska grundlagen ger på sätt och vis EG-rätten en starkare ställning i Sverige än våra grundlagar.

– Man kan tycka att det blir lite konstigt att den svenska grundlagen ska anses mindre värd. Jag tror att det hade varit lyckligare om vi aldrig hade infört uppenbarhetsrekvisitet. Sedan är det naturligt att domstolar är försiktigare med att åsidosätta lagar än andra författningar, säger Göran Regner, som betonar att lagar i Sverige tillkommer efter ett omsorgsfullt arbete med bland annat en granskning av lagrådet.

Ola Wiklund tycker att skillnaden i möjlighet till normprövning är olycklig.

– I andra medlemsstater har den nationella grundlagen en mycket starkare ställning. Det tror jag är ganska viktigt för den nationella identiteten. I Sverige har grundlagen aldrig tagits riktigt på allvar av domstolarna, hävdar han.

Ola Wiklund har varit, och är, ombud i flera mål som rör bland annat spel- och alkoholmonopolen i Sverige. Det är mål som får stor uppmärksamhet, när nationella symboler som Systembolaget ifrågasätts. Europeiseringen ger också ett helt nytt utrymme för juristerna att påverka politiken, när nationella regleringar av stor politisk vikt ställs mot allmänt hållna fördragstexter.

– Denna typ av politiserade processer ställer nya och större krav på advokaten när han ska omsätta den viktiga klientlojaliteten i praktiken. Processerna ger även domstolarna en utökad konstitutionell roll. Det innebär att domarna får ett större tolkningsutrymme, och därmed en ökad makt på politikernas bekostnad, säger Ola Wiklund.

Växelspel mellan politik och juridik

Göran Regner är inne på samma linje. Han menar att EG-domstolen i stor utsträckning skapat sin egen plattform, inte minst under en period av politisk stagnation i EG på 60- och 70-talet.

– Ingen hade nog från början tänkt att EG-rätten skulle få det här stora genomslaget. Man kan tycka att det är ett demokratiskt problem att domstolar lägger sig till med makt, kanske på bekostnad av mer demokratiska organ. Domstolarna har juridifierat politiken, och politikerna har fått acceptera det, säger han.

Ola Wiklund har funderat och skrivit mycket om förhållandet mellan politik och juridik. Han kan se ett växelspel, där politikerna ibland drar nytta av juridifieringen.

– Ibland tycker politikerna att det är ganska bra att frågor som Barsebäcks avveckling hamnar i domstol så att de slipper stå upp för gamla kompromisser som man inte är så nöjd med. Politikerna använder juridiken för att slippa ta i ett svårt politiskt problem. Det är lite upp- och nervända världen. Förr kom politiken före juridiken, men nu är det ibland tvärtom.

Ulrika Brandberg

Fakta/Normprövning
Normprövning innebär i Sverige att domstolar och andra myndigheter i efterhand prövar om en lag eller förordning överensstämmer med en högre stående norm, till exempel en grundlagsregel.

Domstolarna i EU:s medlemsstater är skyldiga att, vid behov, pröva om den nationella lagstiftningen är förenlig med EG-rätten. De kan få hjälp med detta genom att begära förhandsavgöranden från EG-domstolen. Domstolen avgör då inte målet i sak, utan svarar bara på frågor om hur EG-rätten ska tolkas på det aktuella området.

Alla domstolar kan begära förhandsavgöranden, men de högsta instanserna är, enligt art 234 i EG-fördraget, skyldiga att göra det om det finns osäkerhet om förhållandet mellan nationella normer och EG-rätten.

Sverige fick 2004 kritik av EU-kommissionen för att svenska domstolar så sällan vände sig till EG-domstolen med frågor. Detta ledde fram till en lagändring. Sedan 2006 är Högsta domstolen och Regeringsrätten skyldiga att motivera varför de inte begär förhandsavgöranden eller beviljar prövningstillstånd i mål med anknytning till EG-rätten.

Svenska domstolar kan också pröva olika normers förenlighet med grundlagen. När det gäller lagar eller regeringsförordningar gäller dock ett så kallat uppenbarhetsrekvisit. Domstolarna får bara åsidosätta riksdagens eller regeringens föreskrifter om det är uppenbart i strid med grundlagen.