Överskottsinformation får användas som bevis
Nr 3 2003 Årgång 69
Polisen ska i stort sett utan begränsningar få använda överskottsinformation från avlyssning eller övervakning till att utreda andra brott. Informationen ska även få användas som bevis i domstol om brottet kan ge minst ett års fängelse. Det föreslår en statlig utredning.
Frågan om överskottsinformation har stötts och blötts i flera utredningar de senaste 20 åren. Utredningarna har ofta haft helt olika förslag till lösningar och därför har området förblivit oreglerat.
Senare års rättspraxis från Europadomstolen visar dock att det behövs en tydlig reglering så att man kan förutse hur informationen ska användas. Den senaste månaden har två svenska domstolar i två olika mål gjort diametralt olika bedömningar huruvida överskottsinformation ska få användas som bevis i kommande rättegångar.
– Jag tror nog att de flesta inser fördelen med en reglering, säger utredaren Sigvard Helin, till vardags hovrättslagman i Göteborg. Dagens brist på praxis och enhetlighet skapar en allmän osäkerhet.
Sigvard Helin föreslår att polisen ska få använda överskottsinformation från alla typer av hemliga tvångsmedel utan begränsningar för att utreda andra pågående eller begångna brott. Informationen ska även kunna användas för att förhindra brott.
– Jag ser ingen risk för missbruk från polisens sida och inte heller att det skulle hota integritetsintressen. Om en uppgift kommer fram av en tillfällighet på något annat sätt är det ju inte heller något som hindrar att den används.
Fängelsestraff krävs
Dessutom föreslås att överskottsinformationen får användas som bevis i en rättegång. En förutsättning är dock att fängelse i minst ett år är föreskrivet för brottet – och att det kan antas att det inte stannar vid ett bötesstraff. Alltså samma regler som gäller vid häktning. Det innebär att informationen kan användas i stöld- och hälerimål, men inte vid misstankar om snatterier, ringa misshandel eller egenmäktigt förfarande.
– Jag ser egentligen inga principiella hinder för att använda informationen fullt ut. Samtidigt finns det knappast något behov att använda den vid brott av mindre allvarlig art, säger Sigvard Helin. Därför är det bra att anpassa reglerna till en gräns som redan finns och som domstolarna är vana att tillämpa.
Överskottsinformation som lämnats i förtroende till advokat, läkare eller präst får endast användas som bevis om det är tillåtet att efterforska uppgifterna vid vittnesförhör. All överskottsinformation som polisen inte anser sig behöva ska förstöras direkt när den har gåtts igenom.
Sigvard Helin anser att de regler han föreslagit ligger väl i linje med hur det ser ut i andra länder. Det som skiljer är framför allt hur informationen får användas som bevis i domstol.
”Bra med reglering”
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser spontant att det är bra att det äntligen blir en reglering av hur överskottsinformation får användas. Men hon är orolig för att den gräns som föreslagits för när informationen ska få användas som bevis kan orsaka tillämpningsproblem.
– Det kan uppstå situationer där domstolen tvingas ta ställning i påföljdsfrågan redan när man ska avgöra vilken typ av bevisning som får användas. Jag kan tänka mig att man måste hitta en tydligare lösning på var gränsen ska gå. Men det återkommer vi till i vårt remissvar.
Lagrådet stoppade för några år sedan regeringens förslag om att införa så kallad buggning, med hänvisning till att det saknades en ordentlig reglering av hur överskottsinformationen skulle hanteras. Det här förslaget gör det möjligt för regeringen att gå fram med ett nytt buggningsförslag.
HANS HELLBERG
Detta är överskottsinformation
• Överskottsinformation är all den information som kommer fram vid hemlig avlyssning eller övervakning och som inte har att göra med det aktuella brottet som avlyssningen eller övervakningen gäller. I dag är det i huvudsak oreglerat hur den informationen får användas. Det är därför till exempel inget som hindrar att en polis som avlyssnar ett sådant samtal åberopas som vittne i en rättegång om ett annat brott. Eftersom frågan är oreglerad finns ingen enhetlig praxis av hur domstolarna ser på en sådan förfrågan.
HANS HELLBERG
Senare års rättspraxis från Europadomstolen visar dock att det behövs en tydlig reglering så att man kan förutse hur informationen ska användas. Den senaste månaden har två svenska domstolar i två olika mål gjort diametralt olika bedömningar huruvida överskottsinformation ska få användas som bevis i kommande rättegångar.
– Jag tror nog att de flesta inser fördelen med en reglering, säger utredaren Sigvard Helin, till vardags hovrättslagman i Göteborg. Dagens brist på praxis och enhetlighet skapar en allmän osäkerhet.
Sigvard Helin föreslår att polisen ska få använda överskottsinformation från alla typer av hemliga tvångsmedel utan begränsningar för att utreda andra pågående eller begångna brott. Informationen ska även kunna användas för att förhindra brott.
– Jag ser ingen risk för missbruk från polisens sida och inte heller att det skulle hota integritetsintressen. Om en uppgift kommer fram av en tillfällighet på något annat sätt är det ju inte heller något som hindrar att den används.
Fängelsestraff krävs
Dessutom föreslås att överskottsinformationen får användas som bevis i en rättegång. En förutsättning är dock att fängelse i minst ett år är föreskrivet för brottet – och att det kan antas att det inte stannar vid ett bötesstraff. Alltså samma regler som gäller vid häktning. Det innebär att informationen kan användas i stöld- och hälerimål, men inte vid misstankar om snatterier, ringa misshandel eller egenmäktigt förfarande.
– Jag ser egentligen inga principiella hinder för att använda informationen fullt ut. Samtidigt finns det knappast något behov att använda den vid brott av mindre allvarlig art, säger Sigvard Helin. Därför är det bra att anpassa reglerna till en gräns som redan finns och som domstolarna är vana att tillämpa.
Överskottsinformation som lämnats i förtroende till advokat, läkare eller präst får endast användas som bevis om det är tillåtet att efterforska uppgifterna vid vittnesförhör. All överskottsinformation som polisen inte anser sig behöva ska förstöras direkt när den har gåtts igenom.
Sigvard Helin anser att de regler han föreslagit ligger väl i linje med hur det ser ut i andra länder. Det som skiljer är framför allt hur informationen får användas som bevis i domstol.
”Bra med reglering”
Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser spontant att det är bra att det äntligen blir en reglering av hur överskottsinformation får användas. Men hon är orolig för att den gräns som föreslagits för när informationen ska få användas som bevis kan orsaka tillämpningsproblem.
– Det kan uppstå situationer där domstolen tvingas ta ställning i påföljdsfrågan redan när man ska avgöra vilken typ av bevisning som får användas. Jag kan tänka mig att man måste hitta en tydligare lösning på var gränsen ska gå. Men det återkommer vi till i vårt remissvar.
Lagrådet stoppade för några år sedan regeringens förslag om att införa så kallad buggning, med hänvisning till att det saknades en ordentlig reglering av hur överskottsinformationen skulle hanteras. Det här förslaget gör det möjligt för regeringen att gå fram med ett nytt buggningsförslag.
HANS HELLBERG
Detta är överskottsinformation
• Överskottsinformation är all den information som kommer fram vid hemlig avlyssning eller övervakning och som inte har att göra med det aktuella brottet som avlyssningen eller övervakningen gäller. I dag är det i huvudsak oreglerat hur den informationen får användas. Det är därför till exempel inget som hindrar att en polis som avlyssnar ett sådant samtal åberopas som vittne i en rättegång om ett annat brott. Eftersom frågan är oreglerad finns ingen enhetlig praxis av hur domstolarna ser på en sådan förfrågan.
HANS HELLBERG