Stor konferens om whiplashskador och juridiska problem
Nr 3 2003 Årgång 69
Whiplashskador och sambandsfrågor – Var står vi idag? Svaret ges på Trafik-, trauma- och katastrofmedicinska konferensen, TTAD, i Umeå den 2–4 juni.
På TTAD 2003 möts personer med intressen inom akutsjukvård, trafiksäkerhet, katastrofmedicin och närliggande områden. En särskild del, där Advokatsamfundet medverkar, behandlar försäkringsjuridik och whiplashfrågeställningar. Det kommer att rapporteras från forskningsfältet och dessutom handlar en central del om whiplashskador och sambandsfrågor.
Den internationellt uppmärksammade forskaren David Cassidy kommer att ge en ämnesöverblick över forskningsläget i dag om whiplashskador.
Bara indicier på skadan
– Ett problem med whiplashskador är att läkarna inte kan säga vad det är som gör ont. Ofta har man bara indicier. Cassidy kommer att peka på vilka faktorer som är av betydelse för att göra en bedömning av den skadelidande, säger Ulf Björnstig, professor och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Han är även ordförande i organisationskommittén för konferensen.
Enligt advokaterna Anitha Jabin och Erik Reveman, båda aktiva i Skadeståndskollegiet och delaktiga i kongressplaneringen, är kongressen särskilt intressant för advokater och jurister som har tvister i sambandsfrågor och processar med anledning av whiplashskador.
En central diskussion i whiplashproblematiken handlar om den så kallade 72-timmarsregeln, som bygger på ett samband mellan symptom på whiplashskador inom 72 timmar och långvariga problem. Denna regel har debatterats i tidskriften ADVOKATEN. På konferensen kommer det att belysas vad forskningen pekar på i dag när det gäller denna sambandsproblematik.
– Ett problem med skador kopplade till 72-timmarsregeln är att den drabbade kan ha andra skador samtidigt. Detta gör att de typiska whiplashsymptomen drunknar i andra besvär. När de sedan klingat av står en sak kvar: ”jag har ont i nacken”, säger Erik Reveman.
– Då blir det problem när man ska föra process eftersom det inte finns någon anteckning inom 72 timmar om dessa besvär, fortsätter Anitha Jabin.
På kongressen föreläser professor Bertil Bengtsson om sambandsproblematiken kring whiplashskador och 72-timmarsregeln. Han tar särskilt upp bevisbördefrågan.
– Det är nog så viktigt. Det är nämligen så att läkarna inte alltid har helt klart för sig, när de utformar sina intyg, hur bevisbördan ligger till, säger Erik Reveman.
Maria Krafft, från försäkringsbolaget Folksam, som studerat kraschvåldets effekter vid trafikolyckor, kommer att berätta om sina senaste rön. Andra medverkande är advokat Anita Olofsson som belyser frågor kring personskaderegleringar och den praktiska hanteringen kring whiplashskador. Från whiplashkommissionen rapporteras från dess pågående arbete.
The impact factor
En svår fråga i samband med processer om whiplashskador är hur man ska bedöma olika forskningsrapporter som införts i vetenskapliga tidskrifter och som parterna hänvisar till. Ett sätt att göra det är att mäta ”the impact factor”. Det är ett mått på hur ofta en artikel eller en tidskrift refereras indirekt. Denna fråga blir en av föredragspunkterna.
TOM KNUTSON
FOTNOT: Skadeståndskollegiet är ett nätverk av tolv erfarna skadeståndsjurister i Sverige. Kollegiet har också kontakter med utländska kolleger/nätverk.
Den internationellt uppmärksammade forskaren David Cassidy kommer att ge en ämnesöverblick över forskningsläget i dag om whiplashskador.
Bara indicier på skadan
– Ett problem med whiplashskador är att läkarna inte kan säga vad det är som gör ont. Ofta har man bara indicier. Cassidy kommer att peka på vilka faktorer som är av betydelse för att göra en bedömning av den skadelidande, säger Ulf Björnstig, professor och överläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Han är även ordförande i organisationskommittén för konferensen.
Enligt advokaterna Anitha Jabin och Erik Reveman, båda aktiva i Skadeståndskollegiet och delaktiga i kongressplaneringen, är kongressen särskilt intressant för advokater och jurister som har tvister i sambandsfrågor och processar med anledning av whiplashskador.
En central diskussion i whiplashproblematiken handlar om den så kallade 72-timmarsregeln, som bygger på ett samband mellan symptom på whiplashskador inom 72 timmar och långvariga problem. Denna regel har debatterats i tidskriften ADVOKATEN. På konferensen kommer det att belysas vad forskningen pekar på i dag när det gäller denna sambandsproblematik.
– Ett problem med skador kopplade till 72-timmarsregeln är att den drabbade kan ha andra skador samtidigt. Detta gör att de typiska whiplashsymptomen drunknar i andra besvär. När de sedan klingat av står en sak kvar: ”jag har ont i nacken”, säger Erik Reveman.
– Då blir det problem när man ska föra process eftersom det inte finns någon anteckning inom 72 timmar om dessa besvär, fortsätter Anitha Jabin.
På kongressen föreläser professor Bertil Bengtsson om sambandsproblematiken kring whiplashskador och 72-timmarsregeln. Han tar särskilt upp bevisbördefrågan.
– Det är nog så viktigt. Det är nämligen så att läkarna inte alltid har helt klart för sig, när de utformar sina intyg, hur bevisbördan ligger till, säger Erik Reveman.
Maria Krafft, från försäkringsbolaget Folksam, som studerat kraschvåldets effekter vid trafikolyckor, kommer att berätta om sina senaste rön. Andra medverkande är advokat Anita Olofsson som belyser frågor kring personskaderegleringar och den praktiska hanteringen kring whiplashskador. Från whiplashkommissionen rapporteras från dess pågående arbete.
The impact factor
En svår fråga i samband med processer om whiplashskador är hur man ska bedöma olika forskningsrapporter som införts i vetenskapliga tidskrifter och som parterna hänvisar till. Ett sätt att göra det är att mäta ”the impact factor”. Det är ett mått på hur ofta en artikel eller en tidskrift refereras indirekt. Denna fråga blir en av föredragspunkterna.
TOM KNUTSON
FOTNOT: Skadeståndskollegiet är ett nätverk av tolv erfarna skadeståndsjurister i Sverige. Kollegiet har också kontakter med utländska kolleger/nätverk.