När uppstår advokatbyråns klientförhållande?

I två publicerade beslut har Advokatsamfundets disciplinnämnd behandlat frågan om intressekonflikt när potentiella klienter lämnar uppgifter till advokatbyrån.

I båda fallen tog potentiella klienter kontakt med advokatbyråer om juridiskt biträde och lämnade detaljerade uppgifter om bakgrunden till sina ärenden, och i båda fallen åtog sig byråerna senare uppdrag för motparten i samma respektive sak.

Disciplinnämnden fann att utredningen inte visade överträdelse av god advokatsed i det ena ärendet, men att god advokatsed hade åsidosatts i det andra. Det avgörande var om det rörde sig om ensidig kontakt från den potentielle klientens sida, eller om advokatbyrån hade lämnat rådgivning.

I ärendet Advokaten 6/2026 s. 56 (8) kontaktade anmälaren advokatbyrån via e-post med en förfrågan om juridiskt biträde och beskrev bakgrunden till sitt ärende i detalj. Advokatbyrån svarade samma dag att den inte kunde åta sig ärendet. Flera månader senare fick anmälaren ett brev från en biträdande jurist på advokatbyrån där juristen meddelade att han nu företrädde anmälarens motpart i samma sak.

Anmälaren påtalade i disciplinanmälan att han ansåg att jäv hade uppstått för advokatbyrån i saken fastän inget formellt klientförhållande fanns, eftersom byrån hade fått del av information i förtroende som kunde vara till nackdel för honom som uppgiftslämnare.

Advokaten som var juristens principal tillbakavisade anmärkningarna. Hon framhöll att anmälaren hade lämnat information om sitt ärende via e-post utan föregående kontakt med någon av juristerna på byrån och att ingen på byrån hade efterfrågat informationen. Uppdragsförfrågan hade avböjts samma dag. Därmed uppstod inte något klientförhållande till anmälaren, och ingen registrering gjordes i klientregistret. Därför menade advokaten att det inte fanns något hinder att åta sig uppdrag som ombud för motparten.

Disciplinnämnden konstaterade att det inte förelåg någon klientrelation till anmälaren som utgjorde hinder för advokatbyrån att åta sig uppdraget för motparten. Den omständigheten att anmälaren på eget initiativ och på egen risk hade lämnat uppgifter om tvisten till byrån ledde inte till någon annan bedömning.

I ärendet Advokaten 6/2026 s. 56 (9) var omständigheterna annorlunda. Anmälaren kontaktade advokatbyrån via ett kontaktformulär, och byrån återkom enligt instruktion från byråns innehavare till anmälaren och bokade ett kostnadsfritt rådgivande samtal. Senare genomförde en biträdande jurist på byrån det rådgivande samtalet, där anmälaren redogjorde för sitt ärende och lämnade en mängd detaljer om bakgrunden. Flera månader senare förordnades en annan biträdande jurist på byrån som rättshjälpsbiträde för motparten i saken. Anmälaren riktade anmärkningar mot advokatbyråns innehavare, som var principal för juristerna, för jäv.

Advokaten tillbakavisade anmärkningarna. Hon bedömde att den biträdande juristens rådgivande samtal med anmälaren inte medförde att advokatbyrån blev jävig att företräda anmälarens motpart mot henne.

Men disciplinnämnden ansåg att telefonsamtalet mellan advokatbyrån och anmälaren, som hade karaktär av rådgivning i saken, utgjorde hinder för den biträdande juristen på byrån att åta sig uppdraget att företräda anmälarens motpart mot anmälaren. Att samtalet var kostnadsfritt ledde inte till någon annan bedömning. Genom att juristen ändå åtog sig uppdraget, åsidosattes god advokatsed. Disciplinnämnden tilldelade juristens principal en erinran. Nämnden konstaterade dessutom att det ålåg juristen att frånträda uppdraget för motparten.

När medför en tidigare kontakt med en advokatbyrå hinder för byrån att senare företräda en motpart? Advokat Sten Bauer, ledamot av disciplinnämnden, klarlägger att kärnan i frågan är när ett klientförhållande uppstår.

– Svaret är att det beror på, men det är typiskt sett när en klient har befogad anledning att anta att klienten har fått ett ombud, säger Sten Bauer. 

Enligt Sten Bauer krävs någon form av aktivitet eller medverkan från advokatens sida. En potentiell klient kan inte ensidigt skapa ett klientförhållande, och därmed göra en advokat jävig, genom att exempelvis skicka ett mejl med handlingar och förtrolig information till en advokatbyrå som inte har efterfrågat materialet.

– Sådana mejl går på avsändarens risk. Om man på det sättet skulle kunna jäva ut advokater, skulle den som har ett visst ärende kunna vara förslagen och jäva ut alla advokater som sysslar med den aktuella typen av juridik. Och den tillfrågade byrån kan ju redan ha motparten som klient, säger Sten Bauer.

Om byrån utan föregående kontakt tar emot materialet och därefter tackar nej till uppdraget, har något klientförhållande inte uppstått. Byrån är då inte heller av det skälet förhindrad att senare företräda motparten. Men advokaten måste agera skyndsamt. 

– Vi har ingen skyldighet att ta på oss uppdrag, men vi har en aktivitetsplikt: Blir vi erbjudna ett uppdrag, ska vi enligt 3.1 i de vägledande reglerna om god advokatsed snarast meddela om vi inte antar uppdraget. Advokatbyrån i det första ärendet handlade korrekt och tackade nej till uppdraget. Därmed uppstod inte något klientförhållande, och då fanns inget hinder för byrån att ta ett uppdrag för motparten, säger Sten Bauer.

Situationen förändras om advokaten aktivt medverkar till kontakten. Om advokaten exempelvis ber den rättssökande att skicka in handlingar för bedömning, har byrån medverkat till att få del av informationen. Då kan ett klientförhållande ha uppstått, eller åtminstone en tystnadsplikt beträffande de uppgifter som advokaten har fått del av.

Advokat Paula Save, ledamot av disciplinnämnden, förklarar att det blir ännu tydligare om kontakten övergår i faktisk juridisk rådgivning, som i det andra disciplinärendet.

– Där var det inte ett mejl, utan ett kontaktformulär som sedan ledde till ett telefonsamtal med rådgivning. Advokaten medger att det var kortare rådgivning av allmän karaktär – men det är ändå rådgivning. Då blir det ett klientförhållande, och det föranleder att det blir en intressekonflikt, säger Paula Save.

Paula Save påpekar att det faktum att rådgivningen var kostnadsfri inte förändrar förhållandet att rådgivningen i sig grundar ett klientförhållande. Det klientförhållande som uppkommer genom rådgivningskontakten innebär hinder att åta sig uppdrag för motparten i samma ärende, det vill säga det som kallas sakjäv.

– Om advokaten företräder en kund mot en leverantör av en vara och gör ett bra jobb och sedan blir kontaktad av leverantören, finns det vanligtvis inget hinder för advokaten att ta leverantören som klient mot andra kunder – men advokaten får inte ta uppdrag mot den ursprungliga klienten, säger Sten Bauer.

Det är dock avgörande att det inte finns några utestående frågor beträffande den ursprungliga leveransen där advokaten företrädde kunden.

Sten Bauer framhåller vikten av att advokatbyråer har tydliga rutiner för de första kontakterna med potentiella klienter. Vid ett inledande telefonsamtal bör advokaten eller juristen först bara inhämta nödvändiga uppgifter för jävsprövningen: vem den potentiella klienten är, vem som är motpart och vad rubriken på saken är – exempelvis äktenskapsskillnad, arv, brottmål, hyresförhållande – och sedan göra jävskontroll. Först därefter bör advokaten be att få veta mer om ärendet.

– Om advokaten tar förnyad kontakt efter jävsprövningen, medverkar man till att man får förtrolig information som omfattas av tystnadsplikt. Det gör att man då inte kan åta sig uppdrag mot den potentiella klienten i samma ärende – även om man aldrig åtog sig uppdraget för den potentiella klienten, säger Sten Bauer.

Disciplinärendena 25/2710 (Advokaten 6/2026 s. 56 [8]) och 25/2785 (Advokaten 6/2026 s. 56 [9]) finns på disciplin­nämndens webbplats.